Maria L

Ao Nang, 5 januari 2010:

Efter täta uppdateringar hemifrån har jag fått veta att temperaturen hemma är 25 minusgrader. Själv ligger jag mätt och belåten efter en härlig frukostbuffé på en solstol där det är så varmt att till och med jag som är en inbiten badkruka måste doppa mig med jämna mellanrum i poolen.
En kollega tar fram sin mobil, kopplar på högtalarna och sedan njuter vi av creme de la creme av Bowies alster.

På kvällen tar jag mig in till den lilla staden och får två timmars massage för i stort sett inga pengar alls. Mitt alldeles egna levande Prozac-piller Martin beslutar sig för att möta upp mig för middag och efter många sms fram och tillbaka och en lång promenad senare får jag äntligen sällskap av honom. Det är sann vänskap att ränna runt i denna hetta för att hitta mig.

Efter middagen tar vi oss till Starbucks där vi dricker frappuccino, Martin och jag.

Och där sitter jag, euforisk över hela situationen:
Jag är så ofantligt tacksam över att ha det jobbet jag har - att jag har ett jobb över huvud taget. Jag är så tacksam över att jag får tillbringa tid i värme och slipper den fruktansvärda kylan hemma. Jag är så tacksam över att få tillbringa tid tillsammans med en person som jag beundrar så mycket och som får mig att skratta oavbrutet. Hela dagen har gjort mig alldeles upprymd: alltifrån att få ligga vid en pool och njuta av Bowies musik, till att få massage till att få avsluta dagen på Starbucks med det bästa tänkbara sällskap.
Året kunde inte ha börjat bättre.

Det var en sådan situation där jag tänkte: There´s no place I rather be.

Överentusiastiskt delar jag med mig av min glädje för den något mer jordnära Martin.

Han tittar på mig och säger på sin breda skånska med myndig stämma: "Men såååå fantastiskt är det väl ändå inte, Maria!"

Jo, det är det, Martin! Don´t steal my thunder, damnit!

Jag ÄR så förbaskat tacksam för det jag har. Och framför allt är jag tacksam över att få ha en vän och kollega som är som du, skatt. Om alla människor hade en alldeles egen Martin i sitt liv så skulle världen vara en lyckligare plats.

LÖÖÖÖVE YOU!