Ett par dagar i Oslo
Eftersom denna resa kom lite överraskande fick jag bara med mig det allra nödvändigaste och lämnade datorn hemma. Därför har jag inte kunnat blogga om mina intryck - dem har varit många. På söndag kväll åker jag tillbaka till Oslo igen och då kommer datorn att få resa med så jag kan uppdatera regelbundet.
Trots att vi är grannländer och inte för allt för länge sedan varit i union med varandra så är det förvånande många kulturella skillnader mellan oss.
Framför allt maten. Den första måltid som jag intog i Oslo var en fiskpudding (såg exakt ut som den som serverades i skolan). Med makaroner i.
Jag har smakat bättre.
Oslos byggnader har haft en bättre arkitekt än Stockholms. Husen i staden är oerhört vackra - en ren fröjd för ögat. Kameran får också åka med tillbaka till Oslo på söndag så jag kan visa er vad jag pratar om.
Det är inte bra för blodtrycket när man har en ansträngd ekonomi att handla eller äta i Oslo. På kvällen efter fiskpuddingen med makaronerna satsade vi på ett säkert kort för att mätta vår hunger: McDonald´s. En meny med kycklinghamburgare, strips och en cola zero gick på motsvarande 122 svenska kronor. Dessutom fick man betala extra för att sitta inne och äta istället för att ta med sin mat (this is not how Mr McDonald intended the fast food place to be!). Jag har varit på ganska många McDonald´s worldwide och har aldrig tidigare varit med om det.
Den första personen jag sprang på i kärnan av Oslo var Åse Kleveland (som bland annat varit kulturminister i Norge och VD för Svenska filminstitutet). Vilken enorm karisma! Hon såg majestätisk ut och log som en drottning mot mig.
Jag gillar Oslo som stad och norrmännen som människor. Fast till mitt besök nästa vecka har jag gjort en lista på saker som jag ska ha med mig (det var en hel del saker som inte kom med i stressen häromdagen). Framför allt mat.
Det går inte för sig att få hjärtklappning varje gång man tittar på en prislapp.
Besöket i den norska huvudstaden fick en känslomässig avslutning: i onsdags kväll visade norsk tv det allra sista avsnittet av "LOST" (som här hemma inte visas förrän om en månad).
En analys av serien får jag vänta med tills jag har sett avsnitten däremellan men redan nu kan jag nog säga att ingen tv-serie någonsin kommer att beröra mig så mycket som den har gjort.
Klem!
Åse Kleveland.
Allt i Norge är sanslöst dyrt. För ågra år sen var jag där på tjänsteresa och gick till Akers Brygge när jag ankom på kvällen. Tog en öl och höll på att svimma när jag såg räkningen. Nästa dag sa jag till en norsk kollega att jag tyckte det var trevligt men dyrt i Oslo.
"Syns du det er dyrt??" sa hon med förvånad min.
Hennes kollega log överseende och sa till henne" ja du vet svenskerne tjener ju ikke så mye penger da..."
Det är väl där problemet ligger.
Åse K var på 70 talet sambo med en svensk konstnär som hade sommarshus i samma by som vi i St Annas skärgård. Vi tonåringar mötte henne ibland i byn där hon gick, milt leende, och jag förstår vad du menar med majestätisk...vi tappade andan. Inte hade hon BH heller och det behövdes inte tyckte vi flämtande pojkar..
Har bott i Oslo senaste tre åren men flyttat hem nyligen och jag kan bara hålla med om priserna. Tack och lov för lönerna man har där, man blir ju ruinerad av att bara köpa en mjölk (om man nu jämför med vad man är van vid).
Om du någon gång har tillfälle så stanna för vid Klöfta (som ligger efter flygplatsen mot Oslo). Kör man in lite på småvägar (speciellt den som korsar E6 och går från hjärtat av Klöfta) kommer du få se mkt vacker natur, böljande fält och ängar som griper tag i en.
