Dyker Daniel upp på tisdag?
Ja, jag kommer att sitta bänkad.
På tisdag fyller kronprinsessan Victoria år. Intresset för just denna födelsedag är större än någonsin, då alla sittplatserna till det traditionella firandet i Borgholm är slutsålda.
Vi vill ju se Daniel vid hennes sida i år.
Orkar han komma?
Jag håller tummarna.
På tisdag fyller kronprinsessan Victoria år. Intresset för just denna födelsedag är större än någonsin, då alla sittplatserna till det traditionella firandet i Borgholm är slutsålda.
Vi vill ju se Daniel vid hennes sida i år.
Orkar han komma?
Jag håller tummarna.
Agatha Christie goes Dallas
Mycket av tjusningen med en Agatha Christie-deckare är miljöerna de utspelas i. Oftast engelsk landsbygd på 30-, 40- och 50-tal.
Just deckare hör den svenska sommaren till. Varje kväll - på någon kanal - visas någon form av denna genre och vid den här årstiden tenderar vi också att gotta oss i en härlig kriminalroman på semestern.
På kanal 9 visar man på torsdagarna klockan 21.00 Agatha Christie-filmer. Inte av klass dock. De måste vara producerade av ett amerikanskt tv-bolag i början av 1980-talet för handlingen är förlagd i USA i just den tidsandan med huvudsakligen amerikanska b-skådisar. Det blir som Agatha Christie goes Dallas/Dynastin.
Don´t get me wrong, jag älskade verkligen dessa såpoperor när det begav sig, men just i det här sammanhanget blir det katastrof.
Produktionen är förfärlig och skådespelarna är gräsligt dåliga. I gårdagens film var huvudrollsinnehavaren Anthony Andrews. För oss i Sverige mest känd som Ivanhoe. Mördaren i filmen var dessutom en avdankad gammal Dynastin-skådis som ingen minns namnet på.
Kläder, smink och miljö dryper av tidigt 80-tal. Jag tror inte ens att dessa filmen kan gå under kategorin b-filmer. Så pass dåligt gjorda är de. De har till och med lyckats att förstöra spänningen i de mordgåtor som filmerna faktiskt baserar sig på.
Det blir mer komik än pusseldeckare att se dessa. Ändå kan jag inte låta bli. Det är som en tvångshandling.
Ni måste titta nästa torsdag! Jag lovar er inte spänning, men väl ett gott skratt.
Birro fokuserar på fel målgrupp
Igår kväll innan jag lade mig för att sova skummade jag igenom nyhetsflödet på nätet (det kan ju ha hänt någonting väsentligt). Jag kom in på Newsmill och läste då en öppenhjärtlig artikel skriven av Marcus Birro som gjorde mig lite sorgsen.
Birro har tagit så illa vid sig av häcklandet av en numera nedlagd humorsida (läs 1000 apor) och hatiska kommentarer på sin blogg att han till slut beslutade sig för att stänga ner den.
Jag har "sovit på saken" inatt. För denna artikel bekymrade mig på flera sätt. Främst för att Birro tagit så illa vid sig och onekligen känner sig kränkt. Att anonyma hatiska kommentarer får en person att bli sårad. Det gör mig illa berörd.
Sedan blir jag också lite bekymrad över att Birro tar åt sig så mycket. För det ger hans häcklare och "kritiker" vatten på sin kvarn och bidrar till ännu mer häcklade.
Självklart vill man bli älskad och beundrad av alla! Dessvärre fungerar det inte så. Men Birro fokuserar på fel saker. Han har skrivit åtskilliga artiklar om sin alkoholism, vägen ur den, sorgen över att förlora ett barn och glädjen över att äntligen få bli förälder. Ämnen som berör väldigt många och dessa artiklar har förmodligen gett stöd åt en stor del av befolkningen som genomgått samma saker.
Jag betvivlar inte för en sekund att Birro har fått både uppskattning och positiva reaktioner för dessa. Det är de positiva kommentarerna han får som borde stå i fokus.
Birro har en enorm kärlek till skrivandet. Det beundrar jag honom för. Därför är det trist att han väljer att stänga ner sin blogg i rent raseri. Istället för att själv välja vilka kommentarer som publiceras. Den möjligheten har man ju faktiskt som bloggare.
