Stockholm i mitt hjärta
Jag har absolut inga problem med det. Jag trivs i min lägenhet. Den är stor och fin och har en balkong i söderläge med utsikt över en gräsplätt där man kan ligga och sola på somrarna. Jag har fem minuters gångväg till stationen. Alldeles lagom hyra. Nära till grönområden. Och den kostade inte mycket att köpa - jag har en bostadsrätt.
Jag får alltid försvara att jag bor där jag bor för "postnummerhoror". I mina ögon är de idioter. För er som inte vet vad en "postnummerhora" är, kan jag informera om att det är en person som kan betala precis vad som helst för att få bo på "rätt" postnummer. Dvs inom Stockholms tullar. De betalar gladeligen 2 miljoner för 20 kvm med dusch i källaren bara "läget" är rätt.
För mig känns det oerhört oekonomiskt. För de miljonerna kan jag åka taxi hem från innerstan när jag mot förmodan varit tvungen att befinna mig där.
För 2 miljoner får man en villa i förorten.
Dessutom är allting mycket dyrare over lag i innerstan. Mat till exempel. Ska man då åka och storhandla behöver man en bil och varken garage eller parkeringsplats i Stockholm är billigt. Ett garage går ungefär på samma summa som min månadshyra. Och ändå kommer jag in till city på 30 minuter. Om jag skulle vilja.
Stockholm är nämligen den storstaden i världen (jag har sett rätt många) som jag känner mest obekväm i. Till ytan är Stockholm en stor stad och det bor förhållandevis få människor där. Om man till exempel jämför med den lilla ön Manhattan där 3 miljoner människor bor.
Ändå känns Stockholm trångt. Man måste springa omkull varandra i rulltrappor. Det hör till på något sätt.
Jag var helt fascinerad när jag besökte New York (där det faktiskt är trångt på riktigt) och människor bad om ursäkt när de råkade stöta in i mig. Det har aldrig hänt mig här hemma.
De håller upp dörrar för varandra. Inte heller det har jag varit med om i min egen huvudstad.
Vi har en tendens att kalla amerikaner för "ytliga" och "korkade" med högmod i tonen. Men är det bara avundsjuka för att de har ett civiliserat sätt som vi inte kan anamma?
Ja där sa du nått.Klart dom måste vara avundsjuka.Kan man va annat på new yorkarna?
Må så gott!
Kram
Ja, det där känner man ju igen. Jag bor för närvarande i ett väldigt invandrar-tätt område, och mina kompisar frågar hela tiden hur jag kan bo där jag bor. Och svenskar ska absolut inte kalla amerikaner för korkade. Den svenska flum-skolan har i decennier bara lärt ut en massa socialistiska floskler. Den svenska skolan lär bara ut det som dom styrande vill att barnen ska veta, ingenting annat.
När jag ser bilden över "Gamla Stan" och Stockholm får jag ett sug HEM igen. Liksom du bodde även jag på en mindre "attraktiv" adress eller postnummer, nämligen Henriksdalsberget i Nacka - ett fåtal hundratals meter från attraktivare Södermalm.
Märkligt nog är det tvärtom i många städer runtom i världen: där vill man bo utanför trafikskadade, hektiska och brottstäta innerstan. Jag rekommenderar förorten om du vill ha det lungt.
