Maria L

Jag hatar att vara beroende. Av vad det än må vara. Och jag har motvilligt fått erkänna för mig själv de senaste fem veckorna att jag är beroende av att ha en fungerande dator.

Ta för exempel detta med att betala räkningar.

Min dator kraschade med besked den 8 december (den är sedan dess hos kompis Johan som ska försöka återuppliva den).
I mellandagarna gick jag in till Handelsbanken - där jag är kund - och hade med mig tre stycken räkningar (bland annat hyran) som jag ville betala över disk. Jag inledde med att förklara att min dator hade kraschat.

Tjejen harklade sig lite och sa: "Hm... ja, egentligen tar vi 75 kronor i avgift per räkning när man betalar på det här sättet".

75 kronor. Per räkning. Hos en bank som jag är kund hos.

Nu läste tjejen i kassan av min reaktion väldigt bra eftersom hon genast tillade: "Men jag ordnar det här åt dig kostnadsfritt". Förmodligen anade hon att det var väldigt nära en situation som skulle bli väldigt obehaglig.

Min iPhone har de senaste fem veckorna fått agera substitut för min älskade laptop. Det går skapligt men bloggandet blir lidande. Som tillfällig lösning har det fungerat men i det långa loppet är det bara enerverande. Jag saknar att skriva på ett tangentbord. Det där ständiga blippandet på en liten skärm gör mig numera galen!

Min dator är fortfarande hos Johan. Men han är en barmhärtig vän och har nu lånat ut en dator till mig så jag kan betala mina räkningar, blogga och inte känna mig så förbannat låst. Jag är obeskrivligt tacksam över det!

Och ni anar inte hur skönt det är att äntligen få skriva på ett tangentbord igen!

Dagens goda gärning står Johan för!