Datorhaveri
Kära läsare!
Nu låter min lilla dator likadant som min eltandborste. Så den ska iväg på lagning. Jag återkommer till er så snart jag kan.
Det är så irriterande, för jag hade velat göra flera inlägg idag. Men snart är jag tillbaka!
Kramar!
Nu låter min lilla dator likadant som min eltandborste. Så den ska iväg på lagning. Jag återkommer till er så snart jag kan.
Det är så irriterande, för jag hade velat göra flera inlägg idag. Men snart är jag tillbaka!
Kramar!
Måsten i kylskåpet
När jag fick min första egna lägenhet - som bara var min - så hade jag tre saker i mitt kylskåp: Champagne, nagellack och Dijonsenap. Mer än så krävdes inte då jag max var hemma tio dagar i månaden.
Nuförtiden är jag Helylle och både kyl och frys och skafferi är alltid välfyllda med matvaror. Halvfabrikat är bannlyst i mitt hem och jag storhandlar alltid. Gör mina storkok och fryser in matlådor.
Visserligen har jag mina tre "basvaror" kvar i kylskåpet. Att ha Dijonsenap hemma är lika livsnödvändigt som olivolja och parmesanost. Nagellacken överlever längre i en kall miljö och champagne dricker jag vid speciella tillfällen. Och de kan ju dyka upp när man minst anar det. Då gäller det att vara väl förberedd.
Nuförtiden är jag Helylle och både kyl och frys och skafferi är alltid välfyllda med matvaror. Halvfabrikat är bannlyst i mitt hem och jag storhandlar alltid. Gör mina storkok och fryser in matlådor.
Visserligen har jag mina tre "basvaror" kvar i kylskåpet. Att ha Dijonsenap hemma är lika livsnödvändigt som olivolja och parmesanost. Nagellacken överlever längre i en kall miljö och champagne dricker jag vid speciella tillfällen. Och de kan ju dyka upp när man minst anar det. Då gäller det att vara väl förberedd.
Madonna vill bli mamma. Igen.
Madonna vill adoptera ett barn. Igen.
Jag ställer mig lite kluven i denna fråga.
Å ena sidan kan hennes adoptioner inspirera andra människor att göra samma sak. För behovet finns. Det svälter tiotusentals barn varje dag i världen.
Å andra sidan ställer jag mig frågan hur mycket tid kvinnan - som har "three nannies, an assistent, a driver and a jet" - tillbringar med dem tre barnen hon redan har. Jag har en känsla av att man inte har möjligheten till så mycket kvalitetstid med barn när man befinner sig på en världsomtäckande turné.
Dessutom blir Madonna 51 i år. 51! Hon är redo att bli mormor snart.
Jag ställer mig lite kluven i denna fråga.
Å ena sidan kan hennes adoptioner inspirera andra människor att göra samma sak. För behovet finns. Det svälter tiotusentals barn varje dag i världen.
Å andra sidan ställer jag mig frågan hur mycket tid kvinnan - som har "three nannies, an assistent, a driver and a jet" - tillbringar med dem tre barnen hon redan har. Jag har en känsla av att man inte har möjligheten till så mycket kvalitetstid med barn när man befinner sig på en världsomtäckande turné.
Dessutom blir Madonna 51 i år. 51! Hon är redo att bli mormor snart.
Min elförbrukning
Jag håller på att se över min elförbrukning i hemmet.
Inte av en sån ädel anledning som att värna om miljön. Nej. Det är på grund av att mina elräkningar håller på att driva mig till vansinne.
Men min snålhet att betala en förmögenhet till elbolaget varje månad kommer ju att resultera i en vinst för miljön. Win/win situation.
Jag misstänker att bovarna i dramat är min kyl och frys. De är gamla och låter som traktormotorer ibland. Men eftersom Fru Fortuna inte vill att jag ska skrapa fram flera miljoner på Triss, så får jag vänta med att införskaffa nya vitvaror till köket (spisen hänger också löst) tills ekonomin tillåter denna utgift.
Jag har börjat med att dra ut sladdarna till sådana saker som står på standby-läge när jag inte är hemma och behöver använda dem. Med stor skam har jag också kommit till insikten att jag använder min diskmaskin alldeles för ofta.
Under manifestationen igår med Earth Hour kom jag dock fram till att jag är väldigt bra på att ha lampor släckta. Varje dag. Istället förvandlar jag mitt hem till brandmännens värsta mardröm på kvällarna eftersom jag tänder varenda tillgängligt ljus i hela lägenheten. Det i sin tur bidrar till att det blir kolossalt varmt så jag kan stänga av elementen. Dessvärre ingår värme i hyran så kostnaden kan jag inte påverka där. Men ur miljösynpunkt är det ju bra.
Jag gör så gott jag kan.
Inte av en sån ädel anledning som att värna om miljön. Nej. Det är på grund av att mina elräkningar håller på att driva mig till vansinne.
Men min snålhet att betala en förmögenhet till elbolaget varje månad kommer ju att resultera i en vinst för miljön. Win/win situation.
Jag misstänker att bovarna i dramat är min kyl och frys. De är gamla och låter som traktormotorer ibland. Men eftersom Fru Fortuna inte vill att jag ska skrapa fram flera miljoner på Triss, så får jag vänta med att införskaffa nya vitvaror till köket (spisen hänger också löst) tills ekonomin tillåter denna utgift.
Jag har börjat med att dra ut sladdarna till sådana saker som står på standby-läge när jag inte är hemma och behöver använda dem. Med stor skam har jag också kommit till insikten att jag använder min diskmaskin alldeles för ofta.
Under manifestationen igår med Earth Hour kom jag dock fram till att jag är väldigt bra på att ha lampor släckta. Varje dag. Istället förvandlar jag mitt hem till brandmännens värsta mardröm på kvällarna eftersom jag tänder varenda tillgängligt ljus i hela lägenheten. Det i sin tur bidrar till att det blir kolossalt varmt så jag kan stänga av elementen. Dessvärre ingår värme i hyran så kostnaden kan jag inte påverka där. Men ur miljösynpunkt är det ju bra.
Jag gör så gott jag kan.
Rosor till Liza Marklund
För ett par månader sedan startade ett massivt mediadrev mot Liza Marklund. Ingen kan ha undgått det, såvida man inte befann sig på en annan planet eller av någon annan anledning var avskärmad från verkligheten.
Jag ska inte göra en sammanfattning om vad det handlade om. Mer än att Marklund blev starkt kritiserad för en bok som hon skrev för nästan femton år sedan, Gömda. Det var ett litet, litet ord som saknades på framsidan: "Baserad på en sann berättelse".
Visst kan jag till viss del förstå att en del läsare kände sig "lurade". För gemene man kanske inte har en aning vad källskydd är. För mig var det inte alls förvånande att Marklund ändrat namn på personer och händelser i boken. För hon skyddade sin källa.
Boken skrevs för att ge ett budskap och informera om kvinnomisshandel.
Marklund agerade helt korrekt som skyddade sin källa. Hade hon INTE gjort det, så hade hennes trovärdighet som journalist och författare ifrågasatts.
Ironiskt är att Marklund även är medförfattare till en bok som heter Det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper andra kvinnor.
För detta drev mot henne startades av en annan kvinna. I grund och botten tror jag allting handlar om avundsjuka.
Liza Marklund är ett tacksamt föremål för avundsjuka. Hennes böcker säljer otroligt bra och hon har lyckats med konststycket att skapa en huvudrollskaraktär i sina kriminalromaner som är oerhört svårt att fatta tycke för men man ändå vill läsa om. Dessutom tjänar Liza miljoner på sitt skrivande och det sticker i ögonen för många.
Jag ger Liza Marklund Dagens ros. Av många anledningar. Främst för att hon inte är så präktigt politiskt korrekt utan vågar kritisera och ifrågasätta. Läs bara hennes krönika i dagens Expressen där hon ger näringslivets giriga direktörer och fackpampar på moppo.
Hon har skinn på näsan, den där Marklundskan!
Jag ska inte göra en sammanfattning om vad det handlade om. Mer än att Marklund blev starkt kritiserad för en bok som hon skrev för nästan femton år sedan, Gömda. Det var ett litet, litet ord som saknades på framsidan: "Baserad på en sann berättelse".
Visst kan jag till viss del förstå att en del läsare kände sig "lurade". För gemene man kanske inte har en aning vad källskydd är. För mig var det inte alls förvånande att Marklund ändrat namn på personer och händelser i boken. För hon skyddade sin källa.
Boken skrevs för att ge ett budskap och informera om kvinnomisshandel.
Marklund agerade helt korrekt som skyddade sin källa. Hade hon INTE gjort det, så hade hennes trovärdighet som journalist och författare ifrågasatts.
Ironiskt är att Marklund även är medförfattare till en bok som heter Det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper andra kvinnor.
För detta drev mot henne startades av en annan kvinna. I grund och botten tror jag allting handlar om avundsjuka.
Liza Marklund är ett tacksamt föremål för avundsjuka. Hennes böcker säljer otroligt bra och hon har lyckats med konststycket att skapa en huvudrollskaraktär i sina kriminalromaner som är oerhört svårt att fatta tycke för men man ändå vill läsa om. Dessutom tjänar Liza miljoner på sitt skrivande och det sticker i ögonen för många.
Jag ger Liza Marklund Dagens ros. Av många anledningar. Främst för att hon inte är så präktigt politiskt korrekt utan vågar kritisera och ifrågasätta. Läs bara hennes krönika i dagens Expressen där hon ger näringslivets giriga direktörer och fackpampar på moppo.
Hon har skinn på näsan, den där Marklundskan!
Det gör ont
Min kropp har väldigt svårt att anpassa sig till sommartid. Det blir så påtagligt att det är en timme som går förlorad. Det brukar ta flera veckor innan jag har kommit ikapp.
Dessutom sov jag väldigt oroligt inatt och drömde märkliga drömmar. Förmodligen en kombination av tidsomställningen och det faktum att jag sträckte axeln igår när jag var och tränade. ONT gör det. Det gör ONT.
Dessutom sov jag väldigt oroligt inatt och drömde märkliga drömmar. Förmodligen en kombination av tidsomställningen och det faktum att jag sträckte axeln igår när jag var och tränade. ONT gör det. Det gör ONT.
Lördagsaktivitet
Just nu håller jag på att läsa Peter Robinsons senast översatta bok till svenska, Kall som graven. Eller just nu. Jag har hållt på med den i nästan en månad, vilket är väldigt lång tid när det gäller mig och böcker. Inte för att den på något sätt är dålig eller tråkar ut mig. Nej då. Men jag misstänker starkt att personen som översatt boken till svenska har en mild släng av dyslexi eller så har förlaget bara glömt att korrekturläsa den innan tryckning. Irriterande emellanåt, men det är inte därför jag har försakat min läsning.
Istället har jag ju den senaste tiden varit fullt koncentrerad på att se tre säsonger av LOST i en snabb följd och dessutom har jag ägnat mycket tid åt mitt eget skrivande. Då blir läsningen lidande. Tyvärr.
Men idag läste jag på väg till gymmet. Många sidor. Och eftermiddagen ska jag ägna åt läsning. Bara.
Det är ett sånt härligt tidsfördriv.
Istället har jag ju den senaste tiden varit fullt koncentrerad på att se tre säsonger av LOST i en snabb följd och dessutom har jag ägnat mycket tid åt mitt eget skrivande. Då blir läsningen lidande. Tyvärr.
Men idag läste jag på väg till gymmet. Många sidor. Och eftermiddagen ska jag ägna åt läsning. Bara.
Det är ett sånt härligt tidsfördriv.
Ger Earth Hour effekt?
Vi ska släcka ljuset en timme idag. I en manifestation för miljön. Det har väl ingen missat?
Mellan 20.30. och 21.30 ska vi göra detta. En lördagkväll. Då majoriteten av den svenska befolkningen sitter bänkad framför tvn. Känns inte som en större uppoffring att släcka lamporna runt omkring då.
Den stora utmaningen skulle väl ligga i om samtliga invånare stängde av själva tvn under denna timme. Det skulle ge effekt och dessutom skulle man faktiskt - som individ - få lida lite för ändamålet. För att stänga av tvn en hel timme under en lördagkväll är troligtvis helt otänkbart för genomsnittssvensken.
Denna världsomtäckande manifestation bevakas bland annat av Aftonbladet hela dagen via live-tv.Live-tv. Rent spontant känns det som att dygnet runt-sändningar kräver en hel massa energi, men vad vet jag.
Gesten är så fin och så viktig. Men jag tror dessvärre att syftet med denna dag går helt förlorad när man inte klämmer åt där det känns.
Måhända får detta positiva effekter. Detta kanske skapar en kunskap om miljön där vi förstår att vi inte bara ska spara energi under en timme idag. Utan varje dag.
Mellan 20.30. och 21.30 ska vi göra detta. En lördagkväll. Då majoriteten av den svenska befolkningen sitter bänkad framför tvn. Känns inte som en större uppoffring att släcka lamporna runt omkring då.
Den stora utmaningen skulle väl ligga i om samtliga invånare stängde av själva tvn under denna timme. Det skulle ge effekt och dessutom skulle man faktiskt - som individ - få lida lite för ändamålet. För att stänga av tvn en hel timme under en lördagkväll är troligtvis helt otänkbart för genomsnittssvensken.
Denna världsomtäckande manifestation bevakas bland annat av Aftonbladet hela dagen via live-tv.Live-tv. Rent spontant känns det som att dygnet runt-sändningar kräver en hel massa energi, men vad vet jag.
Gesten är så fin och så viktig. Men jag tror dessvärre att syftet med denna dag går helt förlorad när man inte klämmer åt där det känns.
Måhända får detta positiva effekter. Detta kanske skapar en kunskap om miljön där vi förstår att vi inte bara ska spara energi under en timme idag. Utan varje dag.
Hallelujah moment
Det finns händelser i livet som är lite övernaturliga. Som man inte riktigt tror är sanna. Och så efteråt får man fundera på om det verkligen har hänt eller om det bara var inbillning.
När jag klev ut ifrån gymmet idag med smutsigt hår i en hästsvans, osminkad och rödmosig i ansiktet av eftersvettningarna fick jag uppleva några få underbara ögonblick. Det var också en sån där stund då man önskade att håret var nytvättat och utsläppt, att man hade lite mascara på ögonfransarna, läppglans på munnen och haft en bättre start på dagen. Ni vet, när man vill visa sig från sin bästa sida.
Framför mig på gångvägen kom Han gåendes. Den Stora Kärleken, The One Who Got Away, Han vars leende fick mig alldeles knäsvag, Han som alltid kommer att ha en väldigt speciell plats i mitt hjärta.
Det är nästan två år sedan jag såg honom sist. Men jag kan fortfarande känna doften av honom när jag sluter ögonen. Och jag ser hans leende det sista jag gör innan jag somnar på natten.
Det var ett ögonblick som jag längtat efter så länge. Som jag drömt om. Att få se honom igen. Röra vid honom.