Jag hoppas att Birro funderar lite på den möjligheten och tänker om. Och framför allt att han ger häcklarna och "nätmobbarna" The Silent Treatment. Ett effektivare sätt att få upprättelse finns inte.
Birro har tagit så illa vid sig av häcklandet av en numera nedlagd humorsida (läs 1000 apor) och hatiska kommentarer på sin blogg att han till slut beslutade sig för att stänga ner den.
Jag har "sovit på saken" inatt. För denna artikel bekymrade mig på flera sätt. Främst för att Birro tagit så illa vid sig och onekligen känner sig kränkt. Att anonyma hatiska kommentarer får en person att bli sårad. Det gör mig illa berörd.
Sedan blir jag också lite bekymrad över att Birro tar åt sig så mycket. För det ger hans häcklare och "kritiker" vatten på sin kvarn och bidrar till ännu mer häcklade.
Självklart vill man bli älskad och beundrad av alla! Dessvärre fungerar det inte så. Men Birro fokuserar på fel saker. Han har skrivit åtskilliga artiklar om sin alkoholism, vägen ur den, sorgen över att förlora ett barn och glädjen över att äntligen få bli förälder. Ämnen som berör väldigt många och dessa artiklar har förmodligen gett stöd åt en stor del av befolkningen som genomgått samma saker.
Jag betvivlar inte för en sekund att Birro har fått både uppskattning och positiva reaktioner för dessa. Det är de positiva kommentarerna han får som borde stå i fokus.
Birro har en enorm kärlek till skrivandet. Det beundrar jag honom för. Därför är det trist att han väljer att stänga ner sin blogg i rent raseri. Istället för att själv välja vilka kommentarer som publiceras. Den möjligheten har man ju faktiskt som bloggare.
Jag hoppas att Birro funderar lite på den möjligheten och tänker om. Och framför allt att han ger häcklarna och "nätmobbarna" The Silent Treatment. Ett effektivare sätt att få upprättelse finns inte.
Glade Glenn
I tider som dessa då vi dagligen läser om varsel och uppsägningar och den ekonomiska situationen närmast liknar en depression, är det det uppfriskande att få läsa om positiva människor som det gamla fotbollsproffset Glenn Hysén.
Glenn får nu gå på a-kassa.
Inte verkar han bli nedstämd av det. Nej då. Tvärtom så berättar han om "den suveräna behandling" han fått på Arbetsförmedlingen och ser ljust på framtiden. Och med härlig självironi konstaterar han att hans CV består av att ha spelat och kommenterat fotboll.
Jag gillar Glenns attityd. Trots det mörka läget på arbetsmarknaden i landet ser han ändå positivt framåt. Sådant är så härligt, tycker jag. Att någon vågar vara optimistisk!
Vi behöver fler som Glenn! För positivitet smittar.
Glenn får nu gå på a-kassa.
Inte verkar han bli nedstämd av det. Nej då. Tvärtom så berättar han om "den suveräna behandling" han fått på Arbetsförmedlingen och ser ljust på framtiden. Och med härlig självironi konstaterar han att hans CV består av att ha spelat och kommenterat fotboll.
Jag gillar Glenns attityd. Trots det mörka läget på arbetsmarknaden i landet ser han ändå positivt framåt. Sådant är så härligt, tycker jag. Att någon vågar vara optimistisk!
Vi behöver fler som Glenn! För positivitet smittar.
Nu borde det gå vägen
Idag har det sökts jobb, det har sorterats papper, det har dammsugits, det har skurats, det har lagats mat, det har strukits dukar.
Jag är helt slut. Känner att jag kommer att somna ovaggad ikväll.
Men det vore själva fan om jag vaknade halv fyra imorgon bitti också.
Insomnia suger. Fett.
Jag är helt slut. Känner att jag kommer att somna ovaggad ikväll.
Men det vore själva fan om jag vaknade halv fyra imorgon bitti också.
Insomnia suger. Fett.
Produktiv onsdag
Nu slår jag mig själv för bröstet lite. Jag har tagit tag i en massa saker idag som jag borde ha tagit hand om för länge sedan.
Bland annat alla högar med papper på köksbordet och sorterat dem. De har legat i en enda stor röra men inte nu längre. Nu är det ordning och reda igen.
Bland annat alla högar med papper på köksbordet och sorterat dem. De har legat i en enda stor röra men inte nu längre. Nu är det ordning och reda igen.
