Bästa hemmafixaren Martin ger tips och råd om uteplatser
Som klistrad satt jag framför tvn imorse (eller förmiddags om man så vill) och riktigt njöt av Martins medverkan i SVTs morgonprogram. Idag var temat trädgård och uteplatser.
Han är så duktig och inspirerande att det är synd och skam att han bara är med i tio minuter varannan vecka. Martin borde ju vara på tv varje dag. Undra om man ska starta en namninsamlingslista och överlämna till SVT eller något?
Av princip är jag emot att man ska finansera tv-sändningar med licenspengar, men om Martin var med på tv oftare kanske jag skulle ändra uppfattning. Jag skulle i alla fall överväga att göra det.
För er som missade Martins goda råd imorse, kan se dem nedan.
Vet ni, jag tycker så pass mycket om Martin att han från och med idag har en egen kategori här på bloggen. Det har inte ens David Bowie. Eller Foppa. Det är med andra ord en mycket sällsynt ära.
Han är så duktig och inspirerande att det är synd och skam att han bara är med i tio minuter varannan vecka. Martin borde ju vara på tv varje dag. Undra om man ska starta en namninsamlingslista och överlämna till SVT eller något?
Av princip är jag emot att man ska finansera tv-sändningar med licenspengar, men om Martin var med på tv oftare kanske jag skulle ändra uppfattning. Jag skulle i alla fall överväga att göra det.
För er som missade Martins goda råd imorse, kan se dem nedan.
Vet ni, jag tycker så pass mycket om Martin att han från och med idag har en egen kategori här på bloggen. Det har inte ens David Bowie. Eller Foppa. Det är med andra ord en mycket sällsynt ära.
Svart bälte i shopping
Just nu är jag inne i min "vita" period. Det har ingenting med min alkoholkonsumtion att göra (jag har nästan alltid en vit period när det gäller det av olika orsaker), utan nu talar jag om heminredning. Allting som tidigare gick i sandfärgat (som köksbord och mormors gamla bastanta skänk) ska under sommaren bli vitt.
Någonting som har stört mig enormt de senaste åren är gardinstängerna både i vardagsrummet och köket. De är svarta.
De har visserligen hängt med sedan jag flyttade hemifrån för en evighet sedan, och på den tiden tyckte jag att svarta gardinstänger var så trendigt (vilket det förmodligen var då också). Men nu är de bara ett irritationsmoment.
Så idag tog jag med mig (ja, nästan tvingade med) min kompis Mattias till en lokal liten inredningsbutik för att titta just på nya gardinstänger (vi hade precis ätit lunch och då är killar lättare att lura med i butiker). Ut därifrån kom jag med nya ljuslyktor, ljus, dekorationsstenar, en käck liten skylt som det stod "Ute och shoppar" på samt doftoljor.
Sedan var det dags att belöna Mattias med en stor latte för hans tålamod (arma kraken).
På fullt allvar återvände jag sedan till samma butik i sällskap med mamma för att köpa nya gardiner till sovrum och kök (stängerna åkte jag förbi och köpte på Jysk för halva priset).
Om man observerade mig idag när jag shoppade skulle man aldrig tro att jag kommer att bli arbetslös om arton dagar. Tvärtom skulle man snarare misstänka att jag sket pengar.
Men det kommer att bli så fint hemma.
Någonting som har stört mig enormt de senaste åren är gardinstängerna både i vardagsrummet och köket. De är svarta.
De har visserligen hängt med sedan jag flyttade hemifrån för en evighet sedan, och på den tiden tyckte jag att svarta gardinstänger var så trendigt (vilket det förmodligen var då också). Men nu är de bara ett irritationsmoment.
Så idag tog jag med mig (ja, nästan tvingade med) min kompis Mattias till en lokal liten inredningsbutik för att titta just på nya gardinstänger (vi hade precis ätit lunch och då är killar lättare att lura med i butiker). Ut därifrån kom jag med nya ljuslyktor, ljus, dekorationsstenar, en käck liten skylt som det stod "Ute och shoppar" på samt doftoljor.
Sedan var det dags att belöna Mattias med en stor latte för hans tålamod (arma kraken).
På fullt allvar återvände jag sedan till samma butik i sällskap med mamma för att köpa nya gardiner till sovrum och kök (stängerna åkte jag förbi och köpte på Jysk för halva priset).
Om man observerade mig idag när jag shoppade skulle man aldrig tro att jag kommer att bli arbetslös om arton dagar. Tvärtom skulle man snarare misstänka att jag sket pengar.
Men det kommer att bli så fint hemma.
Behöver jag en pinkod?!
Mina nya grej är att jag ska bli förutseende. Ligga steget före. Vara förberedd.
Om cirka fem veckor (det är rekordlång uppsägningstid på ett fast telefonabonnemang med tillhörande ADSL-anslutning) så ska jag gå över till mobilt bredband. Självklart har jag redan fått börja betala för detta, så just nu tjänar Tele2 bra pengar på mig eftersom jag betalar dubbla avgifter (så i slutändan var inte deras "generösa" erbjudande så generöst alls, eftersom de tar igen det med långa uppsägningstider på de gamla abonnemangen man har. Vill man avsluta abonnemanget tidigare får man betala en avgift på nästan 400 spänn - not very "win/win").
Nåväl, när jag röjde i röran hemma igår tog jag fram det lilla paket jag fått med mobilt modem och lilla SIM-kortet och en helt obegriplig instruktion om hur man använder detta. Men vänta... SIM-kort? Borde det inte finnas en pinkod till den då?
Någon sådan har jag inte fått.
Så nu ser jag mardrömsscenariot framför mig: Hur jag först sitter och knappar på mobiltelefonen i tio minuter för att hamna på rätt avdelning hos Tele2 (vet ni att de har kundundersökningar med förinspelade frågor som man frivilligt får svara på efter avslutat samtal, men de vågar inte ställa frågan om vad man tycker om det överdrivna knapptryckandet), sedan hur jag sitter med luren i örat i en timme och lyssnar på: "Det är många som ringer just nu. Vi tar strax emot ditt samtal" (jag och Tele2 är inte alls överrens om hur lång tid "strax" är).
Fy fan! Varför ska det vara lätt när det kan vara svårt?
Om cirka fem veckor (det är rekordlång uppsägningstid på ett fast telefonabonnemang med tillhörande ADSL-anslutning) så ska jag gå över till mobilt bredband. Självklart har jag redan fått börja betala för detta, så just nu tjänar Tele2 bra pengar på mig eftersom jag betalar dubbla avgifter (så i slutändan var inte deras "generösa" erbjudande så generöst alls, eftersom de tar igen det med långa uppsägningstider på de gamla abonnemangen man har. Vill man avsluta abonnemanget tidigare får man betala en avgift på nästan 400 spänn - not very "win/win").
Nåväl, när jag röjde i röran hemma igår tog jag fram det lilla paket jag fått med mobilt modem och lilla SIM-kortet och en helt obegriplig instruktion om hur man använder detta. Men vänta... SIM-kort? Borde det inte finnas en pinkod till den då?
Någon sådan har jag inte fått.
Så nu ser jag mardrömsscenariot framför mig: Hur jag först sitter och knappar på mobiltelefonen i tio minuter för att hamna på rätt avdelning hos Tele2 (vet ni att de har kundundersökningar med förinspelade frågor som man frivilligt får svara på efter avslutat samtal, men de vågar inte ställa frågan om vad man tycker om det överdrivna knapptryckandet), sedan hur jag sitter med luren i örat i en timme och lyssnar på: "Det är många som ringer just nu. Vi tar strax emot ditt samtal" (jag och Tele2 är inte alls överrens om hur lång tid "strax" är).
Fy fan! Varför ska det vara lätt när det kan vara svårt?
Män, män, män
Temat idag blir Män. Till frukost är det Martin på SVT1, sedan lunch med Mattias och kvällen avslutas med Sawyer i LOST.
Förmodligen hinner jag att klämma in ett par män till däremellan.
Män är underbara. Älskar dem.
En inredningshyllning till Montazami
Sedan klockan sju imorse har jag lekt housewife. Har knappt suttit ner alls på hela dagen (åt till och med nudlar till lunch, för då försvann inte så mycket tid till att laga mat). Kanske är jag ovanligt noggrann, för trots att jag har hållt igång nonstop har jag fortfarande två tredjedelar kvar av lägenheten att städa (och jag bor inte särskilt stort).
Men det ska ju piffas också. Det räcker liksom inte med att bara dammsuga och skura. Nej, då. Det ska bytas dukar, ljus och andra detaljer (i de två fina vita ramarna jag köpte på Zara Home häromveckan, har jag ramat in kronprinsessan och Daniel - Martin kommer att dö avundsdöden).
När jag rotade i gömmorna efter en vårig duk att pryda köksbordet med, så hittade jag en med toffsar på! Maria Montazami skulle bli så glad om hon kom över på en fika någon dag. Hon skulle känna sig som hemma.
Och så har Ricky Martin avslöjat att han är gay. Vilken skräll, hörrni!
Men det ska ju piffas också. Det räcker liksom inte med att bara dammsuga och skura. Nej, då. Det ska bytas dukar, ljus och andra detaljer (i de två fina vita ramarna jag köpte på Zara Home häromveckan, har jag ramat in kronprinsessan och Daniel - Martin kommer att dö avundsdöden).