Han såg mig inte för han gick och pratade med en kollega. Och jag påkallade inte hans uppmärksamhet heller. Hur skulle jag kunna göra det?
Den största kärleken är ibland att släppa taget.
Men det gjorde min dag. Bara att få se honom igen.
När jag klev ut ifrån gymmet idag med smutsigt hår i en hästsvans, osminkad och rödmosig i ansiktet av eftersvettningarna fick jag uppleva några få underbara ögonblick. Det var också en sån där stund då man önskade att håret var nytvättat och utsläppt, att man hade lite mascara på ögonfransarna, läppglans på munnen och haft en bättre start på dagen. Ni vet, när man vill visa sig från sin bästa sida.
Framför mig på gångvägen kom Han gåendes. Den Stora Kärleken, The One Who Got Away, Han vars leende fick mig alldeles knäsvag, Han som alltid kommer att ha en väldigt speciell plats i mitt hjärta.
Det är nästan två år sedan jag såg honom sist. Men jag kan fortfarande känna doften av honom när jag sluter ögonen. Och jag ser hans leende det sista jag gör innan jag somnar på natten.
Det var ett ögonblick som jag längtat efter så länge. Som jag drömt om. Att få se honom igen. Röra vid honom.
Han såg mig inte för han gick och pratade med en kollega. Och jag påkallade inte hans uppmärksamhet heller. Hur skulle jag kunna göra det?
Den största kärleken är ibland att släppa taget.
Men det gjorde min dag. Bara att få se honom igen.
Quantum of Solace
Jag saknar James Bond.
Jag hyrde Quantum of Solace igår. Det var inte Bond.
En Bond-film ska innehålla överdrivna actionscener, hans overkliga hjälpmedel uppfinna av Q, Bonds ständiga flirtande med Moneypenny och uråldringa skämt som anspelar på sex. Det är ju Bond-konceptet.
Varken Q eller hans uppfinningar är kvar, Moneypenny saknas likaså humorn.
Quantum of Solace var som en timme och fyrtio minuters långt slagsmål. Fanns det över huvud taget någon handling?
Kom tillbaka - jag förlåter dig för "Mama Mia"!
Jag hyrde Quantum of Solace igår. Det var inte Bond.
En Bond-film ska innehålla överdrivna actionscener, hans overkliga hjälpmedel uppfinna av Q, Bonds ständiga flirtande med Moneypenny och uråldringa skämt som anspelar på sex. Det är ju Bond-konceptet.
Varken Q eller hans uppfinningar är kvar, Moneypenny saknas likaså humorn.
Quantum of Solace var som en timme och fyrtio minuters långt slagsmål. Fanns det över huvud taget någon handling?
Kom tillbaka - jag förlåter dig för "Mama Mia"!
Olycksfågel?
När en dag börjar dåligt blir jag alltid rädd för att den ska fortsätta i samma spår.
Jag vaknade halv två inatt. Halv två! Och kunde inte somna om förrän halv sex. När jag sedan steg upp och slog på datorn och lät den som en traktormotor. Det kan inte vara bra!
Och nu är jag rädd att hela dagen ska fortsätta på samma sätt som den började. Egentligen borde jag ringa försäkringsbolaget idag och höra vart mina pengar tagit vägen, men jag vågar inte. Det är en sådan dag då det är omöjligt att få positiva besked.
Dessa dagar kommer lite för ofta just nu.
Jag vaknade halv två inatt. Halv två! Och kunde inte somna om förrän halv sex. När jag sedan steg upp och slog på datorn och lät den som en traktormotor. Det kan inte vara bra!
Och nu är jag rädd att hela dagen ska fortsätta på samma sätt som den började. Egentligen borde jag ringa försäkringsbolaget idag och höra vart mina pengar tagit vägen, men jag vågar inte. Det är en sådan dag då det är omöjligt att få positiva besked.
Dessa dagar kommer lite för ofta just nu.
Vuxenpoäng
Jag köpte mig ett exemplar av Illustrerad Vetenskap idag. För att få inspiration till min skrivuppgift. Visst är det lite vuxenpoäng över det?
Där hittar man i detta nummer artiklar om homosexualitet hos djurarter, personlighetsklyvning och istiden. Det får bli min kvällslektyr. Förhoppningsvis hittar jag någonting där som kan inspirera mitt skrivande.
Där hittar man i detta nummer artiklar om homosexualitet hos djurarter, personlighetsklyvning och istiden. Det får bli min kvällslektyr. Förhoppningsvis hittar jag någonting där som kan inspirera mitt skrivande.
Veckans uppgifter
Jag har två uppgifter till Skrivarkursen på tisdag:
1. Läsa igenom mina kurskamraters alster från den här veckan och kommentera dem.
Detta är veckans höjdpunkt. Det är enormt spännande att läsa vad andra skrivit och mina kurskamrater är väldigt skärpta och inspirerande. Jag är så nyfiken av mig att jag redan har läst igenom en del. Men under helgen ska jag sätta mig i lugn och ro, med en kopp kaffe och läsa igenom dessa och bara njuta.
2. Jag ska skriva ett par sidor inspirerad av en vetenskaplig artikel.
Här har jag massor av idéer. Egentligen är historia det som ligger mig närmast om hjärtat, men jag tittar alltid igenom Illustrerad Vetenskap när den finns tillgänglig. Som hos tandläkaren eller frissan (jo, det är sant - de har andra tidningar där än Se & Hör). Där hittade jag bland annat en gång en väldigt intressant artikel om Stonehenge. Så det kan bli det jag skriver om.
Eller samspelet mellan tro och vetenskap. Men det kanske är alldeles för uttjatat ämne efter alla Dan Browns dravellromaner?
Jag får fundera lite.
1. Läsa igenom mina kurskamraters alster från den här veckan och kommentera dem.
Detta är veckans höjdpunkt. Det är enormt spännande att läsa vad andra skrivit och mina kurskamrater är väldigt skärpta och inspirerande. Jag är så nyfiken av mig att jag redan har läst igenom en del. Men under helgen ska jag sätta mig i lugn och ro, med en kopp kaffe och läsa igenom dessa och bara njuta.
2. Jag ska skriva ett par sidor inspirerad av en vetenskaplig artikel.
Här har jag massor av idéer. Egentligen är historia det som ligger mig närmast om hjärtat, men jag tittar alltid igenom Illustrerad Vetenskap när den finns tillgänglig. Som hos tandläkaren eller frissan (jo, det är sant - de har andra tidningar där än Se & Hör). Där hittade jag bland annat en gång en väldigt intressant artikel om Stonehenge. Så det kan bli det jag skriver om.
Eller samspelet mellan tro och vetenskap. Men det kanske är alldeles för uttjatat ämne efter alla Dan Browns dravellromaner?
Jag får fundera lite.
Facebook ändrar. Igen.
Protester kan löna sig. Den senaste tiden har Facebook fått massiv kritik för den nya design som lanserades på sidan för ett par veckor sedan. Denna kritik har nu skaparna tagit till sig och ändrar nu. Igen.
"Er feedback betyder mycket för oss". Ett ödmjukt uttalande.
Själv är jag mest nyfiken på att få veta vart de söta små smeknamnen mina vänner gett mig på sidan tagit vägen. Efter dessa ändlösa ändringar så har dessa spårlöst försvunnit.
Undra om man ska starta en grupp på Facebook för att få dem tillbaka?
"Er feedback betyder mycket för oss". Ett ödmjukt uttalande.
Själv är jag mest nyfiken på att få veta vart de söta små smeknamnen mina vänner gett mig på sidan tagit vägen. Efter dessa ändlösa ändringar så har dessa spårlöst försvunnit.
Undra om man ska starta en grupp på Facebook för att få dem tillbaka?
Wallander på engelska
Jag har precis sett Wallander på engelska. Villospår har blivit Sidetracked. Den här filmen är baserad på en av Henning Mankells böcker till skillnad mot de nya svenska med Krister Henriksson som inte har ett dugg med Mankell att göra.
Engelsmän kan deckare. De är bäst på det i hela världen. Därför blir man så där extra stolt när de gör en film som bygger på en svensk bok och dessutom väljer att spela in filmen i Sverige. I Ystad. Med Kenneth Branagh i huvudrollen! Han är stor, han. En av Englands främsta Shakespeare-tolkare, Oscars- och Emmynominerad, regissör och ex-make till Emma Thompson. Det är ingen amatör direkt. För mina yngre läsare kan jag även informera att han spelade en halvlyckad trollkarl i en av Harry Potter-filmerna.
De förvaltar den svenska deckarsjälen väl, även om filmen är lite förutsägbar. Men den är värd att se. Verkligen.
Det går väldigt bra för svenska deckare internationellt nu. Det var nästan mer franska än svenska journalister som bevakade premiären av Män som hatar kvinnor. Där går den upp i maj på över 600 biografer samtidigt. Fransmännen ska även göra en filmatisering på Camilla Läckbergs Isprinsessan.
Visst blir man lite stolt?
Engelsmän kan deckare. De är bäst på det i hela världen. Därför blir man så där extra stolt när de gör en film som bygger på en svensk bok och dessutom väljer att spela in filmen i Sverige. I Ystad. Med Kenneth Branagh i huvudrollen! Han är stor, han. En av Englands främsta Shakespeare-tolkare, Oscars- och Emmynominerad, regissör och ex-make till Emma Thompson. Det är ingen amatör direkt. För mina yngre läsare kan jag även informera att han spelade en halvlyckad trollkarl i en av Harry Potter-filmerna.
De förvaltar den svenska deckarsjälen väl, även om filmen är lite förutsägbar. Men den är värd att se. Verkligen.
Det går väldigt bra för svenska deckare internationellt nu. Det var nästan mer franska än svenska journalister som bevakade premiären av Män som hatar kvinnor. Där går den upp i maj på över 600 biografer samtidigt. Fransmännen ska även göra en filmatisering på Camilla Läckbergs Isprinsessan.
Visst blir man lite stolt?
Dakota Building, New York
Det är en mytomspunnen adress. 1st 72nd Street.
Där - i nordvästra hörnet av Central Park - ligger Dakotabyggnaden, ett exklusivt bostadshus. Byggnaden har haft många celebra hyresgäster genom åren: Judy Garland, Paul Simon, Lauren Bacall.
Det är en åtråvärd adress att bo på och det är inte vem som helst som får tillåtelse att kalla detta för hem. Både Gene Simmons och Antonio Banderas blev båda nekade att bli hyresgäster av husets styrelse.
Utomhusscenerna till Roman Polanskis klassiska skräckis "Rosemary´s baby" filmades utanför byggnaden. Inomhus är inte filmteam välkomna.
Husets mest kända hyresgäster är dock John Lennon och Yoko Ono. Där tillbringade Lennon sina sista år och den 8 december 1980 mördades han på trottoaren utanför huvudentrén till byggnaden. Yoko - liksom sonen Sean - bor fortfarande kvar.
Efter Lennons död lät Yoko Ono upprätta Strawberry Fields Memorial, som ligger i direkt anslutning till Dakota på andra sidan gatan i Central Park West.
Där - i nordvästra hörnet av Central Park - ligger Dakotabyggnaden, ett exklusivt bostadshus. Byggnaden har haft många celebra hyresgäster genom åren: Judy Garland, Paul Simon, Lauren Bacall.
Det är en åtråvärd adress att bo på och det är inte vem som helst som får tillåtelse att kalla detta för hem. Både Gene Simmons och Antonio Banderas blev båda nekade att bli hyresgäster av husets styrelse.
Utomhusscenerna till Roman Polanskis klassiska skräckis "Rosemary´s baby" filmades utanför byggnaden. Inomhus är inte filmteam välkomna.
Husets mest kända hyresgäster är dock John Lennon och Yoko Ono. Där tillbringade Lennon sina sista år och den 8 december 1980 mördades han på trottoaren utanför huvudentrén till byggnaden. Yoko - liksom sonen Sean - bor fortfarande kvar.
Efter Lennons död lät Yoko Ono upprätta Strawberry Fields Memorial, som ligger i direkt anslutning till Dakota på andra sidan gatan i Central Park West.
Lennon och Bono - Poeterna
Tisdagarna har snabbt etablerat sig som veckans populäraste dag. Då är det Skrivarkurs. Och Lost på kvällen. Som julafton fast i lite mindre skala.
Igår på kursen var temat poesi.
Poesi har ännu inte vunnit min kärlek. Inte i skriven form i alla fall. Måhända är jag inte tillräckligt djup för jag ser den mesta poesin som oerhört pretentiös.
Däremot älskar jag musikalisk poesi och dess poeter. De är dessvärre ofta enormt underskattade, eftersom deras ord når ut till "den stora skaran". Man har en förmåga att likna kommersiell framgång med sämre konstnärlig prestation. Trots att dessa poeter - i likhet med de pretentiösa - kan forma ord på ett magiskt sätt och ge dem mening.
Jag tänker främst på John Lennon och Bono. De har många likheter med varandra dessa två herrar. Båda är/var mest kända för att vara medlemmar i två av världens genom tiderna mest framgångsrika popgrupper, båda är/var politiskt engagerade och båda kan/kunde trolla med ord i fantastiska sångtexter.
John Lennon skrev dessa ord i "Beautiful boy" (tillägnad sonen Sean) 1980:
Life is what´s happening to you while you´re busy making other plans.
Det är visdomsord, det. Stannar man inte upp och tänker efter ett tag?
Och ingen har väl bättre förklarat smärta än Bono gjorde i "One".
You gave me nothing. Now, it´s all I´ve got.
Inga förklaringar behövs efter dessa ord. De talar för sig själv.
Vackert är det. Det är Poesi.
Igår på kursen var temat poesi.
Poesi har ännu inte vunnit min kärlek. Inte i skriven form i alla fall. Måhända är jag inte tillräckligt djup för jag ser den mesta poesin som oerhört pretentiös.
Däremot älskar jag musikalisk poesi och dess poeter. De är dessvärre ofta enormt underskattade, eftersom deras ord når ut till "den stora skaran". Man har en förmåga att likna kommersiell framgång med sämre konstnärlig prestation. Trots att dessa poeter - i likhet med de pretentiösa - kan forma ord på ett magiskt sätt och ge dem mening.
Jag tänker främst på John Lennon och Bono. De har många likheter med varandra dessa två herrar. Båda är/var mest kända för att vara medlemmar i två av världens genom tiderna mest framgångsrika popgrupper, båda är/var politiskt engagerade och båda kan/kunde trolla med ord i fantastiska sångtexter.
John Lennon skrev dessa ord i "Beautiful boy" (tillägnad sonen Sean) 1980:
Life is what´s happening to you while you´re busy making other plans.
Det är visdomsord, det. Stannar man inte upp och tänker efter ett tag?
Och ingen har väl bättre förklarat smärta än Bono gjorde i "One".
You gave me nothing. Now, it´s all I´ve got.
Inga förklaringar behövs efter dessa ord. De talar för sig själv.
Vackert är det. Det är Poesi.