Sommarens krock?
Jag sitter som bäst och planerar in lite sommaraktiviteter. Eftersom jag inte har de ekonomiska förutsättningarna att göra någonting storslaget så gör jag det bästa av situationen och ser mig om efter saker att göra i Stockholm med omnejd.
Prideparaden är ett måste. Gick in på hemsidan för att se vilket datum paraden var förlagd på.
Den 1 augusti. 13.00.
Det är exakt samma tidpunkt som Alex Schulman ska sommarprata i radio.
Det är som "Sophies val". Vad ska jag välja?
Jacksons guldkista
Ja, det är väldigt tragiskt att Michael Jackson hade en hemsk barndom. Även om han är långt ifrån den enda och med handen på hjärtat finns det dem som har haft det värre.
Och det är nästan ännu mer tragiskt att han senare i livet hamnade i klorna på Plastikkirurgerna från Helvetet. Men vem vet? Han kanske tyckte att han var jättevacker själv.
Men inte det mest inbitna fan ska inbilla mig att mannen som skrev Earth song - med tillhörande svulstig moralpredikande video - skulle tycka att det var ok att begravas i en guldkista som inte är återvinningsbar! Det är en dubbelmoral utan dess like och ett så osmakligt avslut att det är svårt att sätta ord på.
Hur ska man nu motivera för följande generationer att inte slänga batterier i soporna utan återvinna dem istället?
Är detta en bra eller dålig nyhet?
Det skvallras och tjattras någonting överjävligt i flygbranschen. Jag skojar inte. Oftast är det rök utan eld. En fjäder blir till ett flygplan på några sekunder.
Vi har till och med en sajt dit vi kan vända oss för att tillgodose vårat skvallerbehov - Flygtorget. Där finns allt som hör flyget till, bland annat annonseras jobb ut där (då det finns några vill säga) inom branschen. Allra roligast är dock att läsa forumet, där flygande (anonymt) kan diskutera och analysera rykten, flygbolag och händelser. Det resulterar i riktiga catfights ibland.
Naturligtvis publicerar även Flygtorget nyheter också.
Idag läste jag att Malaysia Airlines lägger ner sin tur mellan Stockholm och New York i oktober. Och nu sitter jag och funderar om det är en bra eller dålig nyhet.
Å enda sidan har det ju främjat konkurrensen att ha tre bolag som flyger från Stockholm till New York, vilket bidragit till att det för resenärerna blivit billigare att ta sig över Atlanten.
Å andra sidan står man sig själv närmast, och nu kanske svenska bolag vågar satsa mer på denna sträcka.
Jag lovar att jag skulle offra mycket för att få jobba på dessa linjer.
Vi har till och med en sajt dit vi kan vända oss för att tillgodose vårat skvallerbehov - Flygtorget. Där finns allt som hör flyget till, bland annat annonseras jobb ut där (då det finns några vill säga) inom branschen. Allra roligast är dock att läsa forumet, där flygande (anonymt) kan diskutera och analysera rykten, flygbolag och händelser. Det resulterar i riktiga catfights ibland.
Naturligtvis publicerar även Flygtorget nyheter också.
Idag läste jag att Malaysia Airlines lägger ner sin tur mellan Stockholm och New York i oktober. Och nu sitter jag och funderar om det är en bra eller dålig nyhet.
Å enda sidan har det ju främjat konkurrensen att ha tre bolag som flyger från Stockholm till New York, vilket bidragit till att det för resenärerna blivit billigare att ta sig över Atlanten.
Å andra sidan står man sig själv närmast, och nu kanske svenska bolag vågar satsa mer på denna sträcka.
Jag lovar att jag skulle offra mycket för att få jobba på dessa linjer.
Tema: Tantkväll
Vilken härlig kväll jag håller på att ladda inför. Har slängt in en fantastiskt god blåbärskaka i ugnen som ska avnjutas framför Allsången och Morden i Midsomer. Och en korsordstidning ligger uppslagen på vardagsrumsbordet. Kan kika i den när Uggla inte är på scenen.
Ikväll ska även jag tralla
Jag ska se Allsång på Skansen ikväll. Brukar inte göra det, förutom då Carola är med och slänger krukväxter på publiken (det är underhållning på hög nivå det).
