Livet är gött ändå
Jag har haft en självförvållad förkylning sedan i måndags. Ingen feber, inte ont i halsen - bara fruktansvärt täppt. Nässprayen har varit min bästa vän de senaste dagarna (det är det bästa påfundet sedan p-pillren).
Inte blir det bättre av att man vaknar upp och det är närmare tio minusgrader ute. Ok, det var bara sex minusgrader men med tanke på att min gräns för vad som är acceptabelt går vid tio PLUS så förstår ni hur pipig jag blev när jag tittade på termometern.
Kallt och klart var det. Då. Vid lunchtid blev det snöstorm.
Ja, ni kan själva tänka er hur gnällig jag blev då. Jag kan inte andas genom näsan, får inte träna på grund av det och dessutom är det stört omöjligt att ta ett steg utanför dörren för då skulle man blåsa bort.
Men så... fick jag mitt januarischema. Och nästan hela månaden kommer jag att tillbringa i Krabi. Där är det JÄTTEVARMT.
Helt plötsligt känns inte min förkylning så jobbig längre. Jag älskar mitt jobb.
Livet är ganska gött ändå.
Inte blir det bättre av att man vaknar upp och det är närmare tio minusgrader ute. Ok, det var bara sex minusgrader men med tanke på att min gräns för vad som är acceptabelt går vid tio PLUS så förstår ni hur pipig jag blev när jag tittade på termometern.
Kallt och klart var det. Då. Vid lunchtid blev det snöstorm.
Ja, ni kan själva tänka er hur gnällig jag blev då. Jag kan inte andas genom näsan, får inte träna på grund av det och dessutom är det stört omöjligt att ta ett steg utanför dörren för då skulle man blåsa bort.
Men så... fick jag mitt januarischema. Och nästan hela månaden kommer jag att tillbringa i Krabi. Där är det JÄTTEVARMT.
Helt plötsligt känns inte min förkylning så jobbig längre. Jag älskar mitt jobb.
Livet är ganska gött ändå.
Kommentarer
Trackback
