Maria L

På torsdag - den 19 november - firar jag tio år som flygande. Ja, självklart har det inte varit tio år i sträck för väljer man en karriär inom flyget får man räkna med en hel del uppsägningar och konkurser under resans gång. Det hör till branschen, dessvärre.

Jag är "bara" inne på mitt fjärde bolag under denna tioårsperiod. Det är relativt lite - jag har kollegor som har betat av närmare tio stycken.

Så nu när jubiléet närmar sig har jag tänkt väldigt mycket på det jag har varit med om. Och det känns inte som om det är tio år sedan jag hade min första flygning, för jag minns den mycket väl. Den gick till Teneriffa.

Nu känns det som om cirkeln är sluten. Jag började på ett charterbolag, gick sedan vidare till reguljärflyg (började den kursen sex dagar efter terrordåden i september 2001 - inte den ultimata tidpunkten), blev uppsagd, gjorde ett lärorikt inhopp på ett kontor i ett par år, kom tillbaka till flyget och var ytterst tacksam över att ha kommit ifrån kontoret i någolunda bra skick, bolaget gick i konkurs, jag fick testa på hur det är att vara arbetslös och nu är jag tillbaka på ett charterbolag.

Det var en kort sammanfattning, men jag har fått vara med om så mycket under dessa år, lärt mig massor om hur jag själv och andra människor fungerar, fått skratta väldigt mycket och har haft oerhört roligt. Samt fått skinn på näsan!

Jag sa en gång när jag höll på att ruttna bort på kontoret jag jobbade på, att "flygvärdinnor är bara lyckliga i luften". Det är inte riktigt sant - jag finner glädje på så många andra sätt i livet också. Men det finns inget annat jobb som jag har haft som är lika roligt eller givande.
Det är få förunnat att ha ett jobb som man verkligen trivs på. Jag är tacksam över att jag har fått den möjligheten.