Våffeldagen
Den är tydligen våffeldagen idag. Roligt att den lilla våfflan har fått en alldeles egen dag. Jag funderar på att rota fram mitt våffeljärn. Det är också en sån där köksmanick som har fallit lite i glömska. Nu ska den fram!
"Bara" 452 dagar kvar
Nu närmar det sig. Bröllopet.
Hovet har nu bekräftat att kronprinsessans bröllop kommer att äga rum den 19 juni nästa år, i Storkyrkan. Idagens Expressen kan man läsa en artikel - naturligtvis skriven av Johan T Lindwall - att ett annat datum hade varit "konstigt". Detta är - enligt honom - kronprisessans och Daniels sätt att tacka och hylla kungaparet för att dem "till slut gav med sig och lät kärleken segra".
I artikeln kan man även läsa orden - och jag citerar dessvärre detta - "känner jag Victoria rätt...".
Jag börjar att bli bekymrad över Johan T Lindwall. Han tror på fullt allvar att han känner kronprinsessan Victoria. Undrar om hon uppenbarar sig för honom ungefär som Denny gör för Izzie i nu-har-vi-gjort-vårt-i-rutan-serien Grey´s Anatomy?
Arma pojk.
Hovet har nu bekräftat att kronprinsessans bröllop kommer att äga rum den 19 juni nästa år, i Storkyrkan. Idagens Expressen kan man läsa en artikel - naturligtvis skriven av Johan T Lindwall - att ett annat datum hade varit "konstigt". Detta är - enligt honom - kronprisessans och Daniels sätt att tacka och hylla kungaparet för att dem "till slut gav med sig och lät kärleken segra".
I artikeln kan man även läsa orden - och jag citerar dessvärre detta - "känner jag Victoria rätt...".
Jag börjar att bli bekymrad över Johan T Lindwall. Han tror på fullt allvar att han känner kronprinsessan Victoria. Undrar om hon uppenbarar sig för honom ungefär som Denny gör för Izzie i nu-har-vi-gjort-vårt-i-rutan-serien Grey´s Anatomy?
Arma pojk.
LOST 6
Igår eftermiddag såg jag klart på säsong 2. Lyckades beta av två boxar på en vecka. Och nu - med posten - kom säsong tre. Jag gillar snabba leveranser. Det gjorde min dag på något sätt.
För jag har tvättstugan och dessutom har jag försökt hela morgonen att krysta ur mig en novell till skrivarkursen imorgon. Går inte. Har ingen inspiration.
Ägnar mig åt Sawyer en stund istället.
För jag har tvättstugan och dessutom har jag försökt hela morgonen att krysta ur mig en novell till skrivarkursen imorgon. Går inte. Har ingen inspiration.
Ägnar mig åt Sawyer en stund istället.
Eight Hour Cream
En av de första sakerna jag införskaffade mig när jag började att flyga för en si sådär tio år sedan, var Eight Hour Cream. Den fanns - och finns förmodligen fortfarande - i varje flygvärdinnas handväska. Det var No Go Item. Man var bara tvungen att ha den. Ungefär som ett certifikat.
Eight Hour Cream har ingen smickrande doft. Inte alls. Den har en ganska påträngade doft som påminner om tjära och är inte på något sätt kyssvänlig.
Men den är bra. Till allt. Torra läppar, fnasiga nagelband och till och med knarrande dörrar.
Ska man dock kyssa någon för första gången, så rekommenderar jag istället ett väldoftande läppglans. Risken är annars stor att det inte blir fler kyssar.
Eight Hour Cream har ingen smickrande doft. Inte alls. Den har en ganska påträngade doft som påminner om tjära och är inte på något sätt kyssvänlig.
Men den är bra. Till allt. Torra läppar, fnasiga nagelband och till och med knarrande dörrar.
Ska man dock kyssa någon för första gången, så rekommenderar jag istället ett väldoftande läppglans. Risken är annars stor att det inte blir fler kyssar.
Facebook upprör. Igen.
Nyligen var det dags för ytterligare en ny uppdatering av utseendet på Facebook. Man upplever den nya designen som "rörigt, ologiskt, förvirrande och fult". Det skapade - som väntat - protester från dess användare och det bildades grupper på nätforumet som krävde att man gick tillbaka till den gamla designen.
Mitt eget förhållande till Facebook har hela tiden varit av dubbel natur. Jag ser både för och nackdelar.
Det som glädjer mig är naturligtvis att man återknutit en viss kontakt med gamla klasskompisar, kollegor och andra vänner som man inte har hört av på flera år. Precis innan jul så hittade jag en kär gammal vän som jag inte har haft kontakt med på tio år. Hon hade flyttat tillbaka till England. Facebook underlättar en hel del när det gäller att söka efter gamla bekantskaper. Och man får också en del nya.
Vid ett par tillfällen har jag varit på väg att stänga ner mitt konto. Ibland har jag känt mig bevakad. För det är inte alla som använder Facebook i syftet att hålla kontakt, utmana varandra på frågesporter eller bara se det som en rolig grej. Som det i grund och botten är.
Jag använder inte Facebook lika frekvent längre. Men jag är osäker på om det har med nya utformningar av utseendet på sidan att göra. Jag tror mer att det var ett nyhetens behag.
Man tröttnar. Det kommer nya saker. Allt har sin tid.
Mitt eget förhållande till Facebook har hela tiden varit av dubbel natur. Jag ser både för och nackdelar.
Det som glädjer mig är naturligtvis att man återknutit en viss kontakt med gamla klasskompisar, kollegor och andra vänner som man inte har hört av på flera år. Precis innan jul så hittade jag en kär gammal vän som jag inte har haft kontakt med på tio år. Hon hade flyttat tillbaka till England. Facebook underlättar en hel del när det gäller att söka efter gamla bekantskaper. Och man får också en del nya.
Vid ett par tillfällen har jag varit på väg att stänga ner mitt konto. Ibland har jag känt mig bevakad. För det är inte alla som använder Facebook i syftet att hålla kontakt, utmana varandra på frågesporter eller bara se det som en rolig grej. Som det i grund och botten är.
Jag använder inte Facebook lika frekvent längre. Men jag är osäker på om det har med nya utformningar av utseendet på sidan att göra. Jag tror mer att det var ett nyhetens behag.
Man tröttnar. Det kommer nya saker. Allt har sin tid.
Vad hände med Tom Hjelte?
Jag har precis promenerat längs med Memory Lane på grund av en kommentar som jag fick idag på min blogg av underbara Chriz (läs hans blogg en regnig dag - jag garanterar att ni både blir underhållna och får er ett gott skratt). Visst är det lite märkligt hur olika saker och ord kan trigga igång minnet?
Chriz hade kommenterat ett inlägg jag gjorde för ett tag sedan om Alex Schulmans "innelista" (som korrekt heter "Veckans finaste") och efter det började mina tankar att fara iväg.
På 90-talet fanns det nämligen en journalist och krönikör på Aftonbladet som hette Tom Hjelte. En omdebatterad "aningen eller"-människa. Antingen älskade man honom eller så hatade man honom. ALLA visste dock vem denna Tom Hjelte var och ALLA hade åsikter om honom. Tänk er krönikörernas motsvarighet till Carola.
Helt plötsligt försvann Hjelte från Aftonbladet för att bli chefredaktör för en tidning som lades ner ganska omgående. Och för mig föll han lite i glömska, då nya underhållande och provocerande krönikörer fick min uppmärksamhet istället.
Tom Hjelte försvann. Spårlöst. Uppslukad av jorden.
Mycket har hänt sedan Tom Hjelte försvann. Sättet man söker information på och sättet man kommunicerar på.
Först idag tänkte jag på honom. För första gången på flera år, tack vare Chriz kommentar (som inte hade ett dugg med Hjelte att göra egentligen mer än att han var den som skrev inne- och utelistorna på 90-talet). Så jag Googlade. För det är ju så man får sin information idag.
Det var en föga smickrande läsning jag hittade. Jag har ingen aning om hur mycket sanning som ligger bakom det som skrivits om Hjelte i bloggar och andra forum på nätet. Men om det finns ett litet korn av sanning bakom så har jag förståelse för den totala Tystnaden.
Henning Mankell
Den första boken jag läste av Henning Mankell var Danslärarens återkomst, för ungefär sju år sedan. Det var en pilot som jag jobbade med som rekommenderade. Han tyckte att det var märkligt att jag - som alltid hade näsan i en bok så fort tillfälle gavs - inte hade läst någonting av denna författare. Än idag har även jag svårt att begripa att det tog så lång tid för mig att upptäcka Mankell. Men å andra sidan har jag ju precis upptäckt LOST.
Den sommaren plöjde jag igenom samtliga böcker Mankell skrivit om Wallander. I kronologisk ordning. När sista boken var läst ville jag bara ha mer.
Istället gav Mankell upp Wallander. Numera görs det filmer som bygger på rollkaraktären, men det är inte Mankells böcker som står bakom manus. Som man gjorde med Beck.
Mankell är stor utomlands också. I England har man nu spelat in filmer - som bygger på böckerna - med Kenneth Branagh i huvudrollen. Dem tror jag på.
Ska försöka att hinna med att se den första nu i veckan.
Den sommaren plöjde jag igenom samtliga böcker Mankell skrivit om Wallander. I kronologisk ordning. När sista boken var läst ville jag bara ha mer.
Istället gav Mankell upp Wallander. Numera görs det filmer som bygger på rollkaraktären, men det är inte Mankells böcker som står bakom manus. Som man gjorde med Beck.
Mankell är stor utomlands också. I England har man nu spelat in filmer - som bygger på böckerna - med Kenneth Branagh i huvudrollen. Dem tror jag på.
Ska försöka att hinna med att se den första nu i veckan.
Papa, don´t preach!
Att konvertera till katolicismen var för mig ett personligt beslut. Ett ställningstagande. Och jag hittade hem. Men jag hade aldrig anat att just detta beslut var så kontroversiellt. Det berörde ju bara mig. Och min tro.
Jag är inte på något sätt fundamentalist. Tvärtom. Jag ifrågasätter massor inom kristendomen. Varje dag. Och främst inom den katolska kyrkan.
Det är också där poängen för mig ligger. Vi skapades med en fri vilja. Fria tankar. Jag tror att Gud vill att vi ska tänka självständigt, ta egna beslut, ifrågasätta, kritisera, fundera.
Jag är ingen större beundrare av vår nuvarande påve, Benedictus XVI. För mig är han alldeles för konservativ i många viktiga frågor där vi behöver vara modernare och leva i nutid. Och han har en förmåga att trampa i klaveret alldeles för ofta. Han har det högsta ämbetet inom den katolska kyrkan, men han är bara en människa av kött och blod. Som tar sig rätten av döma andras liv och levene.
Till och med i katolska länder ifrågasätts han nu starkt.
Zlatan har en tatuering på sin arm där det står: Only God can judge me.
Gud. Inte Påven. Gud.
Zlatan har förstått poängen: Papa, don´t preach!
Jag är inte på något sätt fundamentalist. Tvärtom. Jag ifrågasätter massor inom kristendomen. Varje dag. Och främst inom den katolska kyrkan.
Det är också där poängen för mig ligger. Vi skapades med en fri vilja. Fria tankar. Jag tror att Gud vill att vi ska tänka självständigt, ta egna beslut, ifrågasätta, kritisera, fundera.
Jag är ingen större beundrare av vår nuvarande påve, Benedictus XVI. För mig är han alldeles för konservativ i många viktiga frågor där vi behöver vara modernare och leva i nutid. Och han har en förmåga att trampa i klaveret alldeles för ofta. Han har det högsta ämbetet inom den katolska kyrkan, men han är bara en människa av kött och blod. Som tar sig rätten av döma andras liv och levene.
Till och med i katolska länder ifrågasätts han nu starkt.
Zlatan har en tatuering på sin arm där det står: Only God can judge me.
Gud. Inte Påven. Gud.
Zlatan har förstått poängen: Papa, don´t preach!
Vad utmärker en "kris"?
Förra söndagen vaknade jag upp med ett belåtet leende på läpparna. För det var över för den här gången. Melodifestivalen.
Jag tillhör den lilla majoritet av svenskar som inte följer denna tävling slaviskt och är helt oförstående till detta engagemang den orsakar. Och jag känner mig oerhört utanför under veckorna då den håller på. För människor talar inte om någonting annat. Man kan inte ens läsa en artikel i tidningen som inte hänvisar till denna tävling. Det är som att hela landet befinner sig i någon form av schlager-koma.
Därav denna belåtenhet i söndags. Att det var över. För den här gången i alla fall.
Efter ett par dagar inträffade någonting - för mig - helt ofattbart (för schlagerfantaster var detta säkert ett tillfredställande efterspel). Det talades i media om Tingeling-krisen. Exakt så benämndes den. Som en kris.
Med samma tonläge som man talar om den ekonomiska krisen, Kuba-krisen (när det begav sig), krisen i Mellanöstern, krisen i Irak.
Är tumultet kring en humoristisk mellanakt i den svenska Melodifestivalen verkligen värt att benämnas som en "kris"? Har inte uppståndelsen då gått rejält till överdrift?
Eller är det vårt sätt att hantera de verkliga kriserna i världen?
Jag tillhör den lilla majoritet av svenskar som inte följer denna tävling slaviskt och är helt oförstående till detta engagemang den orsakar. Och jag känner mig oerhört utanför under veckorna då den håller på. För människor talar inte om någonting annat. Man kan inte ens läsa en artikel i tidningen som inte hänvisar till denna tävling. Det är som att hela landet befinner sig i någon form av schlager-koma.
Därav denna belåtenhet i söndags. Att det var över. För den här gången i alla fall.
Efter ett par dagar inträffade någonting - för mig - helt ofattbart (för schlagerfantaster var detta säkert ett tillfredställande efterspel). Det talades i media om Tingeling-krisen. Exakt så benämndes den. Som en kris.
Med samma tonläge som man talar om den ekonomiska krisen, Kuba-krisen (när det begav sig), krisen i Mellanöstern, krisen i Irak.
Är tumultet kring en humoristisk mellanakt i den svenska Melodifestivalen verkligen värt att benämnas som en "kris"? Har inte uppståndelsen då gått rejält till överdrift?
Eller är det vårt sätt att hantera de verkliga kriserna i världen?
SVT imponerar
SVT fortsätter att håva in poäng den här veckan. Inte för att detta får mig att ändra mig i frågan om tv-licensen. Nej, jag anser fortfarande att tv-program ska finansieras via reklam och inte en licens.
Nu har de backat i frågan om Millenium-triologin. Från början var det meningen att de kommande två filmerna - Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes - endast skulle visas på tv. Men påtryckningarna blev för stora, så nu får båda dessa filmer bio-premiär i höst.
Bra beslut, för det här är den sortens filmer som ska upplevas på en stor duk. Och jag ser fram emot att få se Paolo Roberto spela sig själv. Undrar om det ligger någon sanning i att han fick provspela för denna roll?
Nu har de backat i frågan om Millenium-triologin. Från början var det meningen att de kommande två filmerna - Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes - endast skulle visas på tv. Men påtryckningarna blev för stora, så nu får båda dessa filmer bio-premiär i höst.