När jag rotade i gömmorna efter en vårig duk att pryda köksbordet med, så hittade jag en med toffsar på! Maria Montazami skulle bli så glad om hon kom över på en fika någon dag. Hon skulle känna sig som hemma.
Och så har Ricky Martin avslöjat att han är gay. Vilken skräll, hörrni!
Duktig eller dum?
Redan nu känner jag att det kommer att bli en oerhört produktiv dag. Den känslan infinner sig ganska lätt om man ställer klockan för att ha tvättstugan sju en tisdag morgon. Lite duktig känner man sig också då. Eller dum.
.jpg)
Blir maten billigare nu?
Jag har ingen större förkärlek till matvarubutiker á la lågbudget (faktum är att jag har svårt för lågbudget över huvud taget, vare sig det gäller mat, filmer eller resor). Förmodligen skulle jag hellre svälta ihjäl än att handla på Lidl, men Willys går bra (framför allt för att den butiken som ligger i kommunen har en mycket bra avdelning med färska grönsaker och frukter).
Alldeles nyss var jag förbi Willys en sväng för att handla just mat. Inga problem. Hittade det jag ville ha. Men det är sedan, när man ska betala, som problemen uppstår.
Kassörskor - vare sig man handlar där eller på ICA Maxi - är tydligen sååå 1983. Nu för tiden ska man antingen scanna in varorna direkt när man tar dem, eller som på Willys: vid kassorna. Där har man numera "självbetjäningskassor". Det innebär att man själv gör det kassörskorna tidigare gjorde: scannar sina varor och betalar sedan i en automat.
Tio sådana kassor finns på Willys. Endast två är bemannade. Resten av personalen springer omkring som yra höns kring de obemannade kassorna och hjälper förvirrade kunder, för det är inte ett komplikationsfritt system.
Om jag nu ställer mig i en obemannad kassa borde det rimligtvis bli så att mina varor blir billigare. Eller hur? Jag gör ju deras jobb.
Hurra för självbetjäning! Jag har alltid tyckt att priserna på livsmedel i landet varit på tok för höga. Nästa grej blir väl just att jag ska prissätta mina varor själv också.
Alldeles nyss var jag förbi Willys en sväng för att handla just mat. Inga problem. Hittade det jag ville ha. Men det är sedan, när man ska betala, som problemen uppstår.
Kassörskor - vare sig man handlar där eller på ICA Maxi - är tydligen sååå 1983. Nu för tiden ska man antingen scanna in varorna direkt när man tar dem, eller som på Willys: vid kassorna. Där har man numera "självbetjäningskassor". Det innebär att man själv gör det kassörskorna tidigare gjorde: scannar sina varor och betalar sedan i en automat.
Tio sådana kassor finns på Willys. Endast två är bemannade. Resten av personalen springer omkring som yra höns kring de obemannade kassorna och hjälper förvirrade kunder, för det är inte ett komplikationsfritt system.
Om jag nu ställer mig i en obemannad kassa borde det rimligtvis bli så att mina varor blir billigare. Eller hur? Jag gör ju deras jobb.
Hurra för självbetjäning! Jag har alltid tyckt att priserna på livsmedel i landet varit på tok för höga. Nästa grej blir väl just att jag ska prissätta mina varor själv också.
En banal parantes av Kinsella
Lara är en föga framgångsrik headhunter som precis har blivit dumpad av sin pojkvän. Någonting som hon själv har svårt att acceptera. En dag hemsöks hon av en nyligen bortgången släkting som ber Lara att hitta ett försvunnet halsband.
På fullt allvar är det där upptakten till Sophie Kinsellas "Flickan från tjugotalet". Kombinationen av chick-litt och söt spökhistoria kryddad med lite sensmoral är inte helt lyckad. Det blir lite kaka på kaka och första halvan av boken påminner om en gammal Nils Poppe-buskis.
Sedan tar den sig något, främst på grund av sina kvicka och humoristiska dialoger. Men själva historien får underkänt.
"Flickan från tjugotalet" är en banal parantes och Kinsella har skrivit annat som är så mycket mer värt att lägga ner tid på. Den går obemärkt förbi men fungerar alldeles utmärkt om man inte vill ha för mycket intellektuell stimulans.
Annars kan man låta den vara oläst.
Betyg: 1,5 av 5.
På fullt allvar är det där upptakten till Sophie Kinsellas "Flickan från tjugotalet". Kombinationen av chick-litt och söt spökhistoria kryddad med lite sensmoral är inte helt lyckad. Det blir lite kaka på kaka och första halvan av boken påminner om en gammal Nils Poppe-buskis.
Sedan tar den sig något, främst på grund av sina kvicka och humoristiska dialoger. Men själva historien får underkänt.
"Flickan från tjugotalet" är en banal parantes och Kinsella har skrivit annat som är så mycket mer värt att lägga ner tid på. Den går obemärkt förbi men fungerar alldeles utmärkt om man inte vill ha för mycket intellektuell stimulans.
Annars kan man låta den vara oläst.
Betyg: 1,5 av 5.
Sann lycka
Sann lycka är att sitta vid frukostbuffén utomhus i Phuket och upptäcka att Martin befinner sig på samma hotell. På onsdag morgon (runt halv tio) ska han prata trädgårdsmöbler i SVT1. Missa inte det för allt i världen.
Dyra nöjen
Först och främst vill jag påpeka att jag inte hade ett hål i tanden, utan det var en minimal skönhetsjustering som behövde rättas till. Fem minuter tog det. 570 kronor kostade det.
Mitt blodtryck ökade markant.
Mitt blodtryck ökade markant.
Orutinerat...
.... att boka en tandläkartid tidigt som satan på morgonen dagen efter en långflygning (som inte bara var rekordlång, utan även försenad).
Jag får skylla mig själv. Dels för att jag ens behöver gå till tandläkaren över huvud taget, dels för den illa valda tidpunkten.
Jag får skylla mig själv. Dels för att jag ens behöver gå till tandläkaren över huvud taget, dels för den illa valda tidpunkten.
Iväg på jobb...
Benen är rakade, makupen lagd, bikinin och böcker nedpackade. Nu drar jag iväg på jobb. Är hemma på söndag kväll.
Önskar er alla en trevlig vecka!
Önskar er alla en trevlig vecka!
Våfflor till middag!
Någon gång i höstas gav min gamla trotjänare våffeljärnet upp. Den hade gjort sitt. Saknaden blev inte allt för långdragen, eftersom jultomten kom med ett tvillingjärn (vilken suverän uppfinning) på julafton. Den har blivit flitigt använd sedan dess.
Våfflor för mig är egentligen inte mat i dess rätta bemärkelse, utan en dessert. Men ikväll blev det dagens middag. "Missar" nämligen våffeldagen imorgon och tyckte väl att jag kunde kompensera det med att vräka i mig ett par nu istället.
Om inte det vore tillräckligt, så finns det våfflor framdukade på frukostbuffén som jag får avnjuta både fredag och lördag.
Diet nästa vecka?!
Bilden ljuger lite eftersom jordgubbar är en av de få saker jag inte ens skulle äta under pistolhot. Men blåbärssylt hade jag på!
Våfflor för mig är egentligen inte mat i dess rätta bemärkelse, utan en dessert. Men ikväll blev det dagens middag. "Missar" nämligen våffeldagen imorgon och tyckte väl att jag kunde kompensera det med att vräka i mig ett par nu istället.
Om inte det vore tillräckligt, så finns det våfflor framdukade på frukostbuffén som jag får avnjuta både fredag och lördag.
Diet nästa vecka?!
Bilden ljuger lite eftersom jordgubbar är en av de få saker jag inte ens skulle äta under pistolhot. Men blåbärssylt hade jag på!
Från varmt till ännu varmare
Vädergudarna måste ha beslutsångest. Igår när snön vräkte ner oavbrutet hela dagen funderade jag allvarligt på att emigrera till en Söderhavsö. Idag är det tvärtom en ljuvlig vårdag av sällan skådat slag. Balkongdörren är vidöppen och fåglarna utanför kvittrar så pass att man kan tro att det gällde liv eller död.
Dessvärre måste jag sova bort några timmar av denna härliga dag. Jobbar i natt. Men vidare synd om mig är det inte med tanke på att jag efter ett tolv timmars långt arbetspass kliver av i 35 graders värme.
Sol ger energi! Njut!
Dessvärre måste jag sova bort några timmar av denna härliga dag. Jobbar i natt. Men vidare synd om mig är det inte med tanke på att jag efter ett tolv timmars långt arbetspass kliver av i 35 graders värme.
Sol ger energi! Njut!
Du och jag, Sawyer
Tänk att det alltid finns någonting som piggar upp i tillvaron. Trots att jag har haft panisk skräck idag över att behöva bli arbetslös igen, finns det ändå ljusglimtar att glädja sig åt.
Nästa vecka startar sista säsongen av LOST på TV4. Vilket innebär att onsdagskvällarna kommer att vara heliga. Sawyer, jag och en glass.
Nästa vecka startar sista säsongen av LOST på TV4. Vilket innebär att onsdagskvällarna kommer att vara heliga. Sawyer, jag och en glass.
GODIS!!!!!!!!!!!
Hej, hej Ångest!
Ibland träffar verkligenheten en i pannan som ett basebollträ. Hela dagen idag har jag haft ångest över att jag snarast måste hitta ett sommarjobb. Det är mindre än en månad kvar på mitt kontrakt. Från och med den 19 april är jag arbetslös igen.
