Maria L

Mitt pass gick ut i februari i år. Det var alltså tio år gammalt. För tio år sedan var jag inne i min "Diana-period". Det vill säga: jag hade tagit med mig tre fotografier på prinsessan Diana till min frissa (jo, jag är helt allvarlig), som på begäran klippte av mig mitt midjelånga bruna hår (den långa svansen donerades till förmån för patienter som genomgått cellgiftsbehandling) och kopierade den korta frisyren på bilderna och blekte det rejält.
Jag var alltså korthårig (den enda gången i livet som jag har varit det) och blond på fotot på mitt förra pass.

När jag fem år senare skulle resa till USA (det här var alltså efter terrorattackerna då säkerhetsprocedurerna blivit extrema) hade jag återigen jämnlångt hår (inte riktigt ner till midjan, men inte långt ifrån) och färgen var nästan svart. Då påminde jag mer om Morticia Addams (hårfärgen tenderar att bli något mörkare än vad man har tänkt sig när man laborerar hemma - "ajabaja" sa min frisör Anki när hon sedan fick göra en "avfärgning" som tog en evighet).

Så där står jag, i passkontrollen, med långt svart gothiskt hår och lämnar gladeligen fram passet där jag är blond och näpen. Tjejen tittar upp på mig och säger:
"Ska du verkligen chansa och åka över till USA med det här passet?"
Jag insåg själv att förändringen var stor, men eftersom giltighetsdatumet inte skulle gå ut förrän fem år senare såg jag egentligen inte problemet. De som bestämmer hur länge ett pass ska vara giltigt måste väl ändå veta att kvinnor ändrar hårfärg och frisyrer oftare än med tio års intervall?

Det blev inga problem när jag anlände till Newarks flygplats. Inte på grund av bilden på passet i alla fall. Kontrollanten, en kvinna, tittade först på mig. Sedan på passet och sa som om det vore den mest självklara saken i världen: "Oh, you like to change your hairstyle often too!".

Idag var det alltså dags för ett nytt pass. Att införskaffa det var en upplevelse i sig.

Nu ska man inte längre visa örat på bilden (som det var på det förra). Istället ska fotot tas rakt framifrån och man får absolut inte visa tänderna (vill man le så får man alltså göra det med munnen stängd, som Mona-Lisa). Dessutom får man registrera sina fingeravtryck numera.

Så nu ligger mina fingeravtryck "i systemet" för all framtid.
Man kan bli paranoid för mindre.

Och självklart - i tidens anda - får man ett sms när passet är klart att hämtas.