Maria L

Att gå och klippa sig innan lön och mitt i semestertider visade sig vara en bra strategi. Ingen väntetid alls. Folktomt. Nu för tiden får jag ju "budgetklippa" mig, vilket innebär att jag får gå till den lokala frisören med drop-in för att klippa topparna istället för min favoritfrisör inne i stan. Tona håret får jag göra hemma och det retar mig mest av allt.
Jag älskar nämligen när någon håller på med mitt hår. Jag kan sitta hos frissan hur länge som helst. Och när man har den längd på hår som jag har får man göra just det. Sitta hur länge som helst om man både ska klippa och färga.
Idag gick det relativt fort - max 20 minuter - och jag gav stränga order om att inte klippa för mycket (precis som att en centimeter hit eller dit ens skulle synas).

Men "budget" förresten? 350 spänn för att klippa topparna. Det är rena rånet för en arbetslös!