Bra beslut, för det här är den sortens filmer som ska upplevas på en stor duk. Och jag ser fram emot att få se Paolo Roberto spela sig själv. Undrar om det ligger någon sanning i att han fick provspela för denna roll?
LOST 5
Jag har inte kommit långt alls med den novellen som jag ska skriva tills på tisdag. Faktum är att jag ännu inte har skrivit ett enda ord. Jag är nog ämnad att skriva om mer dramatiska saker än om vardagen...
Däremot har jag kommit långt i min LOST-frossa. Nu har jag betat av halva box nummer 2 också. Och den blir bara bättre och bättre. Var tvungen att beställa box nummer 3 igår.
Sawyers skrattgropar har ett skoninglöst grepp om mig. Jag är fast. Frälst. Och lite kär.
Däremot har jag kommit långt i min LOST-frossa. Nu har jag betat av halva box nummer 2 också. Och den blir bara bättre och bättre. Var tvungen att beställa box nummer 3 igår.
Sawyers skrattgropar har ett skoninglöst grepp om mig. Jag är fast. Frälst. Och lite kär.
SVTs marknadsföring
SVTs utbud i tablån har varierande kvalité. Jo, men det har den. Det är bara Aftonbladets vänstervridna tv-krönikör Jan-Olov Andersson som alltid försvarar SVTs program i vått och torrt. Mest av den enkla anledningen att han är emot de kommersiella kanalerna och blir störd av reklamavbrott.
Jag är Jan-Olov Anderssons raka motsats. Det är väldigt sällan jag tar del av public service-programmen. Ofta är det som visas där väldigt pretentiöst och sådant ger mig utslag. Som kliar.
Men jag måste ändå ge SVT credit för att de har världens bästa marknadsförare. Världens bästa! De skulle kunna marknadsföra precis vad som helst och de har insett att all publicitet är bra publicitet.
Förra veckan hade SVTs nya satsning Grillad premiär. Det programmet har potential att bli ihågkommet som tidernas största flopp och hade med största sannolikhet blivit nedlagt omedelbart om det hade visats i en annan kanal. För det blev inte bra. Det blev en katastrof.
Men istället för att erkänna sig besegrade så gör SVTs marknadsförare det enda rätta: Ser till att det skrivs spaltmetrar om denna dynga i kvällspressen. Det är helt genialt! Det är medverkande som hoppar av, det är interna bråk mellan "komikerna", det redovisas starka protester från upprörda licensbetalare. Vad leder detta till?
Jo, att programmet får fler tittare.
SVT har hittat genuina genier. Behåll dem. De behövs.
Jag är Jan-Olov Anderssons raka motsats. Det är väldigt sällan jag tar del av public service-programmen. Ofta är det som visas där väldigt pretentiöst och sådant ger mig utslag. Som kliar.
Men jag måste ändå ge SVT credit för att de har världens bästa marknadsförare. Världens bästa! De skulle kunna marknadsföra precis vad som helst och de har insett att all publicitet är bra publicitet.
Förra veckan hade SVTs nya satsning Grillad premiär. Det programmet har potential att bli ihågkommet som tidernas största flopp och hade med största sannolikhet blivit nedlagt omedelbart om det hade visats i en annan kanal. För det blev inte bra. Det blev en katastrof.
Men istället för att erkänna sig besegrade så gör SVTs marknadsförare det enda rätta: Ser till att det skrivs spaltmetrar om denna dynga i kvällspressen. Det är helt genialt! Det är medverkande som hoppar av, det är interna bråk mellan "komikerna", det redovisas starka protester från upprörda licensbetalare. Vad leder detta till?
Jo, att programmet får fler tittare.
SVT har hittat genuina genier. Behåll dem. De behövs.
Dolly Parton
Förra helgen fick jag till min stora förskräckelse reda på att min mamma - min egen mamma - inte hade en aaaaning om att Dolly Parton skrivit både text och musik till snyftaren I will always love you. Som sedan blev en av världens mest sålda singlar (den gavs ut på den tiden då man köpte CD-skivor) med Whitney Houston.
Detta är för mig allmänbildning. På samma sätt som man bör veta namnen på de fyra medlemmarna i Beatles.
Dolly Parton är en kraftigt underskattad låtskrivare. För det är just det hon är i första hand. Även om hon lite orättvist mest är känd för sina enorma bröst och slampaktiga utseende.
Ni anar inte hur dyrt det är att se så här billig ut, har hon sagt vid något tillfälle. Hon är rapp i käften också. Mycket kloka citat har hon kläckt ur sig under sin karriär. Kombinationen av hennes provocerande utseende och knivskarpa intellekt har nog fått många att kippa efter andan. I synnerhet dem som tagit henne för en "dum blondin".
Jag tar inte illa upp av historier om korkade blondiner. För jag vet att jag varken är korkad eller blondin.
Ryktet säger att hon skrev I will always love you och 9 to 5 samma dag. Samma dag. Hittills är hon upphovsmakare till ca 3000 sånger. Tre tusen. Produktiv liten dam det där...
Detta är för mig allmänbildning. På samma sätt som man bör veta namnen på de fyra medlemmarna i Beatles.
Dolly Parton är en kraftigt underskattad låtskrivare. För det är just det hon är i första hand. Även om hon lite orättvist mest är känd för sina enorma bröst och slampaktiga utseende.
Ni anar inte hur dyrt det är att se så här billig ut, har hon sagt vid något tillfälle. Hon är rapp i käften också. Mycket kloka citat har hon kläckt ur sig under sin karriär. Kombinationen av hennes provocerande utseende och knivskarpa intellekt har nog fått många att kippa efter andan. I synnerhet dem som tagit henne för en "dum blondin".
Jag tar inte illa upp av historier om korkade blondiner. För jag vet att jag varken är korkad eller blondin.
Ryktet säger att hon skrev I will always love you och 9 to 5 samma dag. Samma dag. Hittills är hon upphovsmakare till ca 3000 sånger. Tre tusen. Produktiv liten dam det där...
Råd till blivande flygvärdinnor
Det finns ingen mer effektiv raggningsreplik än att berätta att man jobbar som flygvärdinna. Jag vet inte vad det är som män finner mest attraktivt med detta yrke: uniformerna eller det faktum att de får större möjlighet till billiga resor (då flygvärdinnor på de flesta bolag kan ta med respektive till ett förmånligt pris)?
Det är också ett mytomspunnet yrke. De flesta tror fortfarande - trots att majoriteten av flygbolagen idag är lågbudgetbolag - att det är enormt glamouröst att vara flygvärdinna. Jag älskar yrket. Det gör jag verkligen. Men inte under några som helst förhållanden skulle jag beskriva det som glamouröst.
Roligt: ja. Omväxlande: ja. Härliga upplevelser: ja. Underbara kollegor: ja. Glamouröst: Nej.
Fördomar finns det naturligtvis massor av. Att flygvärdinnor skulle vara extremt korkade och bara är uppe i luften för att servera kaffe. Det är långt ifrån sanningen, men jag kan förstå att dessa fördomar finns. För så fort man skriver om flygvärdinnor i media så framställs vi som spåniga våp.
I dagens Aftonbladet kan man läsa om två svenskor, som jobbat och lämnat Gulf Air. Den ena på grund av ett ärr som syntes, den andra för att hon blivit ombedd att banta. Klart att vi i Sverige höjer på ögonbrynen när vi läser detta! Det är tack och lov inte vardag för oss.
Vidare kan man läsa om detta flygbolags anställningskrav. Där det bland annat står att värdinnans vikt ska stå i proportion till längden, hon får inte skaffa barn eller partner under anställningen osv.
Det är märkliga krav. Verkligen. Om man jobbar i Sverige. För det ska tilläggas att dessa flygvärdinnor har perverst bra betalt för det de gör. Pervest mycket. Man kommer inte ens i närheten av deras lön här hemma.
Så mitt råd till blivande flygvärdinnor som vill jobba på utlänska bolag är:
Läs anställningsvillkoren/kraven INNAN ni tackar ja till en tjänst. Då slipper ni märkliga överraskningar sedan. Och var beredda på en kulturkrock. Man behöver bara komma till Danmark för att uppleva det.
Det är också ett mytomspunnet yrke. De flesta tror fortfarande - trots att majoriteten av flygbolagen idag är lågbudgetbolag - att det är enormt glamouröst att vara flygvärdinna. Jag älskar yrket. Det gör jag verkligen. Men inte under några som helst förhållanden skulle jag beskriva det som glamouröst.
Roligt: ja. Omväxlande: ja. Härliga upplevelser: ja. Underbara kollegor: ja. Glamouröst: Nej.
Fördomar finns det naturligtvis massor av. Att flygvärdinnor skulle vara extremt korkade och bara är uppe i luften för att servera kaffe. Det är långt ifrån sanningen, men jag kan förstå att dessa fördomar finns. För så fort man skriver om flygvärdinnor i media så framställs vi som spåniga våp.
I dagens Aftonbladet kan man läsa om två svenskor, som jobbat och lämnat Gulf Air. Den ena på grund av ett ärr som syntes, den andra för att hon blivit ombedd att banta. Klart att vi i Sverige höjer på ögonbrynen när vi läser detta! Det är tack och lov inte vardag för oss.
Vidare kan man läsa om detta flygbolags anställningskrav. Där det bland annat står att värdinnans vikt ska stå i proportion till längden, hon får inte skaffa barn eller partner under anställningen osv.
Det är märkliga krav. Verkligen. Om man jobbar i Sverige. För det ska tilläggas att dessa flygvärdinnor har perverst bra betalt för det de gör. Pervest mycket. Man kommer inte ens i närheten av deras lön här hemma.
Så mitt råd till blivande flygvärdinnor som vill jobba på utlänska bolag är:
Läs anställningsvillkoren/kraven INNAN ni tackar ja till en tjänst. Då slipper ni märkliga överraskningar sedan. Och var beredda på en kulturkrock. Man behöver bara komma till Danmark för att uppleva det.
Lennons bröllopsdag
Det är John & Yokos bröllopsdag idag, den 20 mars. De gifte sig 1969.
Glatt återseende
Jag är den första att erkänna att min försmak för köksredskap är lite överdriven. Kan ursäktas med att den mesta tiden jag tillbringar i mitt hem är just i köket och det är ju där jag får utöva min stora passion: Laga mat (äter den gör jag plikttroget framför tvn).
Under årens lopp har jag samlat på mig en rad olika maskiner och redskap som hör hemma i ett kök. Med blandat resultat. En del är helt livsnödvändiga i vardagen, medans andra har fallit lite i glömska.
I förrgår tog jag fram smörgåsgrillen. Vi talar år sedan den senast fick se dagens ljus. Men vilket glatt återseende det blev! Varm ciabatta med mozzarella, rödlök, tomater, skinka och fransk senap. Ruskigt gott.
Smörgåsgrillen åkte fram ikväll igen!
Under årens lopp har jag samlat på mig en rad olika maskiner och redskap som hör hemma i ett kök. Med blandat resultat. En del är helt livsnödvändiga i vardagen, medans andra har fallit lite i glömska.
I förrgår tog jag fram smörgåsgrillen. Vi talar år sedan den senast fick se dagens ljus. Men vilket glatt återseende det blev! Varm ciabatta med mozzarella, rödlök, tomater, skinka och fransk senap. Ruskigt gott.
Smörgåsgrillen åkte fram ikväll igen!
Trampar vatten
Just nu befinner jag mig i ett tillstånd där det känns som att jag trampar vatten och inte kommer någonstans. Med någonting.
Den ena motgången avlöser den andra. Bokstavligt talat.
Idag har jag försökt att tampas med försäkringsbolaget om ersättningen för min fuktskada i badrummet. När jag är inblandad i någonting är det alltid dubbelt så svårt. Jag kallar mig inte Jinx utan anledning. Det är helt enkelt ingenting som går min väg.
Jag behöver lite vind i seglen snart.
Den ena motgången avlöser den andra. Bokstavligt talat.
Idag har jag försökt att tampas med försäkringsbolaget om ersättningen för min fuktskada i badrummet. När jag är inblandad i någonting är det alltid dubbelt så svårt. Jag kallar mig inte Jinx utan anledning. Det är helt enkelt ingenting som går min väg.
Jag behöver lite vind i seglen snart.
Mastodont-uppgift
Vi har kommit nästan halvvägs in på Skrivarkursen nu. Och jag har redan lärt mig mycket matnyttigt och användbart för framtida bruk.
Tills nästa vecka ska vi skriva en hel novell. En hel!
Självklart är denna uppgift lite styrd. Vi kan inte bara skriva om vad vi vill, även om vi naturligtvis har en enorm skapande frihet. Den här gången ska jag skriva om två personer (vars karaktärer vi själv skapade under lektionen i förrgår), som bott grannar under en period, haft någon form av relation till varandra och sedan möts igen efter ett par år.
Detta är svårt. För jag skapade två otroligt vardagliga karaktärer. Inte exentriska alls, som mina kurskamrater var förutseende nog att göra. Stor utmaning är det, för vardagsdramatik har en förmåga att bli platt och ointressant.
Tills nästa vecka ska vi skriva en hel novell. En hel!
Självklart är denna uppgift lite styrd. Vi kan inte bara skriva om vad vi vill, även om vi naturligtvis har en enorm skapande frihet. Den här gången ska jag skriva om två personer (vars karaktärer vi själv skapade under lektionen i förrgår), som bott grannar under en period, haft någon form av relation till varandra och sedan möts igen efter ett par år.
Detta är svårt. För jag skapade två otroligt vardagliga karaktärer. Inte exentriska alls, som mina kurskamrater var förutseende nog att göra. Stor utmaning är det, för vardagsdramatik har en förmåga att bli platt och ointressant.
Less is not more
Jag har en förmåga att bli lite ivrig. Blir lätt "carried away".
Redan när mörkret smyger sig på i oktober och den första antydan till frost syns på marken, vill jag genast dekorera hela lägenheten med adventljusstakar i fönstren och pynta med glitter, tomtar och änglar på varje ledig yta som jag kan hitta. Redan två månader innan jul ränner jag omkring hemma och lallar på julsånger för full styrka och inlevelse (till grannarnas stora förtret).
Samma sak är det på våren. Så fort jag får lite vittring på solsken och plusgrader, så ska fönstren putsas, trallarna på balkongen oljas in, det ska planteras i blomlådor och göras en skoningslös utsortering i klädkammaren.
Jag har svårt att tillämpa ordet lagom i min vardag. Och uttrycket less is more är totalt bortkastat på mig. Förstår inte innebörden.
Jag vill ha MER. Av allt.
Redan när mörkret smyger sig på i oktober och den första antydan till frost syns på marken, vill jag genast dekorera hela lägenheten med adventljusstakar i fönstren och pynta med glitter, tomtar och änglar på varje ledig yta som jag kan hitta. Redan två månader innan jul ränner jag omkring hemma och lallar på julsånger för full styrka och inlevelse (till grannarnas stora förtret).
