"Dödssynderna" på Facebook
Flera av varandra oberonde händelser har den senaste tiden fått mig att tröttna på Facebook. I grund och botten tycker jag att det är en bra idé med detta forum: gamla bekanta och kollegor som man annars skulle ha tappat kontakten med för evigt, kan man numera nå relativt snabbt och få en liten uppdatering om vad de gör nu för tiden.
Jag har dock alltid aktat mig för att bli för personlig på denna sida. Den är "spärrad" för dem som inte ingår som mina "vänner". Ändå har jag inte satt ut vad jag jobbar med, min ålder eller relationsstatus. Det är nämligen väldigt många bland "vännerna" som bara är ytliga bekanta och knappt det. En del har jag aldrig ens träffat.
Igår fick jag bevittna en härlig pinsamhet på Facebook. En sån där händelse som man mer skrattar åt än med. En sån där händelse som lockar fram de mörkare sidorna hos mig och får mig att känna skadeglädje.
Ironiskt nog så publicerade Expressen igår en artikel om vett och etikett på Facebook. Rolig läsning. Jag skrattade gott även åt denna artikel eftersom det är väldigt många i bekantskapskretsen som bryter om dessa budord.
Läs, njut och nicka instämmande.
Jag har dock alltid aktat mig för att bli för personlig på denna sida. Den är "spärrad" för dem som inte ingår som mina "vänner". Ändå har jag inte satt ut vad jag jobbar med, min ålder eller relationsstatus. Det är nämligen väldigt många bland "vännerna" som bara är ytliga bekanta och knappt det. En del har jag aldrig ens träffat.
Igår fick jag bevittna en härlig pinsamhet på Facebook. En sån där händelse som man mer skrattar åt än med. En sån där händelse som lockar fram de mörkare sidorna hos mig och får mig att känna skadeglädje.
Ironiskt nog så publicerade Expressen igår en artikel om vett och etikett på Facebook. Rolig läsning. Jag skrattade gott även åt denna artikel eftersom det är väldigt många i bekantskapskretsen som bryter om dessa budord.
Läs, njut och nicka instämmande.
Kommentarer
Trackback