Saken är den att jag inte trodde att jag skulle vara det. Att jag hade gjort min beskärda del som arbetssökande förra året (jag är starkt påverkad av alla klämkäcka människor omkring mig som hela tiden mässar om att "allting löser sig" bara för att det gjort det för dem).
I ärlighetens namn borde det dock vara bra mycket lättare i år att hitta ett jobb. Bara i Stockholms län finns det tre gånger så många tjänster ute på annons nu som motsvarande period förra året (det skrämmer mig lite att jag har koll på det här).
För jag har inte krafter till att gå igenom arbetslöshet igen. All byråkrati, alla papper, all förnedring. Orkar bara inte.
Mer ångest: Elräkningen.
Jag har en tvåa. Elräkningen den här månaden var på dryga 800 kronor, varav 300 spänn var kostnaden för själva elen. Resten är skatter och andra avgifter.
Nu tar jag ett djupt andetag. Detta är bara en tillfällig svacka. 2010 ska ju bli ett sjuhelvetes bra år.
Saken är den att jag inte trodde att jag skulle vara det. Att jag hade gjort min beskärda del som arbetssökande förra året (jag är starkt påverkad av alla klämkäcka människor omkring mig som hela tiden mässar om att "allting löser sig" bara för att det gjort det för dem).
I ärlighetens namn borde det dock vara bra mycket lättare i år att hitta ett jobb. Bara i Stockholms län finns det tre gånger så många tjänster ute på annons nu som motsvarande period förra året (det skrämmer mig lite att jag har koll på det här).
För jag har inte krafter till att gå igenom arbetslöshet igen. All byråkrati, alla papper, all förnedring. Orkar bara inte.
Mer ångest: Elräkningen.
Jag har en tvåa. Elräkningen den här månaden var på dryga 800 kronor, varav 300 spänn var kostnaden för själva elen. Resten är skatter och andra avgifter.
Nu tar jag ett djupt andetag. Detta är bara en tillfällig svacka. 2010 ska ju bli ett sjuhelvetes bra år.
Obefogad oro
Ett tag där igår när solen värmde på som mest, var jag orolig att snön skulle smälta bort och våren skulle komma. Men det visade sig att min oro var obefogad. Nu vräker det ner snö igen. Ordningen återställd.
Är Tiger Woods doppande ett PR-trick?
Först och främst vill jag bara klargöra att jag i Cirkus Woods är helt och hållet på Elins sida (och det har ingenting med "feministisk systraskap" att göra). Att bli bedragen är förnedrande i sig. Att behöva läsa om det på varenda löp världen över måste vara förskräckligt.
Dessutom borde hon ta hälften av sin makes tillgångar, avsluta äktenskapet och gå vidare. Jag är ledsen att behöva skriva detta, men ränder går aldrig ur. Tiger Woods kommer aldrig att ändra sig, oavsett hur mycket "terapi" han genomlider.
Men känns inte Tiger Woods doppande till höger och vänster ganska utagerat nu? Är vi inte mättade på historien? Är vi inte less på att se hans koögon göra avbön på avbön? Ingen tror ju ett ögonblick på vad han säger ändå. Han är inte ledsen över att han bedrog sin fru. Han är ledsen över att han blev avslöjad.
Ändå kan jag inte sluta fundera över om hela historien är ett PR-trick. För aldrig fick han väl så mycket rubriker eller tv-tid för sina golftävlingar som när det visade sig att han inte var den präktige familjefader han utgav sig för att vara.
Och har vi egentligen med saken att göra? Eller är nyhetstorkan så extrem?
Sedan har det geografiska läget en hel del med uppståndelsen att göra också. I USA är offentliga personer också offentlig egendom, medan vi i Sverige knappast höjer ögonbrynen över en otrohetsskandal. Det är för privat. Vi har inte med saken att göra. Och dessutom finns det inga pengar för älskarinnorna att hämta här om de skulle välja att "träda fram".
"Kiss and tell"-syndromet övergår för övrigt mitt förstånd helt. Kallas det inte för prostitution om man har sex med någon i syfte att tjäna pengar på det?
Cirkus Woods får mig att längta tillbaka till de dagarna då Woody Allen började att dejta sin styvdotter. Det var tider, det! En skandal värd namnet.
Dessutom borde hon ta hälften av sin makes tillgångar, avsluta äktenskapet och gå vidare. Jag är ledsen att behöva skriva detta, men ränder går aldrig ur. Tiger Woods kommer aldrig att ändra sig, oavsett hur mycket "terapi" han genomlider.
Men känns inte Tiger Woods doppande till höger och vänster ganska utagerat nu? Är vi inte mättade på historien? Är vi inte less på att se hans koögon göra avbön på avbön? Ingen tror ju ett ögonblick på vad han säger ändå. Han är inte ledsen över att han bedrog sin fru. Han är ledsen över att han blev avslöjad.
Ändå kan jag inte sluta fundera över om hela historien är ett PR-trick. För aldrig fick han väl så mycket rubriker eller tv-tid för sina golftävlingar som när det visade sig att han inte var den präktige familjefader han utgav sig för att vara.
Och har vi egentligen med saken att göra? Eller är nyhetstorkan så extrem?
Sedan har det geografiska läget en hel del med uppståndelsen att göra också. I USA är offentliga personer också offentlig egendom, medan vi i Sverige knappast höjer ögonbrynen över en otrohetsskandal. Det är för privat. Vi har inte med saken att göra. Och dessutom finns det inga pengar för älskarinnorna att hämta här om de skulle välja att "träda fram".
"Kiss and tell"-syndromet övergår för övrigt mitt förstånd helt. Kallas det inte för prostitution om man har sex med någon i syfte att tjäna pengar på det?
Cirkus Woods får mig att längta tillbaka till de dagarna då Woody Allen började att dejta sin styvdotter. Det var tider, det! En skandal värd namnet.
Siestan - en underskattad stund
Den skönaste sömnen jag någonsin får, och som jag njuter mest av, är "eftermiddagsluren". Siestan. När jag slumrar in runt trettio minuter på soffan mitt på dagen. Aldrig sover jag så skönt som då.
Jo, jag vet vad ni tänker: "Det är inte så lätt att ta en siesta när man jobbar mellan åtta och fem på dagarna". Nej, det är det inte. Men för en skiftarbetare med ständig jetlag är detta en helig stund. En återhämtning. Jag tar en siesta så fort jag har chansen. Dessa dagar brukar vara mer behagliga än andra.
Är vi överrens om att siestan är en underskattad stund på dagen?
Jo, jag vet vad ni tänker: "Det är inte så lätt att ta en siesta när man jobbar mellan åtta och fem på dagarna". Nej, det är det inte. Men för en skiftarbetare med ständig jetlag är detta en helig stund. En återhämtning. Jag tar en siesta så fort jag har chansen. Dessa dagar brukar vara mer behagliga än andra.
Är vi överrens om att siestan är en underskattad stund på dagen?
Pensionssparandet - mitt dilemma
Jag var på möte med banken imorse. "Vi" (de pratar som sjuksköterskor och får det på något sätt till att jag och dem är en enhet) skulle göra...villkorsförändring (?) på mitt lägenhetslån.
Jag brukar dra mig för dessa möten, för jag vet redan innan vad de kommer att säga. "Det skulle vara väldigt bra om vi ökade ditt pensionssparande".
Nu är det tydligen så att min lägenhet ökat perverst mycket i värde sedan jag köpte den för åtta år sedan. Vilket medförde att jag fick ett mycket bra villkor för lånet. Men då kom lilla bankkillen på att jag skulle få ett par kronor över varje månad och dem ville han naturligtvis att jag skulle pensionsspara.
Min generation kommer aldrig att bli pensionärer. Vi håller på att stressa ihjäl oss. Därför är pensionsparande för mig totalt ointressant (förutom att det är avdragsgill). Till och med onödigt. Jag resonerar som så att det är mycket bättre att jag lever i nuet än att spara en massa pengar som jag kanske ändå aldrig kommer att få nytta av.
Dessutom upptäckte den lilla bankkillen att jag hade ett gammalt sparkonto - med sex kronor på - och informerade att "sparkonton är en gammal relik från bankernas begynnelse".
Jaha? Men pengarna på ett vanligt sparkonto kan jag i alla fall få glädje av innan jag blir 65 år (vilket jag bestämt betvivlar att jag kommer att bli).
Jag fick vänligt men bestämt meddela att det dessvärre inte skulle bli tal om att "vi" kunde pensionsspara mer per månad för tillfället, eftersom jag bara har anställning fram till den 18 april och därefter är jag arbetslös igen (där har vi en stressfaktor utan dess like) och kommer återigen få leva på tandköttet.
Sedan försökte jag förklara att jag faktiskt, trots att det var "så 1983", var intresserad av att ha ett sparkonto kvar (min ambition har alltid varit att sätta in lite pengar på det varje månad för "oförutsedda utgifter", såsom om spisen eller kylen plötsligt skulle behöva bytas ut, men än så länge har det tydligen inte blivit mer än sex spänn).
När jag gick ut ifrån banken en halvtimme senare hade jag inget riktigt sparkonto kvar och pensionssparade plötsligt hundra kronor mer per månad.
Fan. Det är pengar jag aldrig mer kommer att få se.
