1 november. Vaknade upp med en sån positiv känsla i kroppen i morse: 98 dagar kvar till vinter-OS och snart är det vår igen. Härlig dag!
Den inledde jag med att köra ett axelpass och ett spinningpass. Senare i eftermiddag ska jag även köra ben. Träningen går så oerhört bra just nu och jag är väldigt motiverad.
Jag hyllar första dagen i november med en av rockens verkliga pärlor (fortfarande förstår jag dock inte varför Stephanie Seymour dör i videon. Någon som vet eller är det en gåta som aldrig blir löst?):
Ämne man fokuserar på i morgon-TV och kvällstidningar idag: Hur man bäst botar baksmälla(Ex, AB, AB, DN)
Det är så tragiskt att det saknar ord.
Har vi förvandlat Midsommarafton till en dag då vi ska hylla alkoholen istället för midnattssolen? En dag på året då vi gjort det legitimt att supa skallen i bitar och inte ta ansvar för konsekvenserna? En dag då alkohol är viktigare på bordet än sillen? En dag då vi kan ursäkta grisigt beteende på att "det var ju Midsommar"?
Det är fanimig skrämmande!
Jag har också ett tips för att lindra baksmälla: ge fan i att dricka så mycket! Har man inte förmågan att kunna fira utan alkohol så har man problem. Allvarliga sådana.
Hemma igen efter att ha gästat Norge och vackra Molde en natt. Nu har jag tre lediga dagar hemma. Jag hade tänkt att börja dagen med en lång powerwalk. Efter att ha varit instängt i ett flygplan större delen av gårdagen så är jag i stort behov av frisk luft. Men regnet öser ner.
Såg en fantastisk regnjacka på Trädgårdsmässan. Mässpriset var "bara" 1595 kronor (ordinarie 1795). Jag köpte ingen men med tanke på vart jag bor så är det kanske inte en så dålig investering trots allt.
...över hur det kommer sig att de här två människorna fortfarande är ovänner tolv år efter skilsmässan (Ex). Det är ju liksom en ganska drastisk åtgärd att kräva vårdnaden om ett barn som blir myndig om fyra år.
Senast igår konstaterade jag att det troligtvis inte finns någon i min bostadsrättsförening som sorterar sina sopor lika noggrant som jag. Visserligen är inte ett kök i en lägenhet som byggdes 1989 anpassad att sortera sopor alls så den tråkiga påföljden blir att man får trängas med flera små "sopstationer" som innehåller olika avfall. Inte snyggt men jag drar ändå mitt strå till stacken.
Och eftersom jag försöker tänka på miljön så smärtar det i mitt hjärta varje gång jag ska köpa en vaniljstång. Det ligger nämligen bara EN liten stång i en hel glasburk!
Det bara måste finnas en bättre förpackning att lägga den i. Jag vet att man på få ställen säljer vaniljstänger i små rör eller i påsar - varför har inte den idéen slagit överallt?
Plan: se nya Bond-filmen klockan 12:50 på Filmstaden Sergel. Eftersom jag inte direkt var sugen på frukost när jag vaknade (vilket jag i och för sig aldrig är men tvingar i mig ändå eftersom det tydligen är "dagens viktigaste mål") så tänkte jag istället äta frukost inne i stan innan bion.
Därför skulle jag ta pendeltåget som gick 10:19 från Märsta station.
Nyheter sprider sig snabbt i dagens samhälle, därför visste jag redan innan jag lämnade hemmet att det hänt en "olycka" någonstans mellan Märsta och Rotebro och på grund av detta skulle ersättningsbussar sättas in på sträckan.
Inga problem. Det händer lite titt som tätt när man åker kollektivt och jag hade ändå bra med tid på mig.
När jag dock kommer till stationen så står det hundratals människor där och väntar på bussar som aldrig kommer. Jag misstänkte genast att SL glömt att beställa några bussar som ersättning för de inställda tågen (ja, det har hänt förr). Efter ett tag (typ tjugo minuter) kommer en ordningsvakt av något slag och informerar att tågen ska börja gå igen.
Bra! Vi rusar till det hänvisade tåget (två stycken stod inne vid perrongen). Efter att ha suttit där i tio minuter ska vi byta till det andra tåget som står inne. Ok. Vi gör det.
Ytterligare en kvart senare börjar det att rulla. Vi kommer till Rosersberg (en station för er som inte är bekanta med trakten). Och där blir vi stående. I EN TIMMA!
SL´s resenärer väntar på ersättningsbussar vid Märsta station som aldrig kommer.
Att ta sig från Märsta station till Stockholms central tog idag 2 timmar och 5 minuter (lika lång tid som att flyga till London för övrigt).
Jag som tycker att SL är ett helt inkompetent företag som inte klarar av sin uppgift och istället förespråkar andra aktörer på marknaden, måste ändå ge dem cred för att smart tänkande: eftersom de lurade in alla passagerare på tåget kunde vi inte välja andra färdsätt och på så vis inte utnyttja resegarantin. De sparade säkert flera hundra tusen på det idag!
