Antiklimax utan dess like
Kommer till Helsingfors sent i söndagskväll. Ser fram emot att få tappa upp ett varmt bad, tända lite doftljus, värma mig lite i det väldoftande badvattnet en stund innan jag hoppar i den enormt sköna prinsess-sängen på Hilton. Sedan gå upp på morgonen och avnjuta den himmelska frukostbuffén.
Det blev inte så. Istället fick jag sätta mig i en bil med resten av bestättningen i en halvtimme och sova på ett Scandic-hotell inne i stan (fina Hilton ligger på gångavstånd från terminalbyggnaden).
Scandic ain´t Hilton!
Hårda sängar, kalla rum (fick sova under två täcken), badkaret vågade jag inte ens bada i, "frukostbuffén" kunde jag ha varit utan.
Det var ett antiklimax utan dess like. Divan fick hemlängtan direkt.
Men jag älskar i-landsproblem av den här sorten.
Det blev inte så. Istället fick jag sätta mig i en bil med resten av bestättningen i en halvtimme och sova på ett Scandic-hotell inne i stan (fina Hilton ligger på gångavstånd från terminalbyggnaden).
Scandic ain´t Hilton!
Hårda sängar, kalla rum (fick sova under två täcken), badkaret vågade jag inte ens bada i, "frukostbuffén" kunde jag ha varit utan.
Det var ett antiklimax utan dess like. Divan fick hemlängtan direkt.
Men jag älskar i-landsproblem av den här sorten.
Kommentarer
Trackback
