Maria L

Jag har lovat mig själv att läsa mer på semestern. Jag har läst ovanligt lite böcker det senaste halvåret. Det finns oerhört mycket i min "vill läsa"-lista som jag ser fram emot att ta tag i och läslusten har kommit tillbaka. Inte för att den egentligen någonsin varit försvunnen - jag har nog bara haft väldigt svårt att få ro i kroppen att sitta still och koncentrera mig.

 

Men i helgen tjuvstartade jag lite på semesterläsningen och läste Mari Jungstedts senaste, "Den sista akten". Hennes senaste böcker har inte imponerat ett dugg på mig främst på grund av banalt språk och dålig research. Den här boken hade dock - till en början - potential att inte bli en total katastrof. Vilket den tyvärr till slut blev ändå.

 

Den är extremt lättläst. Meningarna är korta, kapitlen likaså och jag får väldigt ofta känslan av att hon skriver under enorm tidspress. Det är som Jungstedt komprimerat hela berättelsen.

Särskilt spännande blir det heller aldrig eftersom den är löjligt förutsägbar.

 

Om ett par dagar har jag med största sannolikhet glömt vad den handlade om. Det är med andra ord ingen bok jag rekommenderar att ni ägnar tid åt på semestern.