Nobben för andra dagen i rad
Luften har gått ur mig. Rejält. Vid den här tidpunkten på året borde inspirationen flöda och humöret vara på topp men för mig känns det som att jag står och konstant trampar vatten och inte kommer någonstans. Jag är trött, sliten och less.
Hur svårt ska det egentligen vara att hitta ett jobb? Idag fick jag med posten ett brev från ett företag där jag sökte en tjänst för ett par veckor sedan. Inte alls mitt drömjobb, men absolut ett jobb som jag skulle kunna trivas på och göra bra ifrån mig.
I brevet informerade dem mig om att jag inte var en av dem som gått vidare i rekryteringsprocessen. Omtänksamt ändå att skriva ut ett brev, lägga det i ett kuvert och handskriva min adress på det istället för att bara skicka ett automatiskt mail.
Det var förresten det andra jobbet på två dagar som jag fått nobben ifrån. Igår fick jag svar på en spontanansökan som jag hade gjort att de inte behövde mer folk till sommaren men att de behöll min ansökan ifall att det skulle behövas till hösten.
Problemet är att jag behöver ett jobb NU. Jag har inte alls många dagar kvar som jag kan stämpla på. När de dagarna är slut ska jag till Arbetsförmedlingen för att bli inskriven i Jobb- och utbildningsgarantin (har inte den blekaste aning om hur det fungerar). Jag fasar för den dagen. Med min tur kommer Arbetsförmedlingen att placera mig på ett äldreboende som assistent.
Jag beundrar verkligen människor som jobbar inom vård och omsorg, men det är inte för mig. Jag skulle aldrig klara av det.
Idag är det riktigt, riktigt tungt att vara utan jobb.
