Jag saknar mitt jobb!

Jag saknar mitt jobb. Idag var jag tvungen att erkänna det för mig själv. Jag saknar att gå upp klockan fyra en söndag morgon för att spackla mig, stångas med nylonstrumpbyxorna, sätta på mig uniformen och ha en flygning där passagerarna klagar på att de får betala för kaffet trots att deras flygbiljett nästan var gratis. Jag älskar dem ju! Idag saknar jag dem mer än någonsin.

Jag gör mig inte bra på marken. Jag måste vara i luften.

Så patetisk är jag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0