Vatten på min kvarn
Vaknade jättetidigt i morse och satte mig vid datorn och läste igenom nyheterna på nätet. Jag fastnade speciellt för en artikel i DN som fick mig att le eftersom den gav mig vatten på min kvarn.
Den handlar om att människor som är homofobiska i sjävla verket egentligen är homosexuella (läs HÄR).
Det skulle förklara så mycket.
Men det är djupt tragiskt att människan ägnar så mycket energi till att hata. Tänk så mycket bättre homofoberna skulle må om de accepterade sin läggning och ägnade sig åt kärlek istället!
Kan det vara så att det stämmer? I så fall är väl de som är väldigt utåtriktade med sin homosexualitet också osäkra på sin egen?
Men det skulle kunna innebära att de hbtq-aktivister som agerar mest aggressivt mot heteronormen i smyg går och är rädda för att de i själva verket är heterosexuella? Du skrev ju själv: "människor som är homofobiska i sjävla verket egentligen är homosexuella". I logikens namn borde det gå att vända på det resonemanget.
Allvarligt talat; det den här studien säger är att det i en del fall KAN finnas sådana kopplingar, men det du gör är att sätta likhetstecken, vilket de inblandade forskarna absolut inte säger. Slarvigt av dig i bästa fall, okunnigt men troskyldigt i värre, och medvetet desinformativt för att provocera i värsta fall.
Litet som den kittlande historien om att Hitler skulle ha varit jude, vilket är en ren saga, men som sagt, ett kittlande perspektiv. Men det blir bara ren pop-psykologi av alltsammans, och eftersom det här är rätt allvarliga saker så bör man oavsett var man själv står avhålla sig från att dra fram forskningsresultat (oavsett om det är biologi, psykologi eller historia som är det jag själv håller på med) och använda dem för att utdela slängar till folk man är sur på. All forskning, till och med dålig sådan, förtjänar ett bättre bemötande än så.