Jag brukar dra mig för dessa möten, för jag vet redan innan vad de kommer att säga. "Det skulle vara väldigt bra om vi ökade ditt pensionssparande".
Nu är det tydligen så att min lägenhet ökat perverst mycket i värde sedan jag köpte den för åtta år sedan. Vilket medförde att jag fick ett mycket bra villkor för lånet. Men då kom lilla bankkillen på att jag skulle få ett par kronor över varje månad och dem ville han naturligtvis att jag skulle pensionsspara.
Min generation kommer aldrig att bli pensionärer. Vi håller på att stressa ihjäl oss. Därför är pensionsparande för mig totalt ointressant (förutom att det är avdragsgill). Till och med onödigt. Jag resonerar som så att det är mycket bättre att jag lever i nuet än att spara en massa pengar som jag kanske ändå aldrig kommer att få nytta av.
Dessutom upptäckte den lilla bankkillen att jag hade ett gammalt sparkonto - med sex kronor på - och informerade att "sparkonton är en gammal relik från bankernas begynnelse".
Jaha? Men pengarna på ett vanligt sparkonto kan jag i alla fall få glädje av innan jag blir 65 år (vilket jag bestämt betvivlar att jag kommer att bli).
Jag fick vänligt men bestämt meddela att det dessvärre inte skulle bli tal om att "vi" kunde pensionsspara mer per månad för tillfället, eftersom jag bara har anställning fram till den 18 april och därefter är jag arbetslös igen (där har vi en stressfaktor utan dess like) och kommer återigen få leva på tandköttet.
Sedan försökte jag förklara att jag faktiskt, trots att det var "så 1983", var intresserad av att ha ett sparkonto kvar (min ambition har alltid varit att sätta in lite pengar på det varje månad för "oförutsedda utgifter", såsom om spisen eller kylen plötsligt skulle behöva bytas ut, men än så länge har det tydligen inte blivit mer än sex spänn).
När jag gick ut ifrån banken en halvtimme senare hade jag inget riktigt sparkonto kvar och pensionssparade plötsligt hundra kronor mer per månad.
Fan. Det är pengar jag aldrig mer kommer att få se.
Banne mig helt briljant, Gerhardsen!
Två små barn och deras filippinska mor hittas med halsarna avskurna i deras hem i Hammarby sjöstad. En lägenhet som en svartarbetande städerska omöjligen kan ha råd med. Barnens far, en deprimerad förtidspensionär, är en av de misstänkta för dådet.
Den surmulne polisinspektören Einar Eriksson har dessutom försvunnit spårlöst. Just när hans medarbetare behöver honom som mest för att lösa de fasansfulla morden.
"Vyssan lull" är Carin Gerhardsens tredje bok i "Hammarbyserien", där vi får följa kriminalkommissarie Conny Sjöberg och hans kollegor. Gerhardsen växer med uppgiften - för varje bok blir intrigen tätare och hennes förmåga att knyta ihop många trådar är rent av imponerande.
Som en röd tråd genom alla tre böckerna är Gerhardsens förmåga att hålla sina läsare på helspänn från allra första sidan och att upplösningen är allt annat än förutsägbar.
Tempot på språket är högt, detaljerna många men ingenting lämnas åt slumpen. Gerhardsen är mycket noggrann i uppbyggnaden av sina böcker. Det märks framför allt på sättet hon galant knyter samman historier.
"Hammarbyserien" ska läsas i kronologisk ordning, annars riskerar man att gå miste om mycket av Gerhardsens briljans.
Jag vågar även påstå att Gerhardsen är snäppet modigare än samtida författare i samma genre, då hon tar sig an det otäcka i samhället, det vi oftast blundar inför. Det vi inte vill se.
Otåligt väntar jag nu på del fyra.
Betyg: 4 av 5.
Den surmulne polisinspektören Einar Eriksson har dessutom försvunnit spårlöst. Just när hans medarbetare behöver honom som mest för att lösa de fasansfulla morden.
"Vyssan lull" är Carin Gerhardsens tredje bok i "Hammarbyserien", där vi får följa kriminalkommissarie Conny Sjöberg och hans kollegor. Gerhardsen växer med uppgiften - för varje bok blir intrigen tätare och hennes förmåga att knyta ihop många trådar är rent av imponerande.
Som en röd tråd genom alla tre böckerna är Gerhardsens förmåga att hålla sina läsare på helspänn från allra första sidan och att upplösningen är allt annat än förutsägbar.
Tempot på språket är högt, detaljerna många men ingenting lämnas åt slumpen. Gerhardsen är mycket noggrann i uppbyggnaden av sina böcker. Det märks framför allt på sättet hon galant knyter samman historier.
"Hammarbyserien" ska läsas i kronologisk ordning, annars riskerar man att gå miste om mycket av Gerhardsens briljans.
Jag vågar även påstå att Gerhardsen är snäppet modigare än samtida författare i samma genre, då hon tar sig an det otäcka i samhället, det vi oftast blundar inför. Det vi inte vill se.
Otåligt väntar jag nu på del fyra.
Betyg: 4 av 5.
Vad sa stjärten nu?
Izabella Scorupco i dagens Aftonbladet Söndag:
"MINA VÄNNER FICK MIG ATT TESTA BOTOX".
Förmodligen under pistolhot också.
"MINA VÄNNER FICK MIG ATT TESTA BOTOX".
Förmodligen under pistolhot också.
Dagens otyg: snön
Så fort som möjligt efter nyår börjar jag att städa undan julen. Mentalt känns det ett steg närmare våren när adventsljusstakarna är nertagna till förrådet igen. Men ljusslingan som jag har uppsatt på balkongen låter jag vara kvar i några månader till. För det är ju inte så att det blir ljust ute på kvällarna bara för att julprydnaden inte är kvar.
Igår var det vårdagjämning med besked. Och således den perfekta dagen att natta utomhusslingan för sommarhalvåret.
Idag vill jag sätta upp den igen. Den snön som solen lyckades smälta igår, kom tillbaka idag med moms.
Igår var det vårdagjämning med besked. Och således den perfekta dagen att natta utomhusslingan för sommarhalvåret.
Idag vill jag sätta upp den igen. Den snön som solen lyckades smälta igår, kom tillbaka idag med moms.
Advokat Bjurman - övertygande äckel
När jag såg "Män som hatar kvinnor" på bio kunde man bokstavligt talat ta på den obehagliga stämningen som spred sig i salongen när Lisbeth Salander blir brutalt våldtagen av sin förmyndare, advokat Bjurman. När hon senare i filmen hämnas, våldtar honom tillbaka och tatuerar hans bröst var applåderna inte långt borta.
Det är två oerhört starka scener.
Igår såg jag filmen på tv, i en förlängd version (AB). Noomi Rapace fick en - i mina ögon - välförtjänt Guldbagge för sin rolltolkning. Men jag kan inte begripa att Peter Andersson, som spelar den äckliga advokaten, inte också fick en (var han ens nominerad?).
Att kunna spela så övertygade vidrig på film förtjänar stående ovationer. Vilken rollprestation! I mitt tycke är Peter Andersson värd alla möjliga utmärkelser för sin insats.
Det är två oerhört starka scener.
Igår såg jag filmen på tv, i en förlängd version (AB). Noomi Rapace fick en - i mina ögon - välförtjänt Guldbagge för sin rolltolkning. Men jag kan inte begripa att Peter Andersson, som spelar den äckliga advokaten, inte också fick en (var han ens nominerad?).
Att kunna spela så övertygade vidrig på film förtjänar stående ovationer. Vilken rollprestation! I mitt tycke är Peter Andersson värd alla möjliga utmärkelser för sin insats.
SVT´s hån mot hovet
Inte för en sekund betvivlar jag att beslutsfattarna på den statliga televisionen SVT tillhör det block som vill avskaffa monarkin. Men att visa sitt ställningstagande genom att låta hästflinet Linda Nyberg leda sändningarna från bröllopet den 19 juni, är bara barnsligt.
Jag minns när Nyberg gjorde någon form av kungliga repotage i tv (minns inte kanalen) för ett par år sedan och stalkade prins Charles och hans gemål med sitt hysteriska fnitter. Till den milda grad att vakter fick ge henne en tillsägelse. Mina sympatier för Charles har alltid varit begränsade men vid det tillfället led jag med karlen och höll jag på att kväva mig själv i skämskudden (han är, trots allt, pappa till Dianas söner).
SVT har faktiskt resurser att göra någonting riktigt bra av denna sändning. Ändå väljer man ett rent bedrövligt ankare till denna historiska händelse. Det gör riktigt ont i mitt hjärta att jag ska behöva bevittna min framtida drottnings bröllop ackompanjerat av hysteriskt fnitter och spåniga kommentarer.
Inte för att jag tror att det hade blivit bättre om TV4 hade fått ansvaret för sändningarna. Där är det tydligen bara surcitronen Malou von Sivers som får de prestigefyllde uppdragen, trots att hon är sämst lämpad.
Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling har låtit meddela att de kommer att göra en intervju inför bröllopet (AB). Och risken är stor att även det uppdraget hamnar hos Nyberg.