Samma sak är det på våren. Så fort jag får lite vittring på solsken och plusgrader, så ska fönstren putsas, trallarna på balkongen oljas in, det ska planteras i blomlådor och göras en skoningslös utsortering i klädkammaren.
Jag har svårt att tillämpa ordet lagom i min vardag. Och uttrycket less is more är totalt bortkastat på mig. Förstår inte innebörden.
Jag vill ha MER. Av allt.
Min nya last
Det blev en högtidlig stund framför tvn sent, sent igår kväll när den nya säsongen av Lost hade premiär. Jag kan till och med sträcka mig så långt att jag påstår att det var dubbel njutning.
För att förgylla stunden med denna fantastiska serie lite extra, unnade jag mig en glass. Inte vilken glass som helst, utan den ultimata lyxvarianten: Ben & Jerry´s Wich.
Den är så där lyxig och himmelskt god att man bara får äta den vid speciella tillfällen. Som till Lost. Den stal till och med lite av min uppmärksamhet från Sawyers förtrollande skrattgropar.
För att förgylla stunden med denna fantastiska serie lite extra, unnade jag mig en glass. Inte vilken glass som helst, utan den ultimata lyxvarianten: Ben & Jerry´s Wich.
Den är så där lyxig och himmelskt god att man bara får äta den vid speciella tillfällen. Som till Lost. Den stal till och med lite av min uppmärksamhet från Sawyers förtrollande skrattgropar.
Varför hålla tillbaka?
Förberedelserna inför bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel är i full gång. Man vill göra frimärken, koppar, tallrikar och diverse andra objekt som ska prydas av brudparet. Naturligtvis ska alla dessa förfrågningar godkännas först av Hovet. Som vill vara "återhållssamma" med dessa förfrågningar.
Varför då? Nu när vi har en enorm chans att verkligen slå på stort! Turister (och jag) älskar nämligen sånt här. Min kapitalistiska ådra ser bara ekonomiska möjligheter i detta bröllop. Vilka inkomster! Håll då inte tillbaka!
Det är en ovan situation för oss svenskar det här med att låta kungligheter pryda objekt. Eller pengar. Kungen har fått sin profil på den lilla enkronan, medans Englands drottning pryder varenda brittisk sedel. I England uppmärksammar man sina kungligheter på ett helt annat sätt. Till och med deras död förevigas via souvenirer.
Jag var i London ungefär 1,5 år efter prinsessan Dianas tragiska död. Utanför hennes hem i Kensington Palace låg det fortfarande - så lång tid efter hennes bortgång - hundratals färska blombuketter. Varje dag. Och tillgången på minnesartiklar var oändlig.
Jag kom hem därifrån med tre muggar med hennes porträtt. Tre. Och ett litet smyckesskrin. Och böcker.
Förmodligen vansinnigt smaklöst med svenska ögon sett. Men hon var verkligen älskad av sina, denna folkets prinsessa.
I år är det 12 år sedan hon gick bort. Det ligger fortfarande färska blombuketter utanför Kensington Palace.
Varje dag.
Varför då? Nu när vi har en enorm chans att verkligen slå på stort! Turister (och jag) älskar nämligen sånt här. Min kapitalistiska ådra ser bara ekonomiska möjligheter i detta bröllop. Vilka inkomster! Håll då inte tillbaka!
Det är en ovan situation för oss svenskar det här med att låta kungligheter pryda objekt. Eller pengar. Kungen har fått sin profil på den lilla enkronan, medans Englands drottning pryder varenda brittisk sedel. I England uppmärksammar man sina kungligheter på ett helt annat sätt. Till och med deras död förevigas via souvenirer.
Jag var i London ungefär 1,5 år efter prinsessan Dianas tragiska död. Utanför hennes hem i Kensington Palace låg det fortfarande - så lång tid efter hennes bortgång - hundratals färska blombuketter. Varje dag. Och tillgången på minnesartiklar var oändlig.
Jag kom hem därifrån med tre muggar med hennes porträtt. Tre. Och ett litet smyckesskrin. Och böcker.
Förmodligen vansinnigt smaklöst med svenska ögon sett. Men hon var verkligen älskad av sina, denna folkets prinsessa.
I år är det 12 år sedan hon gick bort. Det ligger fortfarande färska blombuketter utanför Kensington Palace.
Varje dag.
Dubbelmoral, Ekborg?
Jag har precis lyssnat på Alex Schulman på Mix Megapol. Han skyllde hela fiaskot med Grillads premiärprogram på Lennie Norman och Claes Malmberg. Jag kan inte uttala mig om deras medverkan, eftersom jag böt kanal redan innan dessa herrar fick ta till orda i programmet. Med detta kan jag dock konstatera att fiaskot inte ska skyllas på Norman och Malmberg - skadan var redan skedd.
Däremot var det en annan sak som slog mig nyss. Under de sju minuter jag gav programmet innan jag gav upp det för evigt, så såg jag Anders Ekborg i rutan. Och jag vill minnas att jag har läst en intervju med honom där han deklarerade att hans döttrar inte fick se på Idol, eftersom det var "förnedrings-tv".
Doftar inte detta lite dubbelmoral?
Jag vill också fira!
Amerikas förenta stater - USA - är som bekant uppbyggt av emigranter. Detta har resulterat i flera fantastiska helger som man firar med pompa och ståt. Halloween, Thanksgiving, St Patrick´s day, Labour day osv. Dessutom tar amerikanerna i från tårna när det vankas jul och nationaldag.
Vi svenskar är inte lika bra på det här med firande. Inte alls. Trots att vi emellanåt gör tappra försök. Men jag minns fortfarande med rysningar hur det blev när vi skulle introducera och försvenska Halloween. Denna högtid i USA firas alltid den 31 oktober och är som en enda stor maskerad. I Sverige flyttade man Halloween till Allhelgonahelgen med temat skräck. Det blev en ganska grotesk krock och Halloween fick aldrig något större genomslag här. Med all rätt eftersom syftet helt gick förlorat och lyckades dessutom kränka många människor.
Igår var det Irlands nationaldag, St Patrick´s day. Den firas inte bara på Irland utan även stort i USA, eftersom det finns så många amerikaner med irlänskt ursprung. Och det firas rejält.
Ska vi göra ett tappert försök att fira vår egen nationaldag med samma inlevelse någon gång?
Floden i Chicago på St Patrick´s day. Grönfärgad dagen till ära.
Vi svenskar är inte lika bra på det här med firande. Inte alls. Trots att vi emellanåt gör tappra försök. Men jag minns fortfarande med rysningar hur det blev när vi skulle introducera och försvenska Halloween. Denna högtid i USA firas alltid den 31 oktober och är som en enda stor maskerad. I Sverige flyttade man Halloween till Allhelgonahelgen med temat skräck. Det blev en ganska grotesk krock och Halloween fick aldrig något större genomslag här. Med all rätt eftersom syftet helt gick förlorat och lyckades dessutom kränka många människor.
Igår var det Irlands nationaldag, St Patrick´s day. Den firas inte bara på Irland utan även stort i USA, eftersom det finns så många amerikaner med irlänskt ursprung. Och det firas rejält.
Ska vi göra ett tappert försök att fira vår egen nationaldag med samma inlevelse någon gång?
Floden i Chicago på St Patrick´s day. Grönfärgad dagen till ära.
Onödiga ting: Hemtelefonen
Jag har behållt min hemtelefon av två anledningar:
1. Den kostar mig nästan ingenting. Har ett jättebra avtal på min internetuppkoppling, så kostnaden för hemtelefonen ingår nästan.
2. Den öppnar porten. Vi är så moderna i mitt hus att vi inte längre har portkoder att ge till våra eventuella gäster. Istället får de ringa på en liten manick som är kopplad direkt till min telefon. Då kan jag själv avgöra om jag vill släppa in dem eller inte.
Nu har jag börjat att tvivla på mitt beslut. Det ringer fruktansvärt mycket i min hemtelefon. Men aldrig någon som jag vill ska ringa, eftersom de ringer på mobilen om de vill någonting. Istället får jag oönskade samtal om allt annat. Jehovas vittnen har även dem moderniserat sig lite och ringer istället för att knacka på dörren, då de flesta lägenhetshus numera alltid har låsta portar så de inte kommer in (gick den strålande idéen i baklås, eller vad?).
Min taktik att förklara för dem att jag är katolik, stödjer könsneutrala äktenskap och ser blodgivare som vardagshjältar hindrar dem dessvärre inte att sluta ringa. Envisa rackare, det där.
Dessutom ringer det en hel massa arma människor som vill sälja saker till mig och vill ha med mig i statiskiska undersökningar. Jag kan gå ut och handla själv.
Och det där med porttelefon. Med handen på hjärtat så är det väldigt sällan någon bekant bara råka gå förbi utanför och bli sugen på en kopp kaffe och chansar vilt på att jag ska vara hemma. Om det mot förmodan skulle inträffa, så skulle de lika gärna kunna ringa på sin mobil, så jag fick springa ner två trappor för att öppna för dem. Ingen större uppoffring.
Hemtelefonen är farligt nära att bli ett minne blott.
1. Den kostar mig nästan ingenting. Har ett jättebra avtal på min internetuppkoppling, så kostnaden för hemtelefonen ingår nästan.
2. Den öppnar porten. Vi är så moderna i mitt hus att vi inte längre har portkoder att ge till våra eventuella gäster. Istället får de ringa på en liten manick som är kopplad direkt till min telefon. Då kan jag själv avgöra om jag vill släppa in dem eller inte.
Nu har jag börjat att tvivla på mitt beslut. Det ringer fruktansvärt mycket i min hemtelefon. Men aldrig någon som jag vill ska ringa, eftersom de ringer på mobilen om de vill någonting. Istället får jag oönskade samtal om allt annat. Jehovas vittnen har även dem moderniserat sig lite och ringer istället för att knacka på dörren, då de flesta lägenhetshus numera alltid har låsta portar så de inte kommer in (gick den strålande idéen i baklås, eller vad?).
Min taktik att förklara för dem att jag är katolik, stödjer könsneutrala äktenskap och ser blodgivare som vardagshjältar hindrar dem dessvärre inte att sluta ringa. Envisa rackare, det där.
Dessutom ringer det en hel massa arma människor som vill sälja saker till mig och vill ha med mig i statiskiska undersökningar. Jag kan gå ut och handla själv.
Och det där med porttelefon. Med handen på hjärtat så är det väldigt sällan någon bekant bara råka gå förbi utanför och bli sugen på en kopp kaffe och chansar vilt på att jag ska vara hemma. Om det mot förmodan skulle inträffa, så skulle de lika gärna kunna ringa på sin mobil, så jag fick springa ner två trappor för att öppna för dem. Ingen större uppoffring.
Hemtelefonen är farligt nära att bli ett minne blott.
Olof Palme International
Detta kan vara ett skämt. Men i och med att det tydligen har bildats en grupp på Facebook (tänk så mycket matnyttig information man får av detta forum) som heter "Döp INTE om Arlanda till Olof Palme International" så finns det säkert någon som har kläckt den briljanta idéen att döpa om vår flygplats till just detta.
Av princip är jag emot att man döper platser, gator och torg efter politiker eller att man har politiska helgdagar. Så detta är ingenting emot Olof Palme personligen.
Däremot skulle jag med glädje döpa om Arlanda efter någon annan stor framstående svensk. Politiskt neutral. För vi är väldigt dåliga på att hylla dem som har gjort en insats för lilla Sverige internationellt. Uttrycket "det är inte lätt att bli profet i sitt eget land" myntades förmodligen ungefär samtidigt som Jante-lagen fick sitt genombrott.
Flygplatsen i Liverpool heter John Lennon Airport. I Venedig har man valt att döpa sin till Marco Polo.
Jag skulle med stolthet döpa Arlanda efter Ingmar Bergman, Ingrid Bergman eller Greta Garbo. Tre svenskar med fantastiska framgångar utomlands, och som fortfarande är beundrade av en enorm skara människor. ABBA kanske är ett lite väl kontroversiellt förslag även om jag skulle klubba det direkt om jag var med och fick bestämma.
Undra om alla fyra medlemmarna skulle offra sig då för att samtidigt närvara vid en invigning?
Av princip är jag emot att man döper platser, gator och torg efter politiker eller att man har politiska helgdagar. Så detta är ingenting emot Olof Palme personligen.
Däremot skulle jag med glädje döpa om Arlanda efter någon annan stor framstående svensk. Politiskt neutral. För vi är väldigt dåliga på att hylla dem som har gjort en insats för lilla Sverige internationellt. Uttrycket "det är inte lätt att bli profet i sitt eget land" myntades förmodligen ungefär samtidigt som Jante-lagen fick sitt genombrott.
Flygplatsen i Liverpool heter John Lennon Airport. I Venedig har man valt att döpa sin till Marco Polo.
Jag skulle med stolthet döpa Arlanda efter Ingmar Bergman, Ingrid Bergman eller Greta Garbo. Tre svenskar med fantastiska framgångar utomlands, och som fortfarande är beundrade av en enorm skara människor. ABBA kanske är ett lite väl kontroversiellt förslag även om jag skulle klubba det direkt om jag var med och fick bestämma.
Undra om alla fyra medlemmarna skulle offra sig då för att samtidigt närvara vid en invigning?
Oh....My....God....
Kommer ni ihåg underbara Janice ifrån Vänner? Den enerverande tjejen som Chandler dejtade i seriens begynnelse och som sedan dök upp med jämna mellanrum och gästspelade i olika avsnitt.
Janice hade en extremt nasal röst och hennes kännetecken var repliken: Oh....my....God.... som hon yttrade med så gäll stämma att de manliga tittarnas testiklar ville krypa upp och göra halsmandlarna sällskap.
Denna replik gjorde sedan genombrott i svenska inrednings/göra-om-program, typ Roomservice. Varje gång någon av deltagarna som fått sitt hem renoverat och för första gången kliver över tröskeln för att se förvandlingen, så håller de upp händerna vid kinderna (likt lille Kevin i Ensam hemma-filmerna) och utbrister Oh...my....God... som om det vore det mest naturliga, svenska uttrycket vi har för att visa förvåning/uppskattning/chock.
Vem hade anat att Janice skulle göra så stort avtryck i den svenska kulturen?
Her....re.....guuuud.....
Janice hade en extremt nasal röst och hennes kännetecken var repliken: Oh....my....God.... som hon yttrade med så gäll stämma att de manliga tittarnas testiklar ville krypa upp och göra halsmandlarna sällskap.
Denna replik gjorde sedan genombrott i svenska inrednings/göra-om-program, typ Roomservice. Varje gång någon av deltagarna som fått sitt hem renoverat och för första gången kliver över tröskeln för att se förvandlingen, så håller de upp händerna vid kinderna (likt lille Kevin i Ensam hemma-filmerna) och utbrister Oh...my....God... som om det vore det mest naturliga, svenska uttrycket vi har för att visa förvåning/uppskattning/chock.
Vem hade anat att Janice skulle göra så stort avtryck i den svenska kulturen?
Her....re.....guuuud.....
