Rosor till Liza Marklund
För ett par månader sedan startade ett massivt mediadrev mot Liza Marklund. Ingen kan ha undgått det, såvida man inte befann sig på en annan planet eller av någon annan anledning var avskärmad från verkligheten.
Jag ska inte göra en sammanfattning om vad det handlade om. Mer än att Marklund blev starkt kritiserad för en bok som hon skrev för nästan femton år sedan, Gömda. Det var ett litet, litet ord som saknades på framsidan: "Baserad på en sann berättelse".
Visst kan jag till viss del förstå att en del läsare kände sig "lurade". För gemene man kanske inte har en aning vad källskydd är. För mig var det inte alls förvånande att Marklund ändrat namn på personer och händelser i boken. För hon skyddade sin källa.
Boken skrevs för att ge ett budskap och informera om kvinnomisshandel.
Marklund agerade helt korrekt som skyddade sin källa. Hade hon INTE gjort det, så hade hennes trovärdighet som journalist och författare ifrågasatts.
Ironiskt är att Marklund även är medförfattare till en bok som heter Det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper andra kvinnor.
För detta drev mot henne startades av en annan kvinna. I grund och botten tror jag allting handlar om avundsjuka.
Liza Marklund är ett tacksamt föremål för avundsjuka. Hennes böcker säljer otroligt bra och hon har lyckats med konststycket att skapa en huvudrollskaraktär i sina kriminalromaner som är oerhört svårt att fatta tycke för men man ändå vill läsa om. Dessutom tjänar Liza miljoner på sitt skrivande och det sticker i ögonen för många.
Jag ger Liza Marklund Dagens ros. Av många anledningar. Främst för att hon inte är så präktigt politiskt korrekt utan vågar kritisera och ifrågasätta. Läs bara hennes krönika i dagens Expressen där hon ger näringslivets giriga direktörer och fackpampar på moppo.
Hon har skinn på näsan, den där Marklundskan!
Jag ska inte göra en sammanfattning om vad det handlade om. Mer än att Marklund blev starkt kritiserad för en bok som hon skrev för nästan femton år sedan, Gömda. Det var ett litet, litet ord som saknades på framsidan: "Baserad på en sann berättelse".
Visst kan jag till viss del förstå att en del läsare kände sig "lurade". För gemene man kanske inte har en aning vad källskydd är. För mig var det inte alls förvånande att Marklund ändrat namn på personer och händelser i boken. För hon skyddade sin källa.
Boken skrevs för att ge ett budskap och informera om kvinnomisshandel.
Marklund agerade helt korrekt som skyddade sin källa. Hade hon INTE gjort det, så hade hennes trovärdighet som journalist och författare ifrågasatts.
Ironiskt är att Marklund även är medförfattare till en bok som heter Det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper andra kvinnor.
För detta drev mot henne startades av en annan kvinna. I grund och botten tror jag allting handlar om avundsjuka.
Liza Marklund är ett tacksamt föremål för avundsjuka. Hennes böcker säljer otroligt bra och hon har lyckats med konststycket att skapa en huvudrollskaraktär i sina kriminalromaner som är oerhört svårt att fatta tycke för men man ändå vill läsa om. Dessutom tjänar Liza miljoner på sitt skrivande och det sticker i ögonen för många.
Jag ger Liza Marklund Dagens ros. Av många anledningar. Främst för att hon inte är så präktigt politiskt korrekt utan vågar kritisera och ifrågasätta. Läs bara hennes krönika i dagens Expressen där hon ger näringslivets giriga direktörer och fackpampar på moppo.
Hon har skinn på näsan, den där Marklundskan!
Kommentarer
Postat av: Anni
Som jag förstått det hela handlade det inte om att hon gett personerna andra namn, utan att allting var påhittat trots att hon skrev att det var sant..?
Trackback
