En osannolik solskenshistoria
Skam den som ger sig. Efter mycket letande fann jag slutligen en gedigen gammal byrå i trä på en av bytes/säljsidorna jag är med i på Facebook. Så där lagom härligt sliten, charmig och väldigt, väldigt tung.
Av alla dagar jag kunde ha valt att hämta den var nog denna söndag den sämsta. Jag har nämligen överjävligt ont i ryggen. Men killen i familjen jag köpte den av hjälpte mig in med byrån i mammas lilla Toyota Corolla (jag är banne mig stum av beundran över hur mycket den lilla bilen rymmer när man fäller ner baksäterna - den blir ju som en mindre lastbil!) och hem till mig var det inte många meter.
Att sedan få ur byrån ur bilen var en större utmaning. Till sist gick det men då var både mina och mammas krafter slut.
Men som ett skänk från ovan går det förbi en omtänksam, engelsktalande, gudomligt vacker, främmande yngling som frågar om han kan hjälpa till (vi måste ha sett så hjälplösa ut). Den unge mannen hjälpte mig in i porten och hissen med den tunga byrån och jag kunde bara inte släppa blicken från honom.
Dagens ros går självklart till honom. Ni som bor i förorten vet hur dåliga oddsen är för att någon ska erbjuda en hjälp över huvud taget. Att man dessutom blir det av någon som är hysteriskt vacker gör historien nästan overklig.
Här är i alla fall en "förebild" av byrån. Den ska nu slipas ner lite grann, målas vit och placeras i mitt sovrum.
Kommentarer
Trackback