Trots sin trångsynthet och politiska korrekthet har SVT många begåvade medarbetare som skulle kunna genomföra detta uppdrag miljoner gånger bättre än Nyberg (på rak arm kan jag inte komma på någon som skulle kunna göra det sämre). Ingen har väl glömt bort vilken fantastisk intervjuare Stina Lundberg-Dabrowski är? Eller vem kan annat än älska Mark Levengood för hans genuina intresse för den svenska kungafamiljen? Minns ni glädjen Kristian Luuk visade när han hade kronprinsessan som gäst i sin talk-show?
Att låta Linda Nyberg kommentera kronprinsessans bröllop är ett hån från SVT´s sida. Skulle de även låta henne intervjua kronprinsesseparet skulle det rent av vara respektlöst.
Stina, kom tillbaka!
Coolaste "stör ej"-skylten korad
Jag har bott på en hiskligt massa olika hotell genom åren, med varierande standard. En del riktigt, riktigt bra. Andra mindre bra.
En sak som nästan alla hotell har gemensamt är "do not disturb"-skylten. Den allra coolaste hade jag på dörren nu i veckan i Goa, Indien. Som en liten sandpåse med röd text på ena sidan (när man inte vill bli störd) och grön på den andra (när det är ok för hotellpersonalen att gå in).
Vågade inte sno med mig den hem. Men jag ville.
En sak som nästan alla hotell har gemensamt är "do not disturb"-skylten. Den allra coolaste hade jag på dörren nu i veckan i Goa, Indien. Som en liten sandpåse med röd text på ena sidan (när man inte vill bli störd) och grön på den andra (när det är ok för hotellpersonalen att gå in).
Vågade inte sno med mig den hem. Men jag ville.
Vårkänslorna sprudlar
Det känns som om jag har sovit i ett dygn. Vilket heller inte är så långt ifrån sanningen, för större delen av gårdagen tillbringade jag i soffan framför tvn och såg på inspelade program som gått under veckan. Ja, vid de stunderna som jag kunde hålla ögonen öppna, vill säga. Kombinationen av jetlag, förkylning och en intensiv arbetsvecka bidrog till en välbehövd sömn.
Och vilken dag jag vaknade upp till sedan! Idag gör vårdagjämningen verkligen skäl för namnet. Solen strålar och himlen är blå.
Nu är vårkänslorna här på riktigt!
Och vilken dag jag vaknade upp till sedan! Idag gör vårdagjämningen verkligen skäl för namnet. Solen strålar och himlen är blå.
Nu är vårkänslorna här på riktigt!
Äkta beundran
Benämningen på äkta beundran:
när man kommer hem klockan sex på morgonen efter en tretton timmars lång arbetsnatt, duktigt jetlaggad efter att ha varit i Indien på en snabbvisit och slår på datorn hemma för att se hemmafixaren Martins senaste medverkan i TV, innan man svimmar av trötthet.
när man kommer hem klockan sex på morgonen efter en tretton timmars lång arbetsnatt, duktigt jetlaggad efter att ha varit i Indien på en snabbvisit och slår på datorn hemma för att se hemmafixaren Martins senaste medverkan i TV, innan man svimmar av trötthet.
Premiärkaffe på Starbucks
Nu ska jag åka ut till Arlanda, dricka min premiärkaffe på Starbucks och sedan resa vidare. Är tillbaka i landet på fredag.
Trevlig vecka, alla bloggläsare!
Trevlig vecka, alla bloggläsare!
Storebror ser mig?
Sedan jag skrev ett kritiskt inlägg om hur oacceptabelt svårt det är att få tag i Tele2´s kundtjänst så har min nätuppkoppling varit skrämmande seg. Faktiskt nästan lika segt som Tele2´s kundtjänst är när man vill få tag i dem. Spännande sammanträffande.
Konsumentundersökning av nässpray
Jag har inte kunnat andats genom näsan sedan i fredags. Det ger mig panik. I synnerhet på nätterna. Det är inte direkt en Törnrosa-sömn man får när man är förkyld.
För att underlätta tillståndet något så använder jag frenetiskt nässpray.
Nu för tiden är jag så förutseende att jag har det hemma när olyckan är framme (man vill ju inte ge sig ut på jakt efter lindringsmedel när man ligger och kämpar för sitt liv i soffan). Två olika sorter fanns till min räddning i medicinskåpet: Nezeril och Otrivin.
Efter fyra dagars kamp för att kunna andas igen, har jag kommit fram till följande:
Nezeril kanske inte är lika effektivt som Otrivin, men det är mer skonsamt för blodkärlen. Man får näsblod av Otrivin.
För att underlätta tillståndet något så använder jag frenetiskt nässpray.
Nu för tiden är jag så förutseende att jag har det hemma när olyckan är framme (man vill ju inte ge sig ut på jakt efter lindringsmedel när man ligger och kämpar för sitt liv i soffan). Två olika sorter fanns till min räddning i medicinskåpet: Nezeril och Otrivin.
Efter fyra dagars kamp för att kunna andas igen, har jag kommit fram till följande:
Nezeril kanske inte är lika effektivt som Otrivin, men det är mer skonsamt för blodkärlen. Man får näsblod av Otrivin.
Kapitulerar för Maria Montazami!
Det är inte så att Maria Montazami har gått mig förbi. Inte alls. Har man missat uppståndelsen kring henne så har man antingen legat i koma det senaste halvåret eller besökt en annan planet.
Men idag var första gången som jag såg ett avsnitt av "Svenska Hollywoodfruar". Och jag kapitulerade direkt: jag fullkomligt ÄLSKAR Maria Montazami.
Inte nog med att hon har lyckats få ett helt land att börja kalla "ostbågar" för "ostkrokar". Snart kommer samtliga svenska hem att vara dekorerade med 70-talstofsar och hudfärgade läppstift kommer att pryda läpparna på varenda trendmedveten kvinna (två saker som ingen tidigare saknade eller ens i sina värsta mardrömmar kunde tro skulle komma tillbaka).
Kvinnan är en stilikon! Hon skulle utan svårighet kunna få oss att börja spela LP-skivor igen om hon så ville.
Däremot har jag väldigt svårt att tro på att Anna Anka är född 1971. Det lilla fruntimret ser sliten ut. Eller kanske är det så att bitterhet och taskig attityd gör att man åldras i förtid?
Jämför med den mysiga Montazami!
Men idag var första gången som jag såg ett avsnitt av "Svenska Hollywoodfruar". Och jag kapitulerade direkt: jag fullkomligt ÄLSKAR Maria Montazami.
Inte nog med att hon har lyckats få ett helt land att börja kalla "ostbågar" för "ostkrokar". Snart kommer samtliga svenska hem att vara dekorerade med 70-talstofsar och hudfärgade läppstift kommer att pryda läpparna på varenda trendmedveten kvinna (två saker som ingen tidigare saknade eller ens i sina värsta mardrömmar kunde tro skulle komma tillbaka).
Kvinnan är en stilikon! Hon skulle utan svårighet kunna få oss att börja spela LP-skivor igen om hon så ville.
Däremot har jag väldigt svårt att tro på att Anna Anka är född 1971. Det lilla fruntimret ser sliten ut. Eller kanske är det så att bitterhet och taskig attityd gör att man åldras i förtid?
Jämför med den mysiga Montazami!
En arkitektonisk mardröm
Den här byggnaden är vad jag har som utsikt från balkongen när jag sover på hotellet i Las Palmas. Jag är helt fascinerad och jag skulle så gärna vilja ha ett samtal med arkitekten som ritade det. Vad ville han förmedla? Var han färgblind? Hade han ett horn i sidan till staden Las Palmas? Är det samma arkitekt som förstörde Stockholm med Globen?
Det är utan tvekan en arkitektonisk mardröm (lägg märke till att byggnaden på fullt allvar är böjd som en banan upptill).
Salem Al Fakir - veckans mest arroganta
Att finalen i Melodifestivalen är en av årets mest bevakade händelser i landet är ingen överdrift. Det är svårt att undvika diskussionerna kring den även om man skulle vilja. Det måste dessutom vara en ganska välregisserad tillställning vilket gör att jag förmodar att artisterna som deltar i spektaklet med all säkerhet har tillbringat hela den gångna veckan i Globen för repetitioner.
Det skrivs spaltmetrar om artisterna som deltar i finalen. Och vid flera tillfällen har de alla fått samma fråga: "Vem är din favorit bland de andra tävlande?" (AB).
Salem Al Fakir har konstant svarat att han inte har "haft tillfälle" att lyssna på några andra bidrag. Är inte det höjden av arrogans? Klart att han har hört de andra bidragen! De har ju för sjutton bott dygnet runt i Globen den senaste veckan för att finjustera sina framträdanden. Jag betvivlar starkt att han har lyckats undgå att lyssna på sina medtävlande då.
Nej, han framställer sig själv bara som arrogant och dryg. Visserligen kan inte alla vara lika ödmjuka som Foppa, men El Fakir sätter sig på lite väl höga hästar. Tagga ner, grabben. Så jävla speciell är du inte.
Det skrivs spaltmetrar om artisterna som deltar i finalen. Och vid flera tillfällen har de alla fått samma fråga: "Vem är din favorit bland de andra tävlande?" (AB).
Salem Al Fakir har konstant svarat att han inte har "haft tillfälle" att lyssna på några andra bidrag. Är inte det höjden av arrogans? Klart att han har hört de andra bidragen! De har ju för sjutton bott dygnet runt i Globen den senaste veckan för att finjustera sina framträdanden. Jag betvivlar starkt att han har lyckats undgå att lyssna på sina medtävlande då.
