Maria L

Det var kärlek vid första ögonkastet mellan mig och Camilla Läckberg.
Den första boken jag läste av henne var Predikanten (hennes andra). Jag såg den på Pocketshop när jag var på jakt efter någonting spännande att läsa, läste handlingen på baksidan och tänkte att "det här blir nog bra".
Jag älskade den, kunde inte släppa den ifrån mig och begav mig raskt iväg och köpte bok nummer ett i serien, Isprinsessan. I samma veva släpptes bok nummer tre, Stenhuggaren. Den släppte jag inte förrän jag var klar - tog bara motvilliga raster för toabesök och matintag.

Jag har sett och hört intervjuer med Camilla och följer hennes blogg. Och jag tror att de flesta av oss tänker samma sak: Hur kan denna söta, trevliga, mysiga, charmiga och varma tjej skriva böcker om ond bråd död?! Och dessutom göra det bra!

Hon är en härlig tjej. Just nu kan man på hennes blogg ställa frågor om hennes skrivande. Hur generöst är inte det? Jag har bombarderat henne med frågor som jag har, eftersom det är väldigt spännande att höra en författare själv berätta om sitt skrivande och detta är ju en unik möjlighet.

Hoppas att fler svenska författare följer Camillas generösa exempel.