Nyckeln till karisma

Ordet "karisma" har en väldigt positiv klang. Man associerar oftast det med en person med en enorm utstrålning. En sådan person som kommer in i ett rum och får alla att häpna.
Den här förmågan - eller gåvan - tror jag till stor del är medfödd. En del har bara Det.
Inte heller behöver karisma och utstrålning nödvändigtvis gå hand i hand med en person som är utåtriktad. En av de personer som fortfarande kan få mig helt knäsvag bara vid åsynen är en kille (eller numera måste jag faktiskt titulera honom som "man") som både är reserverad och blyg. Men det är som en gigantisk lysande aura omsluter honom.

En del av denna förmåga (eller egenskap) kan man - om man vill - träna upp med vissa knep. Bland annat genom kroppshållning, röstläge och ögonkontakt. (Läs mer om det HÄR)

Det är ju dessvärre inte bara "goda" människor som har belönats med denna egenskap. Både politiska diktatorer och religiösa sektledare har också förmågan att trollbinda en publik med sin blotta närvaro. Oftast i kombination med att de har talets gåva.

En av de första jag tänker på i samband med positiv karisma är prinsessan Diana. Jag läste i en bok - om självförtroende - att hon kunde få varje person i en stor samling att känna sig speciell och utvald. Som om hon var där enkom för den individens skull. Och hon lämnade ingen oberörd. 

Det är nog nyckeln till karismans gåta: att kunna beröra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0