Ikväll är Magnus Uggla gäst. Då kommer jag att sitta bänkad.
Det blir nog en liten större publik ikväll.
Ikväll är Magnus Uggla gäst. Då kommer jag att sitta bänkad.
Det blir nog en liten större publik ikväll.
Huvudsaken är att det är billigt?
Att flyga är fortfarande det säkraste sättet att färdas på. Men vad är egentligen viktigast? Säkerhet eller att kunna resa så billigt som möjligt?
Förvånande många kan tänka sig en ståplats på flyget om det är gratis. Trots att passagerarna själva hävdar vid enkätundersökningar att säkerhet är viktigare än både punktlighet och service när flygbolagen själva frågar sina kunder vad de prioriterar.
Det är många myndigheter inblandade för att se över att flygbolagen följer de extrema säkerhetsföreskrifter som finns. Det finns också anledningar till att man som passagerare ska följa dessa föreskrifter som finns ombord. Det är inga ogrundade påhitt man har kommit på bara så där.
Men för dem som inte är insatta i flygsäkerhet kan jag förstå att en gratis flygbiljett lockar. Det skulle inte vara första gången i världshistorien som girighet går före människoliv.
I dagsläget är ståplatser på flygen helt otänkbart att genomföra. Inga luftfartsmyndigheter skulle godkänna detta. Men vad händer om nägra år om efterfrågan blir större?
Källor: Expressen, Aftonbladet.
Förvånande många kan tänka sig en ståplats på flyget om det är gratis. Trots att passagerarna själva hävdar vid enkätundersökningar att säkerhet är viktigare än både punktlighet och service när flygbolagen själva frågar sina kunder vad de prioriterar.
Det är många myndigheter inblandade för att se över att flygbolagen följer de extrema säkerhetsföreskrifter som finns. Det finns också anledningar till att man som passagerare ska följa dessa föreskrifter som finns ombord. Det är inga ogrundade påhitt man har kommit på bara så där.
Men för dem som inte är insatta i flygsäkerhet kan jag förstå att en gratis flygbiljett lockar. Det skulle inte vara första gången i världshistorien som girighet går före människoliv.
I dagsläget är ståplatser på flygen helt otänkbart att genomföra. Inga luftfartsmyndigheter skulle godkänna detta. Men vad händer om nägra år om efterfrågan blir större?
Källor: Expressen, Aftonbladet.
Charlie är ett coolt flicknamn
Jag brukar gå in och läsa på Newsmill ibland. I synnerhet när jag vet att det pågår en debatt om någonting som intresserar mig.
Läste Linda Skugges mothugg idag angående Alex Schulmans debattkrönika om bloggar häromdagen och kom in på bloggarna som kommenterade ämnet.
Där hittade jag en blogg som ifrågasatte Schulmans val av namn till sin nyfödda dotter, Charlie. Personen som skrivit bloggen kunde inte förstå att man kunde döpa ett flickebarn till detta "när det finns så många fina namn som Brita, Tyra, Lovisa, Kajsa, Greta, Märta och Kristin?".
Hjälp mig! Finns det någon under 96 år som bär namnet Märta? Och Brita rimmar bara på en sak. Döper man ett barn till Brita kan jag garantera åtskilliga timmar för den stackaren hos terapeuten som tonåring.
Charlie är både coolt och innovativt. Och provocerande naturligtvis. Hon är ju en Schulman.
Läste Linda Skugges mothugg idag angående Alex Schulmans debattkrönika om bloggar häromdagen och kom in på bloggarna som kommenterade ämnet.
Där hittade jag en blogg som ifrågasatte Schulmans val av namn till sin nyfödda dotter, Charlie. Personen som skrivit bloggen kunde inte förstå att man kunde döpa ett flickebarn till detta "när det finns så många fina namn som Brita, Tyra, Lovisa, Kajsa, Greta, Märta och Kristin?".
Hjälp mig! Finns det någon under 96 år som bär namnet Märta? Och Brita rimmar bara på en sak. Döper man ett barn till Brita kan jag garantera åtskilliga timmar för den stackaren hos terapeuten som tonåring.
Charlie är både coolt och innovativt. Och provocerande naturligtvis. Hon är ju en Schulman.
Hur känns denna ironi?
Arbetsförmedlingen har varit ok mot mig. Helt ärligt. I synnerhet de som jobbar i deras kundtjänst. Oerhört proffsiga och trevliga människor.
