Biggest loser
Jag har jobbat skift nästan hela mitt yrkessamma liv. Ändå finner jag någonting rogivande över helgerna. Pulsen runtomkring går ner och det känns som man har all tid i världen att bara njuta.
Problemet med mig är att jag vaknar alltid tidigt på mornarna. Oavsett vad det är för dag eller vad jag har gjort kvällen innan. Alltså är jag uppe tidigt även lördag och söndag.
De senaste veckorna har jag haft en något annorlunda sysselsättning dessa tidiga helgmornar. Jag har tittat på ett program på Femman som heter "Biggest loser". Det är vulgärt på alla sätt och vis, men jag kan inte slita blicken och nu är det min helgrutin att se det.
Ett gäng extremt överviktiga amerikaner tävlar på en gård någonstans i USA om vem som procentmässigt kan gå ner mest i vikt. De är väldigt duktiga, för de tappar mellan 3-6 kilo i veckan. Och spänningsmomentet är just när vägningen av deltagarna äger rum.
De har två militanta tränare till sin hjälp och de tränar på en nivå som är helt sanslös.
Men jag blir lite orolig för dem. För de kämpar så hårt mot kilona. Och vad händer sedan? När man går ner så där pass mycket i den hektiska takten som de gör, går man i regel upp allting sedan med moms. Och då är allt hårt arbete de har lagt ner förgäves.
Problemet med mig är att jag vaknar alltid tidigt på mornarna. Oavsett vad det är för dag eller vad jag har gjort kvällen innan. Alltså är jag uppe tidigt även lördag och söndag.
De senaste veckorna har jag haft en något annorlunda sysselsättning dessa tidiga helgmornar. Jag har tittat på ett program på Femman som heter "Biggest loser". Det är vulgärt på alla sätt och vis, men jag kan inte slita blicken och nu är det min helgrutin att se det.
Ett gäng extremt överviktiga amerikaner tävlar på en gård någonstans i USA om vem som procentmässigt kan gå ner mest i vikt. De är väldigt duktiga, för de tappar mellan 3-6 kilo i veckan. Och spänningsmomentet är just när vägningen av deltagarna äger rum.
De har två militanta tränare till sin hjälp och de tränar på en nivå som är helt sanslös.
Men jag blir lite orolig för dem. För de kämpar så hårt mot kilona. Och vad händer sedan? När man går ner så där pass mycket i den hektiska takten som de gör, går man i regel upp allting sedan med moms. Och då är allt hårt arbete de har lagt ner förgäves.
Kommentarer
Postat av: Bimbo Boy
Svar: Tack, gumman! Betyder mycket. Kram!
Trackback