LOST 4
Igår eftermiddag började jag. Att titta på säsong 1 av LOST. Det kommer ju att bli alldeles härligt förvirrande, eftersom jag sett större delen av säsong fyra och på tisdag kör man igång en ny säsong på tv.
Nu har jag massor av spännande tittande framför mig, gåtfulla mysterier och frågetecken.
Det som skrämmer mig mest i LOST är Sawyers skrattgropar. Skrattgropar har fått mig att tappa omdömet och dragit ner mig i fördärvet tidigare.
Jag är på min vakt.
Nu har jag massor av spännande tittande framför mig, gåtfulla mysterier och frågetecken.
Det som skrämmer mig mest i LOST är Sawyers skrattgropar. Skrattgropar har fått mig att tappa omdömet och dragit ner mig i fördärvet tidigare.
Jag är på min vakt.
Avund
När jag sa "hej då" till Mattias på Arlanda i onsdags så högg det till i mitt hjärta. Av avundsjuka.
Under flera timmar hade jag mässat om hur viktig litteraturen är, givit honom en rundtur på Pocketshop med tillhörande lästips i deras utbud och haft en lång föreläsning om hur unik, spännande och nyskapande Millenium-triologin är. Jag har haft mer entusiastiska lyssnare.
Jag tvingade honom att köpa den första boken i serien, Män som hatar kvinnor. Och gav honom löftet att den var så läsvärd att han sedan skulle ringa upp och tacka mig. Jag bedyrade att han aldrig skulle ångra sig. Till och med den trevliga kassörskan på Pocketshop intygade att han nu kunde vänta sig en unik läsupplevelse. Men ingenting kunde övertyga denna skeptiker. Jag såg inte en uns av förväntan i hans ögon.
När vi sedan skildes åt kände jag bara avundsjuka. För Mattias har hela upplevelsen med Stieg Larssons triologi framför sig. Och pojkvaskern har inte ens vett att förstå det.
Under flera timmar hade jag mässat om hur viktig litteraturen är, givit honom en rundtur på Pocketshop med tillhörande lästips i deras utbud och haft en lång föreläsning om hur unik, spännande och nyskapande Millenium-triologin är. Jag har haft mer entusiastiska lyssnare.
Jag tvingade honom att köpa den första boken i serien, Män som hatar kvinnor. Och gav honom löftet att den var så läsvärd att han sedan skulle ringa upp och tacka mig. Jag bedyrade att han aldrig skulle ångra sig. Till och med den trevliga kassörskan på Pocketshop intygade att han nu kunde vänta sig en unik läsupplevelse. Men ingenting kunde övertyga denna skeptiker. Jag såg inte en uns av förväntan i hans ögon.
När vi sedan skildes åt kände jag bara avundsjuka. För Mattias har hela upplevelsen med Stieg Larssons triologi framför sig. Och pojkvaskern har inte ens vett att förstå det.
Schulman vs Melodifestivalen
Jag har ännu aldrig - och kommer förmodligen aldrig att göra det heller - orkat mig igenom en hel Melodifestival. Och med handen på hjärtat är det ingenting jag strävar efter heller.
Men igår kväll blev jag i alla fall underhållen. Inte av själva festivalen i sig, utan av att läsa Alex Schulmans twitterkommentarer på Facebook. Han "stal" min uppmärksamhet totalt.
Jag funderar starkt på att föreslå honom för SVT som programledare nästa år. Han vågar ju säga allt det där vi andra bara tänker. Till och med jag skulle sitta bänkad.
Den som annars sammanfattade årets Melodifestival bäst var Mr Big:
Men igår kväll blev jag i alla fall underhållen. Inte av själva festivalen i sig, utan av att läsa Alex Schulmans twitterkommentarer på Facebook. Han "stal" min uppmärksamhet totalt.
Jag funderar starkt på att föreslå honom för SVT som programledare nästa år. Han vågar ju säga allt det där vi andra bara tänker. Till och med jag skulle sitta bänkad.
Den som annars sammanfattade årets Melodifestival bäst var Mr Big:
Tingeling rockade fett.
Schlagerstålar
Om jag har förstått det hela rätt, så ringer svenskarna miljontals samtal på lördagarna för att rösta fram sin favorit i Melodifestivalen. Det billigaste numret kostar 3,95 kr att ringa på. Detta måste ju resultera i en hisnande hög summa, eftersom detta evengemang engagerar en så stor skara människor.
Jag är så sjukt nyfiken på att få veta vart alla dessa pengar hamnar. Vad går de till?
Jag är så sjukt nyfiken på att få veta vart alla dessa pengar hamnar. Vad går de till?
Vanilla latte
Giv mig styrka att finna mig i det jag inte kan förändra.
Det fullkomligt vräker ner snö utanför mitt köksfönster just nu. I mitten av mars. Men det är ingen större idé att bli upprörd över det, för det finns ingenting jag kan göra åt saken. Bara att hajja läget.
Jag har gjort iordning en stor vanilla latte åt mig och tänker ägna större delen av dagen till min skrivaruppgift. Jag har haft bättre framförhållning den här gången. Jo, faktiskt. Uppgiften den här gången går ut på att skriva om en sak som är bevismaterial i en mordrättegång. Borde ju passa mig alldeles utmärkt, deckarnörd som jag är.
Redan i onsdags - på väg ut till Arlanda för att möta upp Mattias - gick jag igenom i huvudet vad historien skulle handla om och hur jag skulle lägga upp den. Så nu ska jag bara skriva ut allting på papper. Och finslipa.
Det fullkomligt vräker ner snö utanför mitt köksfönster just nu. I mitten av mars. Men det är ingen större idé att bli upprörd över det, för det finns ingenting jag kan göra åt saken. Bara att hajja läget.
Jag har gjort iordning en stor vanilla latte åt mig och tänker ägna större delen av dagen till min skrivaruppgift. Jag har haft bättre framförhållning den här gången. Jo, faktiskt. Uppgiften den här gången går ut på att skriva om en sak som är bevismaterial i en mordrättegång. Borde ju passa mig alldeles utmärkt, deckarnörd som jag är.
Redan i onsdags - på väg ut till Arlanda för att möta upp Mattias - gick jag igenom i huvudet vad historien skulle handla om och hur jag skulle lägga upp den. Så nu ska jag bara skriva ut allting på papper. Och finslipa.
Grillad? Nej, RÖKT!
Jag hade väl inte hållit mig så informerad om SVTs nya satsning Grillad, för i min enfald trodde jag att Alex Schulman skulle vara med i varje avsnitt. Det var den första besvikelsen.
Sju minuter totalt stod jag ut innan jag böt kanal. För gott.
Konceptet på detta program såg på pappret ganska lovande ut. Men man bör dra åt sig öronen när en amerikansk idé ska försvenskas. Det brukar aldrig bli bra. Och det här var katastrof.
Sällan har jag sett ett program som kändes mer krystat. För det var det enda ordet som malde i mitt huvud under sju långa, långa minuter. Krystat. Ordet roligt rörde inte tankarna en enda gång. Det bör det göra i ett humorprogram.
Dock fick jag mig en härlig dos av Alex tidigare på kvällen, då jag såg reprisen av Babel där han medverkade och pratade om sin bok. Babel är för övrigt ett riktigt bra program som jag dessvärre tror blir lite bortglömt i detta enorma utbud av dramaserier och dokusåpor som det ska konkurrera med om tittare. Se det. Se det.
Jag lämnar besvikelsen över Grillad bakom mig och ser fram emot Alexs lördagskrönika i Aftonbladet istället. Det är ett säkert kort och man behöver aldrig bli besviken.
Sju minuter totalt stod jag ut innan jag böt kanal. För gott.
Konceptet på detta program såg på pappret ganska lovande ut. Men man bör dra åt sig öronen när en amerikansk idé ska försvenskas. Det brukar aldrig bli bra. Och det här var katastrof.
Sällan har jag sett ett program som kändes mer krystat. För det var det enda ordet som malde i mitt huvud under sju långa, långa minuter. Krystat. Ordet roligt rörde inte tankarna en enda gång. Det bör det göra i ett humorprogram.
Dock fick jag mig en härlig dos av Alex tidigare på kvällen, då jag såg reprisen av Babel där han medverkade och pratade om sin bok. Babel är för övrigt ett riktigt bra program som jag dessvärre tror blir lite bortglömt i detta enorma utbud av dramaserier och dokusåpor som det ska konkurrera med om tittare. Se det. Se det.
Jag lämnar besvikelsen över Grillad bakom mig och ser fram emot Alexs lördagskrönika i Aftonbladet istället. Det är ett säkert kort och man behöver aldrig bli besviken.
Vilken uppoffring...
Ja, så fel det kan bli ibland. Det blir inte alltid riktigt som man har tänkt sig. Tokigt. Nu avstår hela SEB-ledningen från att få högre fast lön, efter att ha blivit kritiserade av både sina kunder, regeringen och media.
Stort av dem. Verkligen.
Är skadan inte redan skedd??
SEB-kunder: Det finns andra banker. Kanske inte heller dem är moralens väktare, men jag lovar att de kommer att vara lite försiktigare just nu med lönehöjningar, bonusar och lyxresor till Alperna.
Stort av dem. Verkligen.
Är skadan inte redan skedd??
SEB-kunder: Det finns andra banker. Kanske inte heller dem är moralens väktare, men jag lovar att de kommer att vara lite försiktigare just nu med lönehöjningar, bonusar och lyxresor till Alperna.
En ny Jan Emanuel
Skippa rockstjärnedrömmarna, ungdomar! Såvida man inte är Madonna eller U2, så resluterar inte musik idag några stålar. Nu när musik är tillgängligt - likväl olagligt - att ladda ner från nätet, så inbringar inte skivförsäljningen några inkomster alls.
Satsa istället på att bli VD för en bank.
SEB-chefen Annika Falkengren är en blond, provokativ donna som inte bara höjer sin fasta årslön med TVÅ MILJONER per år utan ser även till att hennes pension slutar på 146 millar. Allt detta under en stundande lågkonjunktur. Är inte detta modigt? Eller är hon bara girig över alla gränser?
Jag funderar mest på vad man gör på en arbetsplats för att förtjäna denna summa i lön. Har hon hittat botemedlet mot cancer? Uppfunnit en vaccin mot HIV? Får hon ryggmärgsskadade att gå igen med hjälp av handpåläggning?
Då kanske ett Nobelpris i medicin vore på sin plats istället?
Jag är ganska säker på att Falkengren kommer att bemöta kritiken med orden:
Den här kritiken och granskningen hade jag aldrig blivit utsatt för om jag hade varit man!!!
För dessvärre är det standardrepliken när en kvinnlig företagsledare, politiker eller av annat slag offentlig person gör bort sig med råge och fuckar up.
Girighetens Ansikte?
Satsa istället på att bli VD för en bank.
SEB-chefen Annika Falkengren är en blond, provokativ donna som inte bara höjer sin fasta årslön med TVÅ MILJONER per år utan ser även till att hennes pension slutar på 146 millar. Allt detta under en stundande lågkonjunktur. Är inte detta modigt? Eller är hon bara girig över alla gränser?
Jag funderar mest på vad man gör på en arbetsplats för att förtjäna denna summa i lön. Har hon hittat botemedlet mot cancer? Uppfunnit en vaccin mot HIV? Får hon ryggmärgsskadade att gå igen med hjälp av handpåläggning?
Då kanske ett Nobelpris i medicin vore på sin plats istället?
Jag är ganska säker på att Falkengren kommer att bemöta kritiken med orden:
Den här kritiken och granskningen hade jag aldrig blivit utsatt för om jag hade varit man!!!
För dessvärre är det standardrepliken när en kvinnlig företagsledare, politiker eller av annat slag offentlig person gör bort sig med råge och fuckar up.
Girighetens Ansikte?
Dags att avskaffa TV-licensen?
Debatten kring hurvida vi ska TV-licens eller inte, brukar dyka upp med jämna mellanrum. Till exempel kring riksdagsvalet då det brukar visa sig att flertalet riksdagsmän inte betalar denna licens. Och de plikttrogna Medelsvenssons som faktiskt betalar den lilla ansenliga summa det rör sig om för public service, ställer sig då frågan: Varför ska vi om inte dem...? Helt befogad fråga.
Jag kan tycka att de reklampauser som avbryter de tv-program jag vill se är enormt enerverande. Men den irritationen brukar lägga sig snabbt då jag funderar över reklamens syfte. För idag sänds det oerhört mycket skräp också. Fantastiskt mycket till och med. Och då blir jag glad över att Libresse, Pampers och ICA finansierar dessa program och inte en obligatorisk licens.
SVT deklarerar att de gärna fortsätter sitt samarbete med Petra Mede och att tittarna "defintivt kan räkna med mera Mede i SVT".
Är detta dödsstöten för tv-licensen? Kommer svenskarna nu gå man ur huse för att få sina tv-program finansierade av reklam? Uppfyller tv-lincensen inte längre sitt syfte som public service?
Jag fruktar upplopp på gator och torg.
Jag kan tycka att de reklampauser som avbryter de tv-program jag vill se är enormt enerverande. Men den irritationen brukar lägga sig snabbt då jag funderar över reklamens syfte. För idag sänds det oerhört mycket skräp också. Fantastiskt mycket till och med. Och då blir jag glad över att Libresse, Pampers och ICA finansierar dessa program och inte en obligatorisk licens.
SVT deklarerar att de gärna fortsätter sitt samarbete med Petra Mede och att tittarna "defintivt kan räkna med mera Mede i SVT".
Är detta dödsstöten för tv-licensen? Kommer svenskarna nu gå man ur huse för att få sina tv-program finansierade av reklam? Uppfyller tv-lincensen inte längre sitt syfte som public service?
Jag fruktar upplopp på gator och torg.
Dagens ÄNTLIGEN!
Daniel Wesling fick göra sin offentliga debut idag, vid kronprinsessan Victorias sida på hennes namnsdag.
Johan T Lindwall "vet" att Daniel var nervös.
Undra om man kan höra av sig till synske Lindwall om lördagens rätta Lotto-rad?
En del av mitt hjärta...
Det finns vissa guldkorn inom musiken som man bara kan lyssna på vid speciella tillfällen. Som nästan är lite för heliga att ta fram till vardags. Som finporslinet.
Det är sådana där låtar som är så unika i orginal att alla försök till att göra nyinspelningar av dem alltid misslyckas totalt.
David Bowies Life on Mars?, Janis Joplins Piece of my heart, George Harrisons My Sweet Lord, U2s One....
Jag har haft en helig stund idag. Och jag har njutit.
Det är sådana där låtar som är så unika i orginal att alla försök till att göra nyinspelningar av dem alltid misslyckas totalt.
David Bowies Life on Mars?, Janis Joplins Piece of my heart, George Harrisons My Sweet Lord, U2s One....
Jag har haft en helig stund idag. Och jag har njutit.