Nej, han framställer sig själv bara som arrogant och dryg. Visserligen kan inte alla vara lika ödmjuka som Foppa, men El Fakir sätter sig på lite väl höga hästar. Tagga ner, grabben. Så jävla speciell är du inte.
En studie i oväsentligheter
Wallander blir morfar. Wallander missköter sin diabetes. Wallander oroas över sina återkommande minnesluckor. Wallander glömmer sitt tjänstevapen på en krog. Wallander har ett one night stand. Wallander tappar en plomb. Wallander lämnar hunden hos grannen. Wallander privatspanar efter sin dotter Lindas försvunna svärföräldrar.
"Den orolige mannen" är Henning Mankells allra sista bok om Kurt Wallander. Det blir ett bokslut som havererar i en spretig soppa med så många oväsentliga scener att hela historien blir sorgligt långtråkig.
556 sidor hade utan svårighet kunna ha kortats av till hälften och Wallanders uppgörelse med varenda detalj i hela hans liv blir bara för mycket.
Spänningen uteblir totalt. Istället blir "Den orolige mannen" en studie i oväsentligheter. Man får tillfälle att reta sig på petitesser som att en så etablerad författare som Mankell släpper ifrån sig en bok där han skriver "dom" istället för "de" och "dem".
Måhända är det så att Mankell själv känner att Wallander-cirkusen har gått över styr och därför väljer att knyta ihop säcken och säga farväl. Samtidigt känner jag att vår kära fiktiva kommissarie förtjänade ett värdigare avsked. Han har ju ändå en ganska stor plats i svenskarnas hjärtan.
Betyg: 1 av 5.
Zara Home - inredning i min smak
Dagen innan jag fick min livshotande förkylning (jag blir som en karl när jag är täppt i näsan och ser genast mitt liv passera i revy) besökte jag Zara Home i Las Palmas. Och klev inte utanför deras portar tomhänt. Tvärtom såg jag snarare ut som självaste jultomten när jag sedan promenderade kors och tvärs genom staden tillbaka till hotellet, eftersom jag bar på en säck.
Det nalkas nämligen en ansiktslyftning hemma. Nu är jag inne i min vita period och vill måla om allting i vitt. Det blir sommarens projekt.
Med tanke på hur länge det tog innan klädeskedjan Zara öppnade upp i Sverige, lär det väl ta ett bra tag innan vi får "home"-delen hit. Vilket är synd. Kvaliten är bra, produkterna lite annorlunda (jag får utslag när jag kommer in i ett hem som ser ut som ett utdrag av IKEA-katalogen), priset överkomligt.
Ut från Zara Home-butiken kom jag med två fantastiskt fina ramar, två prydnadskuddar med fjädrar på (det stod mitt namn på dem) samt en ljuvligt doftande spray (orange blossom) som man tydligen ska gå och spraya med lite här och var i sitt hem (eftersom mitt luktsinne för tillfället är obefintligt, kan jag inte riktigt avnjuta denna just nu).
Inredning är från och med nu en ny kategori på bloggen, eftersom det lär bli en hel del skrivande om det i år (vilket förhoppningsvis kommer att glädja hemmafixarexperten Martin enormt).
Det nalkas nämligen en ansiktslyftning hemma. Nu är jag inne i min vita period och vill måla om allting i vitt. Det blir sommarens projekt.
Med tanke på hur länge det tog innan klädeskedjan Zara öppnade upp i Sverige, lär det väl ta ett bra tag innan vi får "home"-delen hit. Vilket är synd. Kvaliten är bra, produkterna lite annorlunda (jag får utslag när jag kommer in i ett hem som ser ut som ett utdrag av IKEA-katalogen), priset överkomligt.
Ut från Zara Home-butiken kom jag med två fantastiskt fina ramar, två prydnadskuddar med fjädrar på (det stod mitt namn på dem) samt en ljuvligt doftande spray (orange blossom) som man tydligen ska gå och spraya med lite här och var i sitt hem (eftersom mitt luktsinne för tillfället är obefintligt, kan jag inte riktigt avnjuta denna just nu).
Inredning är från och med nu en ny kategori på bloggen, eftersom det lär bli en hel del skrivande om det i år (vilket förhoppningsvis kommer att glädja hemmafixarexperten Martin enormt).
Mina inköp från Zara Home.
Johan T Lindwall: patetisk och självgod
Det finns någonting tragiskt över det faktum att Johan T Lindwall ständigt utger sig för att vara "nära vän" med kungafamiljen och anser sig ha en "nära relation" med framför allt kronprinsessan Victoria och insikt i hennes liv. Snarare tror jag att det förhåller sig så att både kronprinsessan och resten av kungafamiljen anser Lindwall vara en anings påträngande och besvärlig. För att inte säga "patetisk".
I dagarna släpper han en bok om "den privata Victoria". Precis som om han skulle ha inblick på allvar i kronprinsessans privatliv. Ska sanningen fram så misstänker jag istället att Lindwall är en person som hon håller på ett betryggande avstånd.
Nu är det väl egentligen ingen som ens trodde att Lindwall i sitt porträtt av vår kronprinsessa ens skulle komma i närheten av sanningen, men det arma kräket har lyckats få in rena sakfel som Victoria själv påpekat (AB). Det allra roligaste är hans försvar till kritiken:
"Jag vill inte kommentera det i och med att hon inte har sagt det direkt till mig".
Som om kronprinsessan någonsin skulle göra det, Lindwall! Du är förmodligen ingen hon tilltalar frivilligt och den enda anledningen till att du ens kommer i närheten av henne vid enstaka tillfällen är för att du har ett press-leg.
Fascinerande är att ett bokförlag ens vill ge ut dyngan. Ren miljöförstöring är det att offra träd på skiten.
I dagarna släpper han en bok om "den privata Victoria". Precis som om han skulle ha inblick på allvar i kronprinsessans privatliv. Ska sanningen fram så misstänker jag istället att Lindwall är en person som hon håller på ett betryggande avstånd.
Nu är det väl egentligen ingen som ens trodde att Lindwall i sitt porträtt av vår kronprinsessa ens skulle komma i närheten av sanningen, men det arma kräket har lyckats få in rena sakfel som Victoria själv påpekat (AB). Det allra roligaste är hans försvar till kritiken:
"Jag vill inte kommentera det i och med att hon inte har sagt det direkt till mig".
Som om kronprinsessan någonsin skulle göra det, Lindwall! Du är förmodligen ingen hon tilltalar frivilligt och den enda anledningen till att du ens kommer i närheten av henne vid enstaka tillfällen är för att du har ett press-leg.
Fascinerande är att ett bokförlag ens vill ge ut dyngan. Ren miljöförstöring är det att offra träd på skiten.
Däckad
Natten till igår vaknade jag upp på mitt hotellrum på Las Palmas och hade feberfrossa utan dess like. Det spelar ingen roll hur gammal man är - när man är sjuk vill man vara hemma.
Riktigt ynklig har jag varit sedan dess. Knaprade Panodil hela den natten för att få ner febern så jag kunde jobba hem.
Tro mig att det är en kraftansträning att flyga hem med en rejäl försening i ryggen när man inte är helt kry. Att flyga över huvud taget när man är sjuk bidrar inte direkt heller till ett snabbt tillfrisknande.
Jag är helt däckad idag. Och ljuskänslig. Klarblå himmel med strålande solsken är inte de ultimata väderförhållandena när man mest av allt bara vill ligga under täcket och ta igen sig.
Dagens tips: När ni är krassliga - håll er borta från flygplan!
Riktigt ynklig har jag varit sedan dess. Knaprade Panodil hela den natten för att få ner febern så jag kunde jobba hem.
Tro mig att det är en kraftansträning att flyga hem med en rejäl försening i ryggen när man inte är helt kry. Att flyga över huvud taget när man är sjuk bidrar inte direkt heller till ett snabbt tillfrisknande.
Jag är helt däckad idag. Och ljuskänslig. Klarblå himmel med strålande solsken är inte de ultimata väderförhållandena när man mest av allt bara vill ligga under täcket och ta igen sig.
Dagens tips: När ni är krassliga - håll er borta från flygplan!
Ingen Malou i närheten av min kronprinsessa, tack!
Döm mig inte för hårt nu, men idag köpte jag ett exemplar av Svensk Damtidning. Det var ett repotage i den om Den Officiella Bröllopsserien (åh, så mycket fint!) och på ens födelsedag får man göra lite som man vill.
Jag bläddrade igenom tidningen och såg en krönika av en... skribent (för inte kallar de väl sig för "journalister" de som arbetar på dessa tidningar?) som heter Daniel Nyhlén (tillika självutnämnd "hovexpert") med rubriken: "Malou borde intervjua kronprinsessan Victoria".
Borde hon inte alls!
Jag är inte riktigt säker på att Nyhlén i sin krönika driver friskt med sina läsare eller om han faktiskt menar allvar (i så fall kanske han borde börja skölja frukten innan han äter den). Jag citerar:
"Jag hade helt glömt av hur duktig journalisten Malou von Sivers är i sina intervjuer. Påläst och intresserad låter hon sina gäster växa och prata till punkt."
