Starbucks - istället för hummer
Nyårsafton är en "pardag". Liksom Alla hjärtans dag och Midsommarafton. Då vi singlar är persona non grata mer än någonsin. Då vi verkligen får känna av att vi inte har samma värde som dem som är i ett förhållande.
Tror ni att jag överdriver? Inte då. Jag hade en "väninna" (som inte varit singel i många dagar sedan hon var femton) som jag för ett par år sedan försökte förklara problematiken för eftersom hon själv aldrig behövt uppleva det. Att vi singlar inte är önskvärda i umgängeskretsarna dagar som dessa, att vi inte ens är med i planeringen av firandet.
Nyårsafton firar man i par, tillsammans med andra par. Ojämt antal på nyårsafton anses som en större katastrof än klimatförändringarna.
Vet ni vilket svar hon gav mig?
"Men att du inte firar med din mamma!".
Det var rådet hon gav mig. På nyårsafton får singlar klara sig själva. På sin höjd kan man bli bjuden någonstans med armbågen: "Hm... ja, vi ska ju ändå inte göra någonting speciellt så du kan ju komma över efter att vi har ätit!".
JA! Vilken inbjudan! Vad roligt det låter! FUCK YOU TOO!
Därför är nyårsafton som vilken vardag som helst för mig. Även om utbudet på aktiviteter är begränsade eftersom det är en stoooor helg för alla andra. Vill väldigt gärna träna, men gymmet är stängt idag och imorgon. Istället har jag laddat upp med att hyra filmer (det har jag aldrig varken tid eller ro till annars).
Men bara för att jag är singel och i andras ögon som pestsmittad denna dag, innebär inte att jag inte firar. För det gör jag. I synnerhet i år då jag mer än någonsin ser fram emot ett nytt år.
Det blir ingen hummer idag. Men väl Starbuckskaffe!
Inte förrän om två månader slår det första Starbucks i Sverige upp sina portar. I resten av världen verkar det finnas precis överallt. Till och med i Ao Nang där jag var för ett par dagar sedan. Vilket blev till en ganska rolig historia:
Allting är väldigt billigt i Thailand. Förutom Starbuckskaffe. Det är exakt samma pris som i USA. Det vill säga svindyrt. Konsekventa är de i alla fall.
Jag köpte 250 gram espressokaffe för att avnjuta hemma. Det kostade mig 500 baht. Cirka 100 svenska kronor. Det är ett kilopris på 400 spänn. (Jag ska tillägga att jag knappt år mat för den summan under de dagarna jag var där).
Men... hur ofta har man chansen att få dricka äkta Starbuckskaffe på nyårsafton?
Och banne mig är jag värd det! Jag slår vad om att jag dricker godare kaffe idag än alla firande par.
Tror ni att jag överdriver? Inte då. Jag hade en "väninna" (som inte varit singel i många dagar sedan hon var femton) som jag för ett par år sedan försökte förklara problematiken för eftersom hon själv aldrig behövt uppleva det. Att vi singlar inte är önskvärda i umgängeskretsarna dagar som dessa, att vi inte ens är med i planeringen av firandet.
Nyårsafton firar man i par, tillsammans med andra par. Ojämt antal på nyårsafton anses som en större katastrof än klimatförändringarna.
Vet ni vilket svar hon gav mig?
"Men att du inte firar med din mamma!".
Det var rådet hon gav mig. På nyårsafton får singlar klara sig själva. På sin höjd kan man bli bjuden någonstans med armbågen: "Hm... ja, vi ska ju ändå inte göra någonting speciellt så du kan ju komma över efter att vi har ätit!".
JA! Vilken inbjudan! Vad roligt det låter! FUCK YOU TOO!
Därför är nyårsafton som vilken vardag som helst för mig. Även om utbudet på aktiviteter är begränsade eftersom det är en stoooor helg för alla andra. Vill väldigt gärna träna, men gymmet är stängt idag och imorgon. Istället har jag laddat upp med att hyra filmer (det har jag aldrig varken tid eller ro till annars).
Men bara för att jag är singel och i andras ögon som pestsmittad denna dag, innebär inte att jag inte firar. För det gör jag. I synnerhet i år då jag mer än någonsin ser fram emot ett nytt år.
Det blir ingen hummer idag. Men väl Starbuckskaffe!
Inte förrän om två månader slår det första Starbucks i Sverige upp sina portar. I resten av världen verkar det finnas precis överallt. Till och med i Ao Nang där jag var för ett par dagar sedan. Vilket blev till en ganska rolig historia:
Allting är väldigt billigt i Thailand. Förutom Starbuckskaffe. Det är exakt samma pris som i USA. Det vill säga svindyrt. Konsekventa är de i alla fall.
Jag köpte 250 gram espressokaffe för att avnjuta hemma. Det kostade mig 500 baht. Cirka 100 svenska kronor. Det är ett kilopris på 400 spänn. (Jag ska tillägga att jag knappt år mat för den summan under de dagarna jag var där).
Men... hur ofta har man chansen att få dricka äkta Starbuckskaffe på nyårsafton?
Och banne mig är jag värd det! Jag slår vad om att jag dricker godare kaffe idag än alla firande par.
Kommentarer
Trackback