Men igår fick jag en mindre hjärnblödning när jag läste om den döende cancersjuka kvinna som AF nekat sjukpenning, utan tvingat gå på a-kassa istället.
Idag har jag sökt en tjänst hos just Arbetsförmedlingen.
Ironiskt. Men jag kanske kan styra upp lite där?
Men igår fick jag en mindre hjärnblödning när jag läste om den döende cancersjuka kvinna som AF nekat sjukpenning, utan tvingat gå på a-kassa istället.
Idag har jag sökt en tjänst hos just Arbetsförmedlingen.
Ironiskt. Men jag kanske kan styra upp lite där?
Skämmes IGEN, Arbetsförmedlingen.
Den mänskliga faktorn. Så ursäktar sig Arbetsförmedlingen med att man nekat en döende cancersjuk kvinna sjukpenning och tvingat henne gå som arbetssökande sina sista månader i livet. Fem månader efter sin död har hon fått upprättelse.
Mänsklig faktor?
Det skulle vara av yttersta intresse att få reda på hur Arbetsförmedlingen definerar "mänsklighet".
Undrar om dessa känslokalla byråkrater ens har vett att skämmas?
Mänsklig faktor?
Det skulle vara av yttersta intresse att få reda på hur Arbetsförmedlingen definerar "mänsklighet".
Undrar om dessa känslokalla byråkrater ens har vett att skämmas?
Jag förstår Alex Schulmans frustration
Igår publicerade DN en debattartikel av Alex Schulman där han skriver om "de onödiga bloggarna". Jag kan förstå hans frustration. Han lade - tillsammans med Sigge Eklund - ribban för svenska bloggar för ett par år sedan.
Eklund lade bloggkarriären på hyllan och gör andra saker idag. Jag misstänker att Schulman är lite less han också.
Vilket gör mig lite sorgsen. För Schulman har fortfarande - på delad förstaplats med Magnus Uggla - Sveriges bästa blogg.
Nu är Schulman en provokatör av naturen och förmodligen är artikeln skriven för att väcka uppmärksamhet och debatt, men jag förstår helt och fullt vad han menar.
De flesta bloggar idag är skrivna av tonårstjejer med en stark anafabetisk ådra som har det återkommande inlägget "Dagens outfit". Det är självklart att det är helt ointressant för en skrivkunnig man på 30+ att läsa bloggar av den typen. De är totalt ointressanta för majoriteten av den svenska befolkningen, även om det är bra att mångfalden finns. Tonåringar tycker säkert att det är jättespännande att titta på vad andra har för kläder på sig. En vacker dag kommer curling-barnen också att bli vuxna och då kommer de själva att förstå att det finns mer i livet än att ha märkeskläder i sin ägo.
"Dagens outfit"-bloggarna består i stort sett av en snygg design av själva bloggen vilket gör det uppenbart redan från början att utseendet på den är viktigare än innehållet. Besöksstatistik är också oerhört viktigt för dem.
Jag får en del kommentarer från dessa tonårstjejer. De går in på min blogg, skriver en intelligentsbefriad kommentar i stil med "Fin blogg du har. Gå gärna in och titta på min." och det är så genomskinligt att de inte ens läst vad jag har skrivit utan bara använder min blogg i reklamsyfte. Sådana kommentarer raderas av mig omgående.
Jag har mina syften med min blogg och att göra reklam för "Dagens outfit"-bloggar är inte ett av dem.
Vidare så finns det tydligen tävlingar i stil med "Veckans blogg" och "Månadens blogg". Då får jag kommentarer från dessa tonårsflickor i mina kommentarsfält som lyder: "Rösta på mig". Jag går in och tittar på deras blogg, tittar igenom flera inlägg och funderar på exakt vad det är jag ska rösta på.
Jag förstår Schulmans frustration. Modebloggarna idag har fler läsare än vad han har, enligt Bloggportalen. Jag förstår att det är knäckande. Jag begriper det inte ens.
Men Alex får ändå trösta sig med att hans blogg är av kvalitet. Och rättstavad.
Eklund lade bloggkarriären på hyllan och gör andra saker idag. Jag misstänker att Schulman är lite less han också.
Vilket gör mig lite sorgsen. För Schulman har fortfarande - på delad förstaplats med Magnus Uggla - Sveriges bästa blogg.