Men om de istället hade sett till att det kom ersättningsbussar från början som det var tänkt mellan Märsta och Rotebro så vi kunde ha tagit pendeln direkt därifrån till Stockholms central, så hade de besparat oss resenärer en timme i restid.
Nästa gång jag ska åka kollektivt med SL så ska jag packa ner en stor picnic-korg med kaffe och muffins och sälja ombord på tåget. Jag tror mina medresenärer skulle uppskatta det!
Själv fick jag välja en senare föreställning av filmen (jag var ju tvungen att äta först för den långa tågturen hade gjort mig hungrig som en varg!).
Om nya Bond-filmen säger jag så här: det är den bästa hittills med Daniel Craig (den förra såg jag inte ens klart). Han är ingen Brosnan ännu men det tar sig. Jag ger filmen +++. Judy Dench får +++++.
Nyhet för mig (som trots allt sedan länge är ett stort Bond-fan): James Bond kommer enligt nya filmen ursprungligen från Skottland. Gjorde han det enligt Ian Fleming också?
Jag har nämligen inte tålamod att sitta i telefonkö i 15-20 minuter just nu som den beräknade väntetiden för närvarande är. Har heller ingen lust att vänta i fem arbetsdagar på att få ett mail besvarat. Så var så goda! Förklara i kommentarsfältet vad problemet är.
Över lag har jag extremt svårt - jag menar verkligen extremt svårt - för människor med sjukligt bekräftelsebehov. Därför vänder sig min mage av naturliga orsaker ut och in så fort jag ser Julian Assanges fula tryne i press eller tv. Häromdagen bojkottade jag till och med alla slags nyheter på grund av denna överexploatering av denna supernolla (med uppmaning på min Facebook-sida att mina vänner gärna fick höra av sig om det hände någonting av vikt i världen).
Assange njuter av varje sekund i rampljuset och lider förmodligen inte alls av sin "husarrest". Det bevisade han tydligt idag när han tog emot pressen på balkongen på Ecuadors ambassad i London. I sekunden när han kom ut och började justera mikrofonstativet som en rockstar fick han utnämningen "Universums fjantigaste karl" och kommer troligtvis sitta ohotad på den tronen en mycket lång tid.
Orsaken till fascinationen som media har för denna jubelfjant övergår mitt förstånd. De - liksom Assange själv och hans följe av groupies - överskattar hans roll i världshistorien.
Och varför Sverige över huvud taget vill ha hit honom är helt obegripligt - ska vi ödsla skattepengar på en fars?!
Igår när det öste ner snö och vädret orsakade "kaos" i länet så handlade majoriteten av statusuppdateringarna på Facebook om vädret. Alla kommenterade. Det lades upp bilder. Det vädjades till "vädergudarna".
Idag är vädret fullkomligt ljuvligt, himlen är blå och solen skiner. En eller två har uppmärksammat detta. Ingen har dock ännu tackat "vädergudarna" för att gårdagens vädjan blivit verklighet.
Avspeglar denna fördelning av kommentarer den svenska folksjälen? Har vi lättare att ta till oss det negativa i tillvaron än det positiva?
Mannen som går ut för att hämta tidningen och försvinner spårlöst. Kvar finns hans skor och blod. Några dagar senare återfinns mannen med bakbundna händer, medtagen och sägs ha blivit bortrövad och misshandlad. Rubriceringen blir en kort stund människorov innan mannen ändrar sin historia och medger att han försvunnit av egen fri vilja.
Orsaken till detta kan man bara spekulera i men det märkligaste av allt är att denne man nu ska höras i Palmeutredningen.
Är inte hela historien bisarr från början till slut?
Man skulle kunna tro att man skulle vara ensam på gymmet på Alla helgons dag (det är alltså INTE Halloween idag även om Willys hade pyntat kassorna i orange och svart - denna dag är till minne för de döda). Men det var jag inte. Och det var inte rätt dag att behöva köa för att få värma upp på roddmaskinen!
Nåväl, efter många om och men kom jag i alla fall genom ett ryggpass vilket kändes skönt. Sedan gick jag vidare till Willys - med inköpslista - och handlade lite ingredienser till kvällens middag. Det blir politiskt inkorrekt middag ikväll. Jag ska äta tigerräkor. Det får man tydligen inte göra. Men jag gör det ändå.
Jag hade tänkt att äta avokado till min middag ikväll (det är en sådan rätt där avokado blir som strössel på glassen). Men då borde jag ha tänkt på det för en vecka sedan. Jag begriper inte riktigt varför butikerna envisas med att förvara avokadon kallt. De är små som ekorretestiklar och mognar inte. Orsaken till att avokado inte växer på träd här hemma är att vårt klimat är för kallt. Det borde ge butikerna en liten fingervisning om hur de bör förvaras.