Maria L

Det är inte direkt några sensationella bekännelser Pamela Des Barres kommer med i "Jag är med bandet" trots att undertexten antyder det. Och med handen på hjärtat får man nog mer intima detaljer om rockstjärnor serverade bara man öppnar en kvällstidning idag.

 

Men det är en söt liten berättelse från en helt annan tidsepok. Om den lilla naiva småstadstjejen som drömmer om pojkar, kommer till Hollywood med förhoppningen att bli känd (det här var långt innan dokusåporna gjorde entré), träffar en rad med rockstjärnor och får hjärtat krossat emellanåt.

Har man levt det liv som Pamela Des Barres har levt så skulle memoarerna kunna bli både spännande och underhållande. Men istället känner jag mig bara uttråkad och en smula blåst på konfekten. Hon maler egentligen bara på om samma saker med ett oavbrutet namndroppande.

 

Jag vet inte när den här boken gavs ut första gången (kanske väckte den uppmärksamhet då) men idag känns den bara förlegad, omodern och tråkig. Det finns så många bra rockbiografier skrivna men detta är inte en av dem.