Maria L

Det är tydligen mer en regel än undantag att arbetssökande ljuger i sitt CV. Å ena sidan kan jag inte klandra någon för det - konkurrensen om de jobben som finns är stenhård och i dagsläget behöver man armbåga sig fram för att synas på ett sätt som vi inte har behövt göra tidigare.
Å andra sidan kommer en lögn alltid ikapp.

Det är en enorm skillnad på att överdriva sina meriter och att ljuga om dem.

Under tiden jag har varit arbetslös har jag självklart sökt en massa jobb som inte har varit mina "drömjobb" - i nuläget får man söka det som finns tillgängligt - och självklart har jag då i mina ansökningar överdrivit min entusiasm inför dessa tjänster. Det kan ju också i slutändan visa sig att den tjänsten där mitt intresse var ljummet, visar sig vara helt rätt för mig.

Dock är jag helt ärlig i mitt CV. Jag har - förutom svenskan - betyg i fyra språk: franska, spanska, tyska och engelska. Det enda av dessa språk som är med på mitt CV är engelskan - jag känner inte att jag behärskar något av de andra. Även om jag hade mycket goda betyg i dem, så innebär det inte att jag kan tala dem. Jag har helt enkelt inte underhållit dem som jag borde ha gjort.
Hade jag däremot i mitt CV skyltat med att jag hade högsta betyg i franska (som jag faktiskt hade) så skulle jag behöva ställas inför en väldigt obehaglig situation när det sedan visar sig att mina kunskaper är mer än bristfälliga.
Därför är jag ärlig med detta på mitt CV.

Att överdriva sina positiva egenskaper är en helt annan sak. Det tror jag generellt att vi är dåliga på att göra. Det är betydligt lättare att göra om man har turen att komma på en intervju än vad det är att få fram i ett personligt brev.
Måhända är det just där frestelsen att ljuga om sina meriter tar sin början. För att bli kallad på en arbetsintervju idag måste man sticka ut ifrån mängden.