Maria L

Mona Sahlin - drottingen av klavertramp - uttryckte sig en gång att "det var häftigt att betala skatt". Jag delar varken hennes åsikt eller politiska ställning men självklart är jag beredd att betala en del av min inkomst i skatt. Fram till nu. Jag vill skriva mig i Monaco med omedelbar verkan.

684 800 kronor av våra skattepengar har gått till att få hem Annika Östberg. Som är dömd för mord ("first degree murder") i amerikansk domstol. Spontant känner jag att dessa pengar kunde ha gått till någonting annat.
Men detta besked glädjer mig också. För jag vet att inte en enda icke-royalist kommer nu våga kritisera kostnaden för kronprinsessans bröllop.

Dagens Man Med Ryggrad blir Aftonbladets Oisín Cantwell som i en artikel idag tar bladet ur munnen och vågar kritisera medias granskning kring Östberg under åren. Vilken snedvriden bild av henne media faktiskt har gett oss. Hon har framställts som ett oskyldigt offer som befann sig vid fel plats vid fel tillfälle.
Vilket nu - när vi har betalat 684 800 kronor för att få hem henne - visar sig inte stämmer. Hon är dömd för två mord och ett dråp. Det är ganska stor skillnad på att vara dömd för "medhjälp" och vara "oskyldig".

Kanske kommer det någonting positivt ur denna historia. Vi kanske blir mer kritiska själva när det gäller media och vågar ifrågasätta mer. Sväljer inte allting med hull och hår. Vi kanske kommer att tänka oss för både en och två gånger innan vi skriver på protestlistor till följd av snyfthistorier.
Men det var en kostsam läxa att lära sig.

Nu ska vi dessutom betala Östbergs "vård" och återanpassning till samhället.
Monaco, here I come!