Nu är Schulman en provokatör av naturen och förmodligen är artikeln skriven för att väcka uppmärksamhet och debatt, men jag förstår helt och fullt vad han menar.
De flesta bloggar idag är skrivna av tonårstjejer med en stark anafabetisk ådra som har det återkommande inlägget "Dagens outfit". Det är självklart att det är helt ointressant för en skrivkunnig man på 30+ att läsa bloggar av den typen. De är totalt ointressanta för majoriteten av den svenska befolkningen, även om det är bra att mångfalden finns. Tonåringar tycker säkert att det är jättespännande att titta på vad andra har för kläder på sig. En vacker dag kommer curling-barnen också att bli vuxna och då kommer de själva att förstå att det finns mer i livet än att ha märkeskläder i sin ägo.
"Dagens outfit"-bloggarna består i stort sett av en snygg design av själva bloggen vilket gör det uppenbart redan från början att utseendet på den är viktigare än innehållet. Besöksstatistik är också oerhört viktigt för dem.
Jag får en del kommentarer från dessa tonårstjejer. De går in på min blogg, skriver en intelligentsbefriad kommentar i stil med "Fin blogg du har. Gå gärna in och titta på min." och det är så genomskinligt att de inte ens läst vad jag har skrivit utan bara använder min blogg i reklamsyfte. Sådana kommentarer raderas av mig omgående.
Jag har mina syften med min blogg och att göra reklam för "Dagens outfit"-bloggar är inte ett av dem.
Vidare så finns det tydligen tävlingar i stil med "Veckans blogg" och "Månadens blogg". Då får jag kommentarer från dessa tonårsflickor i mina kommentarsfält som lyder: "Rösta på mig". Jag går in och tittar på deras blogg, tittar igenom flera inlägg och funderar på exakt vad det är jag ska rösta på.
Jag förstår Schulmans frustration. Modebloggarna idag har fler läsare än vad han har, enligt Bloggportalen. Jag förstår att det är knäckande. Jag begriper det inte ens.
Men Alex får ändå trösta sig med att hans blogg är av kvalitet. Och rättstavad.
Som barn på nytt - besök på Skansen
Jag var på Skansen igår. Med mamma. Hon har velat det så länge och varken hon eller jag har varit där på säkert 25 år. Igår var det dags. Vi blev som barn på nytt - båda två.
Det är lite mer ös på tisdagarna runt Solliden-scenen än vad det är på lördagarna. Men ser ni att det sitter en liten rackare till vänster i bild? Undra om personen i fråga sitter där och väntar ända tills på tisdag då det är dags för allsången igen eller om han/hon bara vill känna hur det känns att få sitta på en av de åtråvärda platserna?
Lågkonjunkturen har nått Skansen också. De flesta av de små bodarna vid Bollnäs-torget var igenbommade. Vi rände runt som små troll och försökte få tag på någonting att äta. I en liten bod kunde man köpa våfflor. Milslång kö. Istället hittade vi ett litet stånd (varför kallas det så?) där vi köpte en viltsmörgås med renkött och krossad färskpotatis (ja, ni läste rätt).
Det jag helst ville göra var att se hur Seglora kyrka (som enligt Skansens egen utsago är den popluäraste kyrkan i hela Sverige att gifta sig i) inuti. Men just då skulle en vigsel äga rum, så jag kunde inte gå in. Istället fotograferade jag det här lilla gulliga huset som låg bredvid.
På Lill-Skansen. Vi letade som galningar efter kattungarna, men kunde inte hitta några. En liten gris såg vi i alla fall.
Åh, här blev jag så nostalgisk så jag nästan fick tårar i ögonen. På bilden här ungdomar ser ni en telefonkiosk. Det var en sådan man fick ringa ifrån innan mobilen fanns (den har inte alltid funnits förstår ni). Säga vad man vill om dagens teknik, men när jag var ung var det mycket lättare att göra sig otillgänglig för föräldrarna.
Bara inträdet till Skansen går loss på 110 kronor. Men är man bara där en gång var 25:e år, så är det klart att man ska unna sig en guidad tur i det lilla tåget. 30 spänn för en skumpig tur på tio minuter. Ser ni hur glad mamma är?
