Obefogat vemod?
Ingen normalt funtad människa kan klaga på den sommaren vi har haft. Det har varit varmt, den har inte regnat bort och det ser ut som om vi kommer att få njuta av den ett tag till.
Det enda vemod jag känner inför hösten - och framför allt vintern - är den saknad jag kommer att känna efter mina morgonpromenader. Den här sommaren har jag - tack vare vädret - kunnat gå mer än någonsin tidigare. Kanske kan jag fortsätta med det oktober ut om det är fint. När den riktiga kylan och snön kommer ägnar jag mig istället åt annan morgonträning.
Äh! Vad sitter jag och är vemodig över? Det är två och en halv månad kvar till november!
Kommentarer
Trackback