Girl with the dragon tattoo
Jag har varit på jobbmässa på Arlanda hela förmiddagen. Fast det är en sanning med modifikation, för av de fyra timmarna som jag ägnade där var tio minuter effektiv tid på mässan. Det kändes lite fåfängt av Arbetsförmedlingen att arrangera en sån här sak i kristider, men jag är djupt imponerad över att de ändå försöker. Att det finns eldsjälar som orkar ha en positiv inställning när arbetsmarknaden är som den är. Att de sedan endast erbjöd sommarjobb som busschaufförer och restaurangbiträden på McDonald´s är en annan sak. De gör ändå sitt bästa av situationen.
Resten av tiden tillbringade jag med Mattias. Han åkte ner ifrån Lappland för att vara med på denna mässa. Jag tror inte att det var den mest givande dagen i hans liv. Men han åkte inte tillbaka på eftermiddagen tomhänt. Jag delade generöst med mig av mina kloka råd och dessutom tvingade jag honom att köpa Män som hatar kvinnor i pocketupplaga. Han har fått stränga order om att börja läsa. Dessutom har han fått till uppgift tills på söndag att ta reda på så mycket som möjligt om Janis Joplin (jag är nämligen djupt bekymrad över att de verkliga pärlorna inom rockens historia kommer att falla i glömska om ungdomarna av idag inte förvaltar deras minne).
Dagens fråga: Är det någon som har en aning om varför Män som hatar kvinnor heter Girl with the dragon tattoo i engelsk översättning?
Ont om tid
Två av mina mindre bra egenskaper - mitt extrema kontrollbehov och mitt ordningssinne - har positiva bieffekter: Logistisk förmåga och talang för tidsplanering. Det är också därför jag kan få en mindre hjärnblödning vid förseningar av alla dess slag - som i kollektivtrafiken - för då raseras ju mina noggranna planeringar. Dessutom är jag inte alls förtjust i överraskningar av det slaget som gör att jag måste omorganisera (att däremot bli överraskad av en oväntat trevlig handling, gest eller nyhet glädjer mig bara).
Aldrig tidigare i livet har jag haft större nytta av dessa talanger. Och inte heller varit så beroende av att allting flyter på exakt på det sättet som jag har planerat.
Mitt i alla måsten och krav och byråkrati och papper, ska jag ju även hinna med mig själv. Ge mig själv den tiden som jag behöver för att må bra och ladda batterierna. Tid till sådant jag tycker om. Träning och skapande. Hinna sova och vila. Få nya intryck och inspiration.
Mitt dygn har för få timmar!
Aldrig tidigare i livet har jag haft större nytta av dessa talanger. Och inte heller varit så beroende av att allting flyter på exakt på det sättet som jag har planerat.
Mitt i alla måsten och krav och byråkrati och papper, ska jag ju även hinna med mig själv. Ge mig själv den tiden som jag behöver för att må bra och ladda batterierna. Tid till sådant jag tycker om. Träning och skapande. Hinna sova och vila. Få nya intryck och inspiration.
Mitt dygn har för få timmar!
Snö
Det har varit snökaos i Stockholm idag. För det är just den benämningen vi stockholmare använder så fort det kommer flingor ifrån skyn. Vi liknar detta vid en naturkatastrof. Och vi blir lika förvånade varje vinter. Vi vet inte riktigt hur vi ska förhålla oss till denna främmande, vita substans. Och det krävs inga större mängder för att förlama både flygplatser, vägar och tågtrafik. Varje vinter.
Bakelse och U2
Jag fyllde år igår. Jag delar min födelsedag med Lill-Babs och Barbie. Vi tre utgör ett ganska skönt gäng.
Jag blev helt överöst av gratulationer från bekanta på min Facebook-sida och söta Mattias uppmärksammade mig på sin blogg. Galet roligt.
I verkligheten uteblev uppvakningen dock. Jag tillbringade hela måndagen i myskläder med att göra klart min uppgift till skrivarkursen idag. Firade på kvällen med en bakelse.
Gårdagens bästa nyhet var att även U2 kommer till Sverige i sommar. Till Ullevi i Göteborg.
Vi måste skaffa oss en ordentlig konsertarena i Stockholm!
Genast insåg jag att det kommer att kosta mig skjortan att åka fram och tillbaka till Göteborg som en jojo för att se både U2 och Madonna, med konsertbiljetter, resa och hotell. Köpte en Triss-lott (för det är min mänskliga rättighet att ha tur i spel) och vann 75 kronor! Alltid en början.
Jag blev helt överöst av gratulationer från bekanta på min Facebook-sida och söta Mattias uppmärksammade mig på sin blogg. Galet roligt.
I verkligheten uteblev uppvakningen dock. Jag tillbringade hela måndagen i myskläder med att göra klart min uppgift till skrivarkursen idag. Firade på kvällen med en bakelse.
Gårdagens bästa nyhet var att även U2 kommer till Sverige i sommar. Till Ullevi i Göteborg.
Vi måste skaffa oss en ordentlig konsertarena i Stockholm!
Genast insåg jag att det kommer att kosta mig skjortan att åka fram och tillbaka till Göteborg som en jojo för att se både U2 och Madonna, med konsertbiljetter, resa och hotell. Köpte en Triss-lott (för det är min mänskliga rättighet att ha tur i spel) och vann 75 kronor! Alltid en början.
Modigt, Blondinbella!
Någonting som gör mig oerhört lycklig är när någon förvånar mig till det positiva. Idag har Blondinbella fått mig alldeles häpen av beundran genom en debattartikel i Expressen, där hon har modet att skriva om det tabubelagda ämnet "kvinnlig avundsjuka".
Jag har inga bra erfarenheter när det gäller kvinnor. Vare sig det gäller vänner, kollegor eller chefer. Med sällsynta undantag naturligtvis. Men jag har större förtroende för mina manliga vänner och en gång tackade jag nej till ett jobb just på grund av att chefen var en kvinna.
Och det finns ju naturligtvis orsaker till detta. Flera dessvärre.
Liza Marklund har skrivit en bok med titeln Det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper andra kvinnor. Och jag behöver väl knappast påminna om att det mediadrev som varit kring Liza de senaste månaderna startades av en kvinna...
Det är enormt modigt av en framgångsrik, förmögen och blond 18-åring att uttala sig om det ingen annan vågar. Hon är ju prototypen för det som andra kvinnor hatar. Hon kommer att få utstå så mycket kritik för detta.
Men jag hyllar henne!
Surt sa räven....
Linda Skugge ska skilja sig.
I en debattartikel säger Linda att hon tog initiativet själv till detta själv efter 14 års äktenskap - dels för att hon inte tror på äktenskapet längre dels för att det är "en kvinnofälla".
"Äktenskapet får kvinnor att glömma att de är självförsörjande".
Det är en mycket provokativ sak att påstå 2009. I alla fall till mig, som inte alls känner att jag kan identifiera mig med dagens feminister á la Skugge som anser sig ha rätt att förespråka mig.
Finns det verkligen kvinnor i västvärlden (och i synnerhet i Sverige) som idag gifter sig för att bli försörjda? Och i så fall: Vart finns de männen som är beredda att göra det?
Det är ok att vara bitter över en skilsmässa, Linda. Helt ok. Och fullständigt normalt. Men tro inte för en sekund av majoriteten av dina landsmaninnor gifter sig för att bli försörjda.
De flesta gör det av kärlek.
I en debattartikel säger Linda att hon tog initiativet själv till detta själv efter 14 års äktenskap - dels för att hon inte tror på äktenskapet längre dels för att det är "en kvinnofälla".
"Äktenskapet får kvinnor att glömma att de är självförsörjande".
Det är en mycket provokativ sak att påstå 2009. I alla fall till mig, som inte alls känner att jag kan identifiera mig med dagens feminister á la Skugge som anser sig ha rätt att förespråka mig.
Finns det verkligen kvinnor i västvärlden (och i synnerhet i Sverige) som idag gifter sig för att bli försörjda? Och i så fall: Vart finns de männen som är beredda att göra det?
Det är ok att vara bitter över en skilsmässa, Linda. Helt ok. Och fullständigt normalt. Men tro inte för en sekund av majoriteten av dina landsmaninnor gifter sig för att bli försörjda.
De flesta gör det av kärlek.
Bloggdesign
Jag kreverar över alla sär-skriv-ningar och den allmänna misshandeln av det svenska språket, men jag är djupt imponerad av hur duktiga den yngre generationen är på att designa sina bloggar. Det är som små konstverk man tittar på.
Jag måste genast hitta mig en bra designer som kan hotta upp min blogg. För utseendet är tydligen så mycket viktigare än innehållet. Tidens anda?
Jag måste genast hitta mig en bra designer som kan hotta upp min blogg. För utseendet är tydligen så mycket viktigare än innehållet. Tidens anda?
Bitterhet ÄR roligt
Bitterhet ÄR roligt. Likaså avundsjuka och missunsamhet.
Oftast kanske man inte skrattar med en bitter människa, utan åt den. Men det är humor. Och så blir man så där härligt skadeglad över att man inte är likadan själv.
En sån där person som inte kan glädjas åt andras framgångar, letar fel hos andra, pratar illa om andra bakom deras ryggar, aldrig kan erkänna ett misstag. Som lägger ner hela sin själ till att vara bittra, sura och tvära istället för att ägna energin åt att leta glädjekällor i livet.
Man möter dem överallt. Och jag älskar att reta dem. Ju gladare jag är, desto bittrare blir dem.
Leenden smittar...
Oftast kanske man inte skrattar med en bitter människa, utan åt den. Men det är humor. Och så blir man så där härligt skadeglad över att man inte är likadan själv.
En sån där person som inte kan glädjas åt andras framgångar, letar fel hos andra, pratar illa om andra bakom deras ryggar, aldrig kan erkänna ett misstag. Som lägger ner hela sin själ till att vara bittra, sura och tvära istället för att ägna energin åt att leta glädjekällor i livet.
Man möter dem överallt. Och jag älskar att reta dem. Ju gladare jag är, desto bittrare blir dem.
Leenden smittar...
Överskrift
Så långt har jag kommit med min skrivaruppgift. Jag har gjort överskriften. Titeln.
MÖTET.
Inget mer. Är det skrivkramp eller prestationsångest?
MÖTET.
Inget mer. Är det skrivkramp eller prestationsångest?
Löfte eller hot?
Alexander Bard är så bitter över ytterligare en förlust att han säger att BWO aldrig mer kommer att ställa upp i Melodifestivalen.
Jag blir alldeles förvirrad. Är det ett löfte eller ett hot?
Jag blir alldeles förvirrad. Är det ett löfte eller ett hot?
Go Caroline af Ugglas!
Även om man - som jag - vägrar att följa Melodifestivalen, kan man inte undgå att bli uppdaterad om vad som händer kring detta spektakel såvida man inte bor på en annan planet. Alla mediekanaler rapporterar om vad som händer, främst runtomkring själva tävlingen. För det är inte själva bidragen som är behållningen med Melodifestivalen. Nej, nej. Sångerna kommer snällt i skymundan av "BH-kuppar" (visst är det härligt att en bysthållare 2009 kan få så enormt uppmärksamhet?), Alexander Bards ständiga sökande efter någonting lägga skulden på för att han aldrig vinner (har blivit lika traditionellt som midsommarafton) och att fel låt alltid vinner. Eller går vidare (precis som att någon faktiskt lyssnar på bidragen).
Jag gjorde någonting unikt igår. Jag tittade lite. Men bara lite, eftersom jag fortfarande vrider mig som en rabiessmittad ål i soffan när jag ser Petra Mede.
Men jag såg Caroline af Ugglas.
Visst blir jag - som en stor beundrare av Janis Joplin - irriterad över att Caroline imiterar till och med Janis rörelser. Men sången är så vacker och hon förmedlar den med så mycket smärta och känsla. Det är ju helt unikt i detta sammanhang. Så nyskapande.
Det vore en sån härlig triumf om hon skrällde i Eurovision också.
You go girl!
Jag gjorde någonting unikt igår. Jag tittade lite. Men bara lite, eftersom jag fortfarande vrider mig som en rabiessmittad ål i soffan när jag ser Petra Mede.
Men jag såg Caroline af Ugglas.
Visst blir jag - som en stor beundrare av Janis Joplin - irriterad över att Caroline imiterar till och med Janis rörelser. Men sången är så vacker och hon förmedlar den med så mycket smärta och känsla. Det är ju helt unikt i detta sammanhang. Så nyskapande.
Det vore en sån härlig triumf om hon skrällde i Eurovision också.
You go girl!
Följetongen Jan Emanuel
Det finns ett cyniskt talesätt inom showbiz: All publicitet är bra publicitet.
I dagens krönika i Aftonbladet så får Jan Emanuel utmärkelsen Veckans Otyg av Alex Schulman. Själv väljer Jan Emanuel att "tala ut" i Expressen om hur dåligt han mår på grund av detta mediadrev han är utsatt för, och ifrågasätter varför ingen tidning vill ta upp allt viktigt arbete han gjort för ungdomar (förmodligen är detta samma ungdomar som enligt Expressen fått skriva på något slags avtal att personalen på Jan Emanuels vårdanläggning får bruka våld mot dem).
Jan Emanuel mår dåligt över all uppståndelse hans lägenhetsannons har orsakat.
Men uppmärksamhet får han. Det tror jag får honom att må bra.
I dagens krönika i Aftonbladet så får Jan Emanuel utmärkelsen Veckans Otyg av Alex Schulman. Själv väljer Jan Emanuel att "tala ut" i Expressen om hur dåligt han mår på grund av detta mediadrev han är utsatt för, och ifrågasätter varför ingen tidning vill ta upp allt viktigt arbete han gjort för ungdomar (förmodligen är detta samma ungdomar som enligt Expressen fått skriva på något slags avtal att personalen på Jan Emanuels vårdanläggning får bruka våld mot dem).
Jan Emanuel mår dåligt över all uppståndelse hans lägenhetsannons har orsakat.
Men uppmärksamhet får han. Det tror jag får honom att må bra.
Skrivkramp
Jag har min första kreativa och konstnärliga skrivkramp.
Uppgiften jag har tills på tisdag är egentligen fylld av möjligheter. Vi ska skriva 1-2 sidor som ska heta Mötet. Det ger ju enorma friheter, eftersom vi bara har en titel att gå efter och kan ta ut svängarna rejält.
Man möter ju människor varje dag. Och i ryggsäcken har man flera minnesvärda möten som ligger en varmt om hjärtat. Och en del möten man önskar aldrig hade inträffat. Och de möten man önskar ska inträffa.
Konstnärlig frihet. Och ändå kommer jag inte igång.
Någon som vill ge mig lite inspiration?
Uppgiften jag har tills på tisdag är egentligen fylld av möjligheter. Vi ska skriva 1-2 sidor som ska heta Mötet. Det ger ju enorma friheter, eftersom vi bara har en titel att gå efter och kan ta ut svängarna rejält.
Man möter ju människor varje dag. Och i ryggsäcken har man flera minnesvärda möten som ligger en varmt om hjärtat. Och en del möten man önskar aldrig hade inträffat. Och de möten man önskar ska inträffa.