När jag var på Skansen sist så fanns det elefanter där. Det gör det inte nu. Dessutom kunde man se Apberget ordentligt. Nu får man betala ytterligare 80 kronor om man vill gå in där. Där gick min gräns. Jag ställde mig utanför istället.
Så här sur blev mamma över att det kostade extra att se aporna.
Inget Seglora-kyrka, inga kattungar, ingen closeup av aporna. Men vi var nog rätt nöjda ändå. Nästa utflykt blir till Vasa-museet. Min mamma är förmodligen den enda medborgaren i hela landet som inte har sett detta vrak. Det slapp inte jag när jag var i skolåldern. Vi blev dittvingade titt som tätt. Nu har de dessutom en utställning om Titanic i anslutning på Djurgården. Då kan man ju slå två flugor i en smäll och förundras över två båtresor som gick käpprätt åt helsike.
Undrar vad det kostar?
Det är lite mer ös på tisdagarna runt Solliden-scenen än vad det är på lördagarna. Men ser ni att det sitter en liten rackare till vänster i bild? Undra om personen i fråga sitter där och väntar ända tills på tisdag då det är dags för allsången igen eller om han/hon bara vill känna hur det känns att få sitta på en av de åtråvärda platserna?
Lågkonjunkturen har nått Skansen också. De flesta av de små bodarna vid Bollnäs-torget var igenbommade. Vi rände runt som små troll och försökte få tag på någonting att äta. I en liten bod kunde man köpa våfflor. Milslång kö. Istället hittade vi ett litet stånd (varför kallas det så?) där vi köpte en viltsmörgås med renkött och krossad färskpotatis (ja, ni läste rätt).
Det jag helst ville göra var att se hur Seglora kyrka (som enligt Skansens egen utsago är den popluäraste kyrkan i hela Sverige att gifta sig i) inuti. Men just då skulle en vigsel äga rum, så jag kunde inte gå in. Istället fotograferade jag det här lilla gulliga huset som låg bredvid.
På Lill-Skansen. Vi letade som galningar efter kattungarna, men kunde inte hitta några. En liten gris såg vi i alla fall.
Åh, här blev jag så nostalgisk så jag nästan fick tårar i ögonen. På bilden här ungdomar ser ni en telefonkiosk. Det var en sådan man fick ringa ifrån innan mobilen fanns (den har inte alltid funnits förstår ni). Säga vad man vill om dagens teknik, men när jag var ung var det mycket lättare att göra sig otillgänglig för föräldrarna.
Bara inträdet till Skansen går loss på 110 kronor. Men är man bara där en gång var 25:e år, så är det klart att man ska unna sig en guidad tur i det lilla tåget. 30 spänn för en skumpig tur på tio minuter. Ser ni hur glad mamma är?
När jag var på Skansen sist så fanns det elefanter där. Det gör det inte nu. Dessutom kunde man se Apberget ordentligt. Nu får man betala ytterligare 80 kronor om man vill gå in där. Där gick min gräns. Jag ställde mig utanför istället.
Så här sur blev mamma över att det kostade extra att se aporna.
Inget Seglora-kyrka, inga kattungar, ingen closeup av aporna. Men vi var nog rätt nöjda ändå. Nästa utflykt blir till Vasa-museet. Min mamma är förmodligen den enda medborgaren i hela landet som inte har sett detta vrak. Det slapp inte jag när jag var i skolåldern. Vi blev dittvingade titt som tätt. Nu har de dessutom en utställning om Titanic i anslutning på Djurgården. Då kan man ju slå två flugor i en smäll och förundras över två båtresor som gick käpprätt åt helsike.
Undrar vad det kostar?
Dagens inköp
Jag unnar mig inte speciellt mycket i dagsläget. Jag håller hårt i min lilla buffert nu när läget är som det är. Men idag har jag faktiskt unnat mig två saker (förutom ett besök på Skansen).
1. En skyddskondom till mobilen.
Har legat på "att köpa"-listan länge eftersom jag inte vill repa eller skada min söta lilla rosa mobiltelefon, men inköpet har fallit i glömska. Tills idag!
Hade egentligen tänkt mig en rosa (naturligtvis - när jag är 90 år så kommer jag att se ut som en kopia av Barbara Cartland). Men så hittade jag en i blått och gult som jag blev så förälskad i. Nu ser jag ut som en turist istället (har ju självaste kungafamiljen som nyckelring också).
