Maria L

Den främsta orsaken till att jag aldrig - inte ens under pistolhot - kommer att kalla mig för "feminist" är främst för att mina medsystrar till kvinnor tenderar att lägga krokben för andra kvinnor.

Jag har ett tresiffrigt IQ, jag gick ut skolan med mycket bra betyg, jag är förnuftig och särskriver inte ord. Man skulle helt enkelt kunna kalla mig för en intelligent person.
Ibland funderar jag på allvar om detta beror på att jag blev välsignad med en högre dos av testosteron än andra kvinnor.

Den rubriken som möter mig nu på eftermiddagen när jag ska kolla nyheterna på Expressen är:

Anders Eklund har träffat en ny kvinna.

Ni kanske inte har en aning om vem denne Eklund är? Jag skulle inte heller ha reagerat bara på namnet, men jag kan informera er om att han just nu sitter häktad i väntan på dom för två mord. Varav ett barnamord. Ni minns lilla Engla, eller hur?

Denne Eklund har nu som sagt träffat en kvinna. Eller träffat och träffat. Denna kvinna - som för övrigt är mamma till två barn själv - har frivilligt tagit kontakt med barnamördaren när han satt i häkte och han kallar henne numera för flickvän. Det ska läggas till att kvinnan själv inte titulerar sig som Eklunds flickvän, men säger att "jag tycker om honom och respekterar honom, trots allt".

Vidare kan man läsa en artikel om andra mysiga män som kvinnor fallit för. Såsom Knutby-pastorn Helge Fosmo, som lejde sin barnflicka för att mörda fru nummer två (fru nummer ett omkom hemma i badkaret under märkliga omständigheter). Han är numera gift IGEN med en trebarnsmor.
Till fru Fosmo nummer TRE säger jag: Var glad att din make sitter inne.
Det känns lite som att man utmanar ödet om man frivilligt gifter sig med någon som avtjänar ett straff för mordet på en fru och där omständigheterna kring första fruns död är skrämmande misstänksamma. Att bli fru nummer tre är att göra sig själv till en levande måltavla. Lite riskabelt så där.

Trippelmördaren Juha Valjakkala var säkert gift sju gånger under den tiden han avtjänade sitt straff.

Gemensam nämnare är att det är kvinnorna själva som tagit kontakt med dessa män. Jag kan för mitt liv inte begripa varför. Är det någon inbyggd förhoppning om att man kan förändra en annan människa eller är det helt enkelt så att dessa kvinnor är förbannat korkade?

Hur det än ligger till med den saken så förstör dessa kvinnor för andra kvinnor. Rejält. Vem kan - men handen på hjärtat - ta en kvinna på allvar som frivilligt söker sig till den här typen av män? Till den här typen av spänning?

Jag har haft min beskärda del av stolpskott till män i mitt liv. Det sticker jag inte under stol med. Men då har de jagat mig. Inte en enda av dessa killar har jag sökt kontakt med. Emellanåt har det faktiskt känts som att jag har en idiotmagnet i pannan, men jag glädjer mig ändå åt att det inte är jag som letar efter dem. Det är först när jakten är över som deras rätta jag har visat sig.
En del är skitstövlar. Visst. Men det är inget brott enligt lag. Bara en bristande egenskap.

Jag skäms över att dessa dömda våldsmän blir uppvaktade som rockstjärnor och att kvinnorna frivilligt beter sig som groupies. Det är rent motbjudande. I synnerhet vidriga är de kvinnor som redan har barn som de drar in i en vardag som blir bisarr och farlig.

Jag struntar fullständigt i om dessa män blev taskigt vaggade som barn och "innerst inne är mjuka och goa". Kvinnor som jagar sådana män gör samtliga kvinnor till åtlöje.
Och är det så att kvinnorna i fråga söker ett substitut för någonting annat - som en saknad fadersfigur eller liknande - ger jag rådet:
Sök hjälp. Det finns fantastiska människor med akademisk utbildning inom landstinget och även privat som kan hjälpa er med era issues.