Maria L

Istället för att vakna upp med guldvittring i näsborrarna var det en ältande ångest som dominerade i magtrakten. Det var ju så nära 3-1. Aldrig kan sekunder kännas så långa som under en hockeymatch.
Är det någonting jag vägrar se så är det en bronsmatch. I just don´t do! Och inte nog med att jag blev blåst på en VM-final - det ser ut som det har regnat hela natten och himlen är grå.
Det blir träning idag istället för hockey. Lång powerwalk nu och sedan ett hårt, hårt benpass. Det är fördelen när man är frustrerad: styrkepassen blir mer effektiva.