Jag har blivit med PT
Min plan för 2015 är att investera i mig själv. Redan i slutet av förra året hade jag bestämt mig för att skaffa mig en PT. Orsaken till detta var att jag kände att jag inte kom någonstans i min träning, började tappa motivation och jag behövde någon som kunde hjälpa mig att utvecklas, att piska mig lite, kicka igång min obefintliga ämnesomsättning.
Nu är jag ju något "petig" och kräsen när det gäller det mesta. Så även när det gällde vem som skulle få uppdraget. Jag ville ha någon som kunde få mig att gråta - inte tvärtom.
Valet föll på gymmets nya PT Linus. Han är hockeykille och jag går bra ihop med dem.
Jag var inte i min bästa form vid vårt första träningstillfälle. Nyligen hemkommen från en lång semester med lite luftrörskatarr och förkylning i baggaget.
Men vi tränade. Hårt. Och sedan var jag orörlig i två dagar.
Då visste jag att jag valt rätt kille. Jag har fått exakt det jag efterfrågade. Han får mig att göra saker som jag faktiskt aldrig trodde att någon skulle få mig att göra: boxas med mina långa naglar (de höll), ställa upp på Instagrambilder osminkad, övningar som är så jobbiga att jag gör dem på ren vilja.
Redan nu - efter två veckor och fyra träningstillfällen - kan jag säga att Linus är en av mina bästa investeringar någonsin.
HÄR kan ni läsa om honom. He is going places, people. Om ett par år kommer jag kunna skryta om att jag har haft honom som PT - för då kommer han att vara omtalad.
Kommentarer
Trackback