Malou von Sivers står väl för allt det motsatta? Aldrig har väl en tv-personlighet varit så uppenbart ointresserad av sina gäster som hon. Dessutom avbryter hon alltid sina intervjuoffer och påläst är hon inte i något ämne. Minns när temat i hennes program var "bloggar" och hon har mage att inleda med att säga att hon inte läser dem alls.
Framför allt har hon en otrevlig framtoning vilket gör att jag är övertygad om att hon har en hållhake på TV4´s VD (hon kan omöjligt ligga med honom, för då skulle hon inte vara så sur).
Nej, Malou von Sivers ska hålla sig borta från min kronprinsessa. Det stundande bröllopet ska vara en glädjens högtid och då undanbedes sura bitterfittor.
Jag bläddrade igenom tidningen och såg en krönika av en... skribent (för inte kallar de väl sig för "journalister" de som arbetar på dessa tidningar?) som heter Daniel Nyhlén (tillika självutnämnd "hovexpert") med rubriken: "Malou borde intervjua kronprinsessan Victoria".
Borde hon inte alls!
Jag är inte riktigt säker på att Nyhlén i sin krönika driver friskt med sina läsare eller om han faktiskt menar allvar (i så fall kanske han borde börja skölja frukten innan han äter den). Jag citerar:
"Jag hade helt glömt av hur duktig journalisten Malou von Sivers är i sina intervjuer. Påläst och intresserad låter hon sina gäster växa och prata till punkt."
Malou von Sivers står väl för allt det motsatta? Aldrig har väl en tv-personlighet varit så uppenbart ointresserad av sina gäster som hon. Dessutom avbryter hon alltid sina intervjuoffer och påläst är hon inte i något ämne. Minns när temat i hennes program var "bloggar" och hon har mage att inleda med att säga att hon inte läser dem alls.
Framför allt har hon en otrevlig framtoning vilket gör att jag är övertygad om att hon har en hållhake på TV4´s VD (hon kan omöjligt ligga med honom, för då skulle hon inte vara så sur).
Nej, Malou von Sivers ska hålla sig borta från min kronprinsessa. Det stundande bröllopet ska vara en glädjens högtid och då undanbedes sura bitterfittor.
Solig födelsedag
Det är min födelsedag idag. Den delar jag med Lill-Babs. Det är verkligen en märklig tidpunkt på året att fylla år. För fyra år sedan var det tretton minusgrader på morgonen den 9 mars (då hade jag tårar i ögonen när jag kom till jobbet), andra år har jag kunnat plocka tussilago.
Idag är det snö. Massor av snö. Men strålande solsken. Solen värmer så pass mycket idag att jag kan ha balkongdörren öppen.
Det är en härlig födelsedagspresent! Våren är i antågande.
Idag är det snö. Massor av snö. Men strålande solsken. Solen värmer så pass mycket idag att jag kan ha balkongdörren öppen.
Det är en härlig födelsedagspresent! Våren är i antågande.
Makaber återblick
Jag är i eld och lågor! Alldeles nyss såg jag för första gången kungen och drottningens bröllop på tv (snålt dock att de inte kunde bjuda på en kyss). I hela femton veckor framåt på måndagar ska vi följa förberedelserna inför kronprinsessan Victorias bröllop i sommar (AB).
Femton veckor! Det är som sju rätt på Lotto för en rojalist.
Men... i nästa veckas program visar man bröllopet mellan Charles och Diana.
Jag undrar: Varför då?
Är inte det lite väl makabert? Det var ju inte - för att uttrycka det milt - det lyckligaste äktenskapet i historien. Även om man vid bröllopstillfället trodde att det var början på en riktig saga.
"Whatever in love means"
Sockerbojkott
Med handen på hjärtat så har inte den senaste veckan gått i hälsans tecken. Snarare är det så att tandtrollen har haft julafton och jag har varit lika långt ifrån GI-tänkande som Elvis var de sista åren av sitt liv.
Det blev en ljuvlig skaldjursbuffé förra onsdagen med ett dessertbord som skänkt från ovan, hotellfrukostar där jag förvisso frossade i färsk frukt men även annat som garanterat inte är rekommenderat i det dagliga intaget av föda, en ljuvlig fika på Starbucks med en latte och blåbärscheesecake som bokstavligt talat smälte i munnen samt att jag igår bakade en blåbärskaka som det idag inte finns någonting kvar av och min enda motion var en kort promenad fram och tillbaka till filmuthyrningsbutiken (jag vill fortfarande kalla det för "videobutik" fastän det var länge sedan VHS-kassetterna försvann från hyllorna).
Inte lär det bli bättre de närmsta två dagarna. Idag ska jag tillbringa ett par timmar sittande i en stol hos frissan och bli bortskämd och imorgon fyller jag år vilket naturligtvis måste firas med någonting sött.
På onsdag följer gympadojjorna med i bagaget. I tre dagar ska jag ta långa, långa powerwalks i Las Palmas (jag trotsar min ömma häl) och bara äta nyttigt. Från och med onsdag bojkottar jag socker ett bra tag framöver.
Ja, så får det bli.
Det blev en ljuvlig skaldjursbuffé förra onsdagen med ett dessertbord som skänkt från ovan, hotellfrukostar där jag förvisso frossade i färsk frukt men även annat som garanterat inte är rekommenderat i det dagliga intaget av föda, en ljuvlig fika på Starbucks med en latte och blåbärscheesecake som bokstavligt talat smälte i munnen samt att jag igår bakade en blåbärskaka som det idag inte finns någonting kvar av och min enda motion var en kort promenad fram och tillbaka till filmuthyrningsbutiken (jag vill fortfarande kalla det för "videobutik" fastän det var länge sedan VHS-kassetterna försvann från hyllorna).
Inte lär det bli bättre de närmsta två dagarna. Idag ska jag tillbringa ett par timmar sittande i en stol hos frissan och bli bortskämd och imorgon fyller jag år vilket naturligtvis måste firas med någonting sött.
På onsdag följer gympadojjorna med i bagaget. I tre dagar ska jag ta långa, långa powerwalks i Las Palmas (jag trotsar min ömma häl) och bara äta nyttigt. Från och med onsdag bojkottar jag socker ett bra tag framöver.
Ja, så får det bli.
Kort sammanfattning av nattens Oscarsgala
Härom natten låg jag på ett hotellrum i Saigon (de har fantastiska tv-kanaler!) och såg en gammal film med Sandra Bullock, "Murder by numbers". En helt ok film faktiskt, men det som slog mig var vilken dålig skådespelare jag tyckte att hon var. Hon var rent ut sagt bedrövlig (och det gäller inte bara den här filmen - i varenda rulle jag har sett med henne har hon varit lika kass).
Jag förstår inte riktigt hypen kring henne. För ingen kan heller komma och påstå att hon får filmroller för sitt utseende, för någon skönhet är hon inte.
Den senaste veckan har hon lyckats med konststycket att som första skådespelaren i historien få både en Razzie och en Oscarsstatyett samma vecka. För samma roll. (AB)
Nej, det är inte alltid man är överrens med "The Academy" och galan i sig är ibland så politiskt korrekt att man får lust att stoppa fingrarna i halsen. Men jag är så tacksam över att "Avatar" inte fick priset som årets film (den är oerhört vacker, men fylld med så mycket klyschor att Sam Worthington med nöd och näppe kunde hålla mig kvar i biosalongen filmen ut).
Och vad roligt att vi fick inleda den internationella kvinnodagen med att få se en kvinnlig regissör - Kathryn Bigelows - få motta det priset för första gången någonsin (AB). Ur händerna av självaste Barbra Streisand dessutom!
Galornas gala. Utan tvekan.
Jag förstår inte riktigt hypen kring henne. För ingen kan heller komma och påstå att hon får filmroller för sitt utseende, för någon skönhet är hon inte.
Den senaste veckan har hon lyckats med konststycket att som första skådespelaren i historien få både en Razzie och en Oscarsstatyett samma vecka. För samma roll. (AB)
Nej, det är inte alltid man är överrens med "The Academy" och galan i sig är ibland så politiskt korrekt att man får lust att stoppa fingrarna i halsen. Men jag är så tacksam över att "Avatar" inte fick priset som årets film (den är oerhört vacker, men fylld med så mycket klyschor att Sam Worthington med nöd och näppe kunde hålla mig kvar i biosalongen filmen ut).
Och vad roligt att vi fick inleda den internationella kvinnodagen med att få se en kvinnlig regissör - Kathryn Bigelows - få motta det priset för första gången någonsin (AB). Ur händerna av självaste Barbra Streisand dessutom!
Galornas gala. Utan tvekan.
Kaxiga bett
Jag är "överkänslig" mot myggbett. Det vill säga, att de betten jag får liknar getingstick, svider och ger mig ibland - när myggorna är extra jävliga - feberfrossa. Av just denna anledning är varken Norrland eller Thailand de mest idealiska platserna för mig att vistas på.
Men när det är sex grader kallt ute och snövallarna är enorma, känns de två gigantiska myggbetten jag lyckades få (trots att jag sov indränkt i anti-myggspray härom natten) ganska kaxiga.
Jag kan leva med svedan. För stunden.
Det är märkligt att någonting så smärtsamt kan framkalla sommarkänslor.
Men när det är sex grader kallt ute och snövallarna är enorma, känns de två gigantiska myggbetten jag lyckades få (trots att jag sov indränkt i anti-myggspray härom natten) ganska kaxiga.
Jag kan leva med svedan. För stunden.
