Historien börjar ta form
Kombinationen av att gå en skrivarkurs samt studera varje ord i Stephen Kings handbok "Att skriva" med största noggranhet och nyfikenhet, har bidragit till att mitt eget skapande de senaste veckorna har fått en enorm skjuts framåt. En historia börjar ta form i mitt huvud - grunden till en bok.
Jag har sedan länge vetat var jag vill att den ska utspela sig, i vilken miljö. En miljö som är tacksam att skriva om ur många aspekter.
Men vart en bok utspelar sig geografiskt har ingen betydelse om man inte har en bra historia att berätta. Såvida man inte gör en reseskildring naturligtvis, men min ambition är ju att skriva en riktigt spännande kriminalhistoria. Då behöver man någonting mer än en inspirerande miljö. En handling, en intrig, någonting som väcker läsarnas intresse.
Tidigare har jag alltid trott att själva historien måste vara klar i huvudet innan man skriver ner den på papper (eller som det är i verkligheten numera: i datorn). Men efter att grundligt ha studerat Kings bok, inser jag att denna planering kan förstöra själva skaparglädjen.
Hans tips är istället att bara sätta sig ner och skriva ner de orden man redan har inom sig - historien och karaktärerna brukar efter ett tag få ett "eget liv" och går ofta en i oväntad riktning och utvecklar sig under vägens gång.
Min problem har aldrig varit brist på fantasi - snarare har den egenskapen varit en stor tillgång för mig. Inte bara i mitt skrivande.
Det jag behöver jobba på är struktur. Hur jag lägger upp boken för att få det att stämma med detaljer, ordning och sammanhang.
Hur man bygger upp en längre text ska vi gå igenom på kursen gången efter nästa.
Att det är just strukturen jag har lite svårt med, rimmar ganska illa med hur jag är som person annars. Att planera och organisera är två egenskaper som jag annars har lätt för i det vardagliga livet - att göra samma sak i en värld som är påhittad är riktigt svårt.
Skrivuppgiften vi har tills på måndag var ju valfri. Därför ska jag ta mod till mig och skriva första kapitlet i boken som håller på att ta form i mitt huvud.
Nu när jag har möjligheten att få textkritik och inputs är det bara att passa på att utnyttja det till fullo för att se om det är någonting att bygga vidare på.
Jag har sedan länge vetat var jag vill att den ska utspela sig, i vilken miljö. En miljö som är tacksam att skriva om ur många aspekter.
Men vart en bok utspelar sig geografiskt har ingen betydelse om man inte har en bra historia att berätta. Såvida man inte gör en reseskildring naturligtvis, men min ambition är ju att skriva en riktigt spännande kriminalhistoria. Då behöver man någonting mer än en inspirerande miljö. En handling, en intrig, någonting som väcker läsarnas intresse.
Tidigare har jag alltid trott att själva historien måste vara klar i huvudet innan man skriver ner den på papper (eller som det är i verkligheten numera: i datorn). Men efter att grundligt ha studerat Kings bok, inser jag att denna planering kan förstöra själva skaparglädjen.
Hans tips är istället att bara sätta sig ner och skriva ner de orden man redan har inom sig - historien och karaktärerna brukar efter ett tag få ett "eget liv" och går ofta en i oväntad riktning och utvecklar sig under vägens gång.
Min problem har aldrig varit brist på fantasi - snarare har den egenskapen varit en stor tillgång för mig. Inte bara i mitt skrivande.
Det jag behöver jobba på är struktur. Hur jag lägger upp boken för att få det att stämma med detaljer, ordning och sammanhang.
Hur man bygger upp en längre text ska vi gå igenom på kursen gången efter nästa.
Att det är just strukturen jag har lite svårt med, rimmar ganska illa med hur jag är som person annars. Att planera och organisera är två egenskaper som jag annars har lätt för i det vardagliga livet - att göra samma sak i en värld som är påhittad är riktigt svårt.
Skrivuppgiften vi har tills på måndag var ju valfri. Därför ska jag ta mod till mig och skriva första kapitlet i boken som håller på att ta form i mitt huvud.
Nu när jag har möjligheten att få textkritik och inputs är det bara att passa på att utnyttja det till fullo för att se om det är någonting att bygga vidare på.
Kommentarer
Trackback