2. En biografi om Keith Richards.
Men alltså! På baksidan av pocketboken beskriver man Richards som "världens mest elegant nergångna människa". Jag gillar honom bara mer och mer för varje år som går. Vilken legend. Vilken överlevare. Så jäkla skön snubbe! Det kommer att bli en mycket intressant läsning.
1. En skyddskondom till mobilen.
Har legat på "att köpa"-listan länge eftersom jag inte vill repa eller skada min söta lilla rosa mobiltelefon, men inköpet har fallit i glömska. Tills idag!
Hade egentligen tänkt mig en rosa (naturligtvis - när jag är 90 år så kommer jag att se ut som en kopia av Barbara Cartland). Men så hittade jag en i blått och gult som jag blev så förälskad i. Nu ser jag ut som en turist istället (har ju självaste kungafamiljen som nyckelring också).
2. En biografi om Keith Richards.
Men alltså! På baksidan av pocketboken beskriver man Richards som "världens mest elegant nergångna människa". Jag gillar honom bara mer och mer för varje år som går. Vilken legend. Vilken överlevare. Så jäkla skön snubbe! Det kommer att bli en mycket intressant läsning.
Är det värmen som gör människor dumma i huvudet?
Jag försöker att förstå.
Förstå hur människor (som är vårdnadshavare av sina barn och inte är omyndigförklarade) kan "glömma" alternativt välja att lämna sina barn i stekheta bilar "för att gå in och shoppa".
Hur tänker man? Gör man det över huvud taget? Är dessa föräldrar en kromosom ifrån att vara en gurka från början eller är det sommarvärmen som får deras hjärnceller att gå på strejk?
Nu senast var det inte en het dödsfälla till bil som ett barn blev kvarglömt i, utan på ett hotell. En sexårig pojke i Norge. Några fysiska besvär kommer nog inte pojken att få dras med eftersom hotellpersonalen tog hand om honom. Men ändå.
Att glömma ett par solglasögon på ett bord känns ok. Men en sexåring?
Nordbor kanske inte ska åka längre söder över, för där är det ännu varmare än vad det nu är i Skandinavien. För alldeles klart är att tankeverksamheten hos nordborna inte alls fungerar som den ska i värme.
Så en god idé till skandinaviska föräldrar som känner sig i riskgruppen för att "glömma" sina barn på hotell eller i bilar: Stunta i att lägga pengar på en chartersemester. Satsa istället en rejäl slant på aircondition (i synnerhet i era bilar).
Jag tror att obligatorisk aircondition i landets alla hem kommer att rädda många barnaliv.
Förstå hur människor (som är vårdnadshavare av sina barn och inte är omyndigförklarade) kan "glömma" alternativt välja att lämna sina barn i stekheta bilar "för att gå in och shoppa".
Hur tänker man? Gör man det över huvud taget? Är dessa föräldrar en kromosom ifrån att vara en gurka från början eller är det sommarvärmen som får deras hjärnceller att gå på strejk?
Nu senast var det inte en het dödsfälla till bil som ett barn blev kvarglömt i, utan på ett hotell. En sexårig pojke i Norge. Några fysiska besvär kommer nog inte pojken att få dras med eftersom hotellpersonalen tog hand om honom. Men ändå.
Att glömma ett par solglasögon på ett bord känns ok. Men en sexåring?
Nordbor kanske inte ska åka längre söder över, för där är det ännu varmare än vad det nu är i Skandinavien. För alldeles klart är att tankeverksamheten hos nordborna inte alls fungerar som den ska i värme.
Så en god idé till skandinaviska föräldrar som känner sig i riskgruppen för att "glömma" sina barn på hotell eller i bilar: Stunta i att lägga pengar på en chartersemester. Satsa istället en rejäl slant på aircondition (i synnerhet i era bilar).
Jag tror att obligatorisk aircondition i landets alla hem kommer att rädda många barnaliv.
USAs nationaldag
4 juli. Jag firar USAs nationaldag med att åka in på Skansen.
Äter all american idag. Frukost imorse: Smoothie.
Dagen till ära öppnar man idag upp portarna till Frihetsgudinnan i New York igen.
Äter all american idag. Frukost imorse: Smoothie.
Dagen till ära öppnar man idag upp portarna till Frihetsgudinnan i New York igen.