Det är märkligt att någonting så smärtsamt kan framkalla sommarkänslor.
Ricki Lake-moment på Arlanda
Det ligger en Pressbyrå i närheten av där man kommer ut ur tullen på Arlanda flygplats. Visserligen nås man av nyheter relativt fort numera på grund av att det är lättare att kommunicera via sms och nätet, men jag har fortfarande som vana att snegla på löpsedlarna när jag går förbi där när jag kommer hem.
Igår eftermiddag välkomnades jag hem till landet med löpet: "Min sambo bedrog sig med sin syster". Inte "min", utan "sin".
Helt plötsligt kändes härvan kring Tiger Woods och hans doppande till höger och vänster så harmlöst, så osyldigt, så mänskligt, så normalt.
Och helt plötsligt kom insikten över mig att rubriksättarna på kvällstidningarna är uppvuxna med Ricki Lake på eftermiddags-tv.
Jag är inte helt säker på att det är till fördel för dagens nyhetsflöde.
Igår eftermiddag välkomnades jag hem till landet med löpet: "Min sambo bedrog sig med sin syster". Inte "min", utan "sin".
Helt plötsligt kändes härvan kring Tiger Woods och hans doppande till höger och vänster så harmlöst, så osyldigt, så mänskligt, så normalt.
Och helt plötsligt kom insikten över mig att rubriksättarna på kvällstidningarna är uppvuxna med Ricki Lake på eftermiddags-tv.
Jag är inte helt säker på att det är till fördel för dagens nyhetsflöde.
Välsigne SVT Play!
Jag erkänner att jag inte alls hänger med i den tekniska utvecklingen. Den går alldeles för fort för mig. Inte för att jag på något sätt är avig eller misstänksam mot den. Nej, tvärtom - jag är djupt fascinerad. Det är bara det att det tar lite längre tid för mig att ta till mig den (det är till exempel bara två år sedan jag skaffade mig en digitalkamera). Jag saknar teknisk ådra.
Nu är kanske inte just TV är det forumet som jag har störst behov av. Jag blir helt enkelt inte knäckt om jag missar ett program som jag hade tänkt att se. Med vissa undantag.
Det är inte heller helt lätt att följa en tv-serie eller dylikt när man har så oregelbundna arbetstider som jag har och har haft nästan uteslutande i mitt yrkessamma liv.
På grund av att TV inte är så viktigt för mig har jag heller inte undersökt möjligheterna kring den nya tekniken kring den. Som att hitta en bra lösning att spela in program som jag missar när jag inte är hemma. Det är ingen prioritering för mig.
Varannan onsdag är min Martin med i SVT´s morgonprogram som "hemmafixare" (killens talanger är tydligen oändliga). Det är däremot någonting jag inte vill missa.
Men istället för att förbanna min tekniska inkometens så kan jag avnjuta honom på SVT Play. Om och om igen. Är inte tekniken fantastisk?
Martin har numera en grupp tillägnad sig på Facebook. Väl förtjänt.
Nu är kanske inte just TV är det forumet som jag har störst behov av. Jag blir helt enkelt inte knäckt om jag missar ett program som jag hade tänkt att se. Med vissa undantag.
Det är inte heller helt lätt att följa en tv-serie eller dylikt när man har så oregelbundna arbetstider som jag har och har haft nästan uteslutande i mitt yrkessamma liv.
På grund av att TV inte är så viktigt för mig har jag heller inte undersökt möjligheterna kring den nya tekniken kring den. Som att hitta en bra lösning att spela in program som jag missar när jag inte är hemma. Det är ingen prioritering för mig.
Varannan onsdag är min Martin med i SVT´s morgonprogram som "hemmafixare" (killens talanger är tydligen oändliga). Det är däremot någonting jag inte vill missa.
Men istället för att förbanna min tekniska inkometens så kan jag avnjuta honom på SVT Play. Om och om igen. Är inte tekniken fantastisk?
Martin har numera en grupp tillägnad sig på Facebook. Väl förtjänt.
Hej då, kyla!
Hej, värme!
Önskar alla mina bloggläsare en underbar vecka. Är tillbaka på lördag eftermiddag.
Önskar alla mina bloggläsare en underbar vecka. Är tillbaka på lördag eftermiddag.
Onödigt vetande?
Igår kväll låg jag och tittade på "Boston teaparty" med Filip och Fredrik med ett halvt öga (jag slumrade till då och då för jag var så trött). Där kan få reda på det mesta som man undrat över men aldrig vågat fråga (samt få en hel den nya funderingar som man aldrig tänkt på tidigare).
I gårdagens program fick jag veta att det är Brian Eno som har "skrivit" Windows-jinglen (alltså den lilla truddelutten som man hör när man slår på sin dator). En av musikhistoriens största (om inte den största nu när Phil Spector sitter bakom lås och bom för mord) producenter. Eno har producerat bland annat David Bowies "Heroes" (1977) och U2s "The Joshua Tree" (1987). Två av mina favoritalbum någonsin.
Det här är den sorts kunskap som jag lägger på minnet men som jag bara har användning av när jag spelar TP.
I gårdagens program fick jag veta att det är Brian Eno som har "skrivit" Windows-jinglen (alltså den lilla truddelutten som man hör när man slår på sin dator). En av musikhistoriens största (om inte den största nu när Phil Spector sitter bakom lås och bom för mord) producenter. Eno har producerat bland annat David Bowies "Heroes" (1977) och U2s "The Joshua Tree" (1987). Två av mina favoritalbum någonsin.
Det här är den sorts kunskap som jag lägger på minnet men som jag bara har användning av när jag spelar TP.
Ännu ett kors att bära...
Jag bär alltid ett krucifix. Varje dag i någon form: som halsband, armband eller örhängen. Jag var fascinerad av krucifix redan innan de fick en symbolisk betydelse för mig.
Jag har ingen aning om hur många smycken jag äger som har ett krucifix på sig. Mitt värdefullaste är ett halsband från Efva Attling som heter "Priest". Det köpte jag till mig själv i prestent när jag var i Örnsköldsvik på en övernattning för många år sedan. Det är också det enda smycket som jag ägt som varit försäkrat.
Igår blev jag ägare till ytterligare ett krucifix. Ett halsband i stål som jag hittade på Smycka. Stilrent och enkelt.
Förra vintern hittade jag mina favoritörhängen av märket Gold Digger. De har en riktigt fräck och glamourös kollektion som heter "Material girl" (se HÄR). Där har jag fått upp ögonen för ett enormt halsband där själva korset är hela 11,5 cm långt.
Nästa vecka fyller jag år. Det kan bli min födelsedagsprestent till mig själv.
Jag har ingen aning om hur många smycken jag äger som har ett krucifix på sig. Mitt värdefullaste är ett halsband från Efva Attling som heter "Priest". Det köpte jag till mig själv i prestent när jag var i Örnsköldsvik på en övernattning för många år sedan. Det är också det enda smycket som jag ägt som varit försäkrat.
Igår blev jag ägare till ytterligare ett krucifix. Ett halsband i stål som jag hittade på Smycka. Stilrent och enkelt.
Förra vintern hittade jag mina favoritörhängen av märket Gold Digger. De har en riktigt fräck och glamourös kollektion som heter "Material girl" (se HÄR). Där har jag fått upp ögonen för ett enormt halsband där själva korset är hela 11,5 cm långt.
Nästa vecka fyller jag år. Det kan bli min födelsedagsprestent till mig själv.
Det kom en kvinna emellan...
Utsikten utanför mitt köksfönster är i skrivande stund lika med noll. Det fullkomligt vräker ner snö. Täta, stora snöflingor. Ett vackert skådespel förvisso, men det är ett sådant väder som man inte bör vistas i såvida man inte måste.
En god vän till mig åker ner till Köpenhamn om en vecka för att börja ett nytt jobb. Idag är den enda chansen jag har att träffa honom innan han drar iväg. Men att ens drömma om att tågen går som de ska idag känns orealistiskt.
Det var Xynthia (AB), den haggan, som kom emellan oss, Tomas! Fast nästa gång vi ses kanske det äntligen är vår.
En god vän till mig åker ner till Köpenhamn om en vecka för att börja ett nytt jobb. Idag är den enda chansen jag har att träffa honom innan han drar iväg. Men att ens drömma om att tågen går som de ska idag känns orealistiskt.
Det var Xynthia (AB), den haggan, som kom emellan oss, Tomas! Fast nästa gång vi ses kanske det äntligen är vår.
Uppvisning i hur det ska gå till
Igår kväll, svensk tid, fick vi en uppvisning i hur "the game shoud be played". Vilket tempo, vilken intensitet, vilken inlevelse.
Tänka sig att någonting så brutalt och aggressivt som ishockey kan vara så hänförande vackert att titta på.
Och jag konstaterade lite vemodigt att Sverige aldrig skulle ha haft en minsta chans i en final mot Kanada.
Men vilken drömfinal det blev! Det är så här det var meningen att ishockey skulle spelas.
Grattis Kanada!
(AB, AB)
Tänka sig att någonting så brutalt och aggressivt som ishockey kan vara så hänförande vackert att titta på.
Och jag konstaterade lite vemodigt att Sverige aldrig skulle ha haft en minsta chans i en final mot Kanada.
Men vilken drömfinal det blev! Det är så här det var meningen att ishockey skulle spelas.
Grattis Kanada!
(AB, AB)