Konstnärlig frihet. Och ändå kommer jag inte igång.
Någon som vill ge mig lite inspiration?
Smoothies och bloggar
Vaknade upp på ett oförklarligt dåligt humör. Kanske jag hade drömt någonting under natten som bidragit till denna sinnesstämning? Saknaden av mitt hår? Det ständigt gråa vädret när man mest av allt längtar efter att ta en lång promenad i strålande solsken?
Gav mig själv en rejäl vitaminchock (en kick av näring kan göra under för humöret). Smoothie gjord på apelsin, mango och banan (fruktar att min hy kommer att ha en lätt gul nyans imorgon). Läste nyheterna på nätet men tappade intresset väldigt fort eftersom jag är så hysteriskt ointresserad av bevakningen av Let´s Dance och Melodifestivalen (man kan få uppfattningen att det inte händer någonting annat i världen).
Läste istället igenom några bloggar, valda på måfå. Och jag blev så tagen av hur självutlämnade människor kan vara (nu talar jag inte om de blonda våp som bloggar om livet som kretsar kring Stureplan och de senaste inköpta skorna och handväskorna). Hur öppenhjärliga människor kan vara när det gäller alkoholmissbruk, ätstörningar och depressioner. Att de har styrkan att dela med sig.
Eloge till Er!
Gav mig själv en rejäl vitaminchock (en kick av näring kan göra under för humöret). Smoothie gjord på apelsin, mango och banan (fruktar att min hy kommer att ha en lätt gul nyans imorgon). Läste nyheterna på nätet men tappade intresset väldigt fort eftersom jag är så hysteriskt ointresserad av bevakningen av Let´s Dance och Melodifestivalen (man kan få uppfattningen att det inte händer någonting annat i världen).
Läste istället igenom några bloggar, valda på måfå. Och jag blev så tagen av hur självutlämnade människor kan vara (nu talar jag inte om de blonda våp som bloggar om livet som kretsar kring Stureplan och de senaste inköpta skorna och handväskorna). Hur öppenhjärliga människor kan vara när det gäller alkoholmissbruk, ätstörningar och depressioner. Att de har styrkan att dela med sig.
Eloge till Er!
HÅLL DIG BORTA FRÅN MIN DROTTNING!
I nästa års statsbudget flaggar jag för att kungafamiljen får högre apanage, så att det finns fler säkerhetsvakter omkring dem som kan hålla Johan T Lindwall på ett betryggande avstånd.
Jag blir lätt oroad så fort han är i närheten av dem.
ENKÄT: Vad tror ni att T:et står för?
Jag blir lätt oroad så fort han är i närheten av dem.
ENKÄT: Vad tror ni att T:et står för?
Ny upplevelse
Jag har budgetklippt mig idag. Det innebär att man sitter och väntar i en och en halv timme på sin tur med att läsa gamla nummer av Se & Hör på en drop-insalong i förorten. Men klippningen är billig och man får sig en halvtimmes uppdatering om vad som händer i kommunen.
Mitt hår når inte längre midjan. Det slutar strax nedanför BH-bandet. Välbehövligt, med det var det läskigaste jag har gjort sedan jag drog ut en tand utan narkos. Fast då tvingade jag till mig så mycket lokalbedövning istället att jag dregglade i tre dygn efteråt.
Jag vill gå till en riktig hårstylist någon gång. Som klipper och färgar och analyserar och tar hutlöst betalt. Funderar på om jag ska ge en stylist förtroendet att klippa lugg på mig?
Ljuva i-landsproblem.
Mitt hår når inte längre midjan. Det slutar strax nedanför BH-bandet. Välbehövligt, med det var det läskigaste jag har gjort sedan jag drog ut en tand utan narkos. Fast då tvingade jag till mig så mycket lokalbedövning istället att jag dregglade i tre dygn efteråt.
Jag vill gå till en riktig hårstylist någon gång. Som klipper och färgar och analyserar och tar hutlöst betalt. Funderar på om jag ska ge en stylist förtroendet att klippa lugg på mig?
Ljuva i-landsproblem.
Time off!
Igår skulle jag lösa in en check på banken. Man kan tycka att det inte borde vara en så omständig sak 2009. Men det var det. Fick åka till två banker för att få mitt ärende uträttat. Och min omsorgsfulla planering av dagen haverarade totalt.
Och då slog det mig: Mitt liv består av köer och väntan.
Så nu tänker jag ta ledigt. Ska inte sitta i en enda telefonkö och inte ägna en enda sekund åt byråkrati på tre dagar. Jag ska bara ägna mig åt mig själv. Gör sådant som jag tycker om. Och skämma bort mig själv lite.
Ska börja förmiddagen med att klippa topparna. Sedan ska jag åka en sväng till gymmet. I helgen ska jag ta väldoftande bad, gå på bio, läsa och ha hemma-spa.
Och så ska jag göra min läxa från Skrivarkursen. Jag ska skriva om ett möte.
Några idéer??
Och då slog det mig: Mitt liv består av köer och väntan.
Så nu tänker jag ta ledigt. Ska inte sitta i en enda telefonkö och inte ägna en enda sekund åt byråkrati på tre dagar. Jag ska bara ägna mig åt mig själv. Gör sådant som jag tycker om. Och skämma bort mig själv lite.
Ska börja förmiddagen med att klippa topparna. Sedan ska jag åka en sväng till gymmet. I helgen ska jag ta väldoftande bad, gå på bio, läsa och ha hemma-spa.
Och så ska jag göra min läxa från Skrivarkursen. Jag ska skriva om ett möte.
Några idéer??
Lyxfällan
Jag brukar jämföra Carola med en bilolycka: Jag tycker att det är otäckt - men jag kan inte låta bli att titta.
Så är det med TVs Lyxfällan också.
Härom veckan så var det ett ungt par med, som hade lyckats få skulder på en förmögenhet bara genom shopping i stort sett. Tjejen var spacklad som ett luder och hade långa akrylnaglar med fransk manikyr (bara det kostar en slant att underhålla), och hennes klädkammare skulle ha fått Imelda Marcos grön av avundsjuka. Deltagarna får själva sätta upp självhäftande tusenlappar på en svart tavla för att utgifterna ska bli så konkreta och skrämmande som möjligt.
Hon får frågan - och kom nu ihåg att räkningarna varje månad överstiger inkomsterna - hur mycket pengar hon lägger på kläder varje månad.
Spånet svarar: "Det är inte alls mycket nu längre... kanske bara 6000 eller så....".
Omyndigförklarar man människor fortfarande i Sverige? Annars skulle det kanske vara en god idé.
Så är det med TVs Lyxfällan också.
Härom veckan så var det ett ungt par med, som hade lyckats få skulder på en förmögenhet bara genom shopping i stort sett. Tjejen var spacklad som ett luder och hade långa akrylnaglar med fransk manikyr (bara det kostar en slant att underhålla), och hennes klädkammare skulle ha fått Imelda Marcos grön av avundsjuka. Deltagarna får själva sätta upp självhäftande tusenlappar på en svart tavla för att utgifterna ska bli så konkreta och skrämmande som möjligt.
Hon får frågan - och kom nu ihåg att räkningarna varje månad överstiger inkomsterna - hur mycket pengar hon lägger på kläder varje månad.
Spånet svarar: "Det är inte alls mycket nu längre... kanske bara 6000 eller så....".
Omyndigförklarar man människor fortfarande i Sverige? Annars skulle det kanske vara en god idé.
LOST 3
Nu är födelsedagspresenten (till mig själv) beställd. Det blev ingen långhelg i New York, ingen soffa, ingen ny säng, inget Restylane i läpparna eller Botox i pannan.
Jag lydde Cajsas råd och beställde de två första säsongerna av LOST (som tillsammans bara kostar en tiondel av vad en spruta Restylane kostar - idag har jag gjort fynd).
Jan Emanuel tänker nu sälja sitt hus på Gotland. Han hade mått så dåligt över den granskning och kritik han utsattes för i kvällspressen, att han hade varit tvungen att ringa till BÅDE Jourhavande Präst och Jourhavande Kompis igår.... GIVE ME A MOTHER FUCKING BREAK!!!!!
Måste bara sätta ut en bild på mannen som givit SLEMSÄCKEN ett ansikte:
Jag lydde Cajsas råd och beställde de två första säsongerna av LOST (som tillsammans bara kostar en tiondel av vad en spruta Restylane kostar - idag har jag gjort fynd).
Jan Emanuel tänker nu sälja sitt hus på Gotland. Han hade mått så dåligt över den granskning och kritik han utsattes för i kvällspressen, att han hade varit tvungen att ringa till BÅDE Jourhavande Präst och Jourhavande Kompis igår.... GIVE ME A MOTHER FUCKING BREAK!!!!!
Måste bara sätta ut en bild på mannen som givit SLEMSÄCKEN ett ansikte:
Varför är jag inte förvånad?
Idag rapporterar Expressen om att det är PROTESTSTORM mot att skattebetalarna ska stå för kronprinsessans bröllop nästa sommar. Det hörs arga och kritiska röster i bloggar och man gaddar ihop sig i sin gemensamma negativitet med grupper på Facebook.
Är det inte fel utgift Medel-Svensson kritiserar? Bröllopet beräknas att kosta ungefär 22 miljoner kronor. Det är hälften av vad en genomsnittlig VD inom näringslivet har i månadslön. I månaden.
Jag ser möjligheter och inkomster framför mig. Jag tror att tidpunkten för att tillkännage förlovningen var strategiskt planerad. Landets ekonomi är körd i botten, det varslas anställda överallt och konkurserna duggar tätt. Vi behöver någonting positivt att se fram emot.
Det kommer att strömma hit både journalister och turister från hela världen nästa sommar för att bevaka bröllopet. De behöver äta, någonstans att sova (här kanske Jan Emanuel lyckas hyra ut sin lägenhet till ockerpris till någon korkad turist - häng på den idéen nu och tjäna en rejäl hacka) och köpa kaffemuggar prydda med bröllopsparet.
DET ger klirr i statskassan, vänner!
Är det inte fel utgift Medel-Svensson kritiserar? Bröllopet beräknas att kosta ungefär 22 miljoner kronor. Det är hälften av vad en genomsnittlig VD inom näringslivet har i månadslön. I månaden.
Jag ser möjligheter och inkomster framför mig. Jag tror att tidpunkten för att tillkännage förlovningen var strategiskt planerad. Landets ekonomi är körd i botten, det varslas anställda överallt och konkurserna duggar tätt. Vi behöver någonting positivt att se fram emot.
Det kommer att strömma hit både journalister och turister från hela världen nästa sommar för att bevaka bröllopet. De behöver äta, någonstans att sova (här kanske Jan Emanuel lyckas hyra ut sin lägenhet till ockerpris till någon korkad turist - häng på den idéen nu och tjäna en rejäl hacka) och köpa kaffemuggar prydda med bröllopsparet.
DET ger klirr i statskassan, vänner!
Trägen vinner
Härom dagen försökte den fd dokusåpa-kändisen Jan Emanuel - numera förtroendevald riksdagsman för Sossarna (jo, men det är på fullt allvar den termen medierna beskriver honom med. "Förtroendevald". Inte min egen formulering.) - hyra ut sin tvårumslägenhet på Söder för 40000 kronor i månaden. Det gick inget vidare.
Men skam den som ger sig! Nu är han på gång igen. Den här gången försöker han att hyra ut sitt hus i Visby under sommarmånaderna för 140 000. Per månad. Vilket naturligtvis skapar ett fruktansvärt rabalder, på grund av överpriset för hyran. Det rimmar ju så illa med partiets politik på något sätt, och några av hans partikamrater muttrade lite i artikeln om att: Detta måste undersökas.
Jag är helt fascinerad över att Jan Emanuel själv tror att det finns människor som skulle vilja betala så mycket för att hyra någonting. I synnerhet i dessa tider när hela världen i stort sett går på knäna. Både naivt och provokativt.
Men kanske har han saknat strålkastarljuset för mycket?
Men skam den som ger sig! Nu är han på gång igen. Den här gången försöker han att hyra ut sitt hus i Visby under sommarmånaderna för 140 000. Per månad. Vilket naturligtvis skapar ett fruktansvärt rabalder, på grund av överpriset för hyran. Det rimmar ju så illa med partiets politik på något sätt, och några av hans partikamrater muttrade lite i artikeln om att: Detta måste undersökas.
Jag är helt fascinerad över att Jan Emanuel själv tror att det finns människor som skulle vilja betala så mycket för att hyra någonting. I synnerhet i dessa tider när hela världen i stort sett går på knäna. Både naivt och provokativt.
Men kanske har han saknat strålkastarljuset för mycket?
Dagens ros
Utan någon som helst konkurrens går Dagens ros till Magnus Uggla som i sin blogg idag ger sina landsmän en rejäl uppläxning för deras negativa inställning till det stundande bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel.
Uggla tillhör min dagliga underhållning. Hans blogg innehåller små kåserier och han är så där finurligt elak utan att vara plump. Finess. Där har ni det. Uggla har finess.
Vilket ringmuskeln Johan T Lindwall helt saknar. Jag har funderat jättemycket över hur Expressens chefredaktör - vem det nu var av dem - resonerade när han anställde Lindwall. Ibland skulle det vara roligt att kunna läsa andras tankegångar. För att få ett begrepp. Nu är kanske inte just chefredaktörerna på Expressen speciellt kända för att fatta bra beslut, men för att stilla min nyfikenhet skulle jag vilja veta.
Uggla tillhör min dagliga underhållning. Hans blogg innehåller små kåserier och han är så där finurligt elak utan att vara plump. Finess. Där har ni det. Uggla har finess.
Vilket ringmuskeln Johan T Lindwall helt saknar. Jag har funderat jättemycket över hur Expressens chefredaktör - vem det nu var av dem - resonerade när han anställde Lindwall. Ibland skulle det vara roligt att kunna läsa andras tankegångar. För att få ett begrepp. Nu är kanske inte just chefredaktörerna på Expressen speciellt kända för att fatta bra beslut, men för att stilla min nyfikenhet skulle jag vilja veta.
LOST 2
Cajsa bekräftade för mig igår att serien var värd att se. Så nu funderar jag på att beställa boxarna. Men så blev jag alldeles nipprig över det faktum att hon skrev om säsong fem i sitt mail. Ska serien liksom aldrig avslutas? Det känns rent spontant som att det är en serie där man vill ha svar på väldigt många frågor inom rimlig tid. Då får den ju inte pågå i all evighet.
Ska överlägga lite med mig själv nu om jag ska beställa boxarna. Kanske ska ge dem till mig själv i födelsedagspresent? Fast jag helst av allt skulle vilja ha en långhelg i New York. Och Botox i pannan. Och Restylane i läpparna. Och en ny soffa. Och en ny säng.
Ska överlägga lite med mig själv nu om jag ska beställa boxarna. Kanske ska ge dem till mig själv i födelsedagspresent? Fast jag helst av allt skulle vilja ha en långhelg i New York. Och Botox i pannan. Och Restylane i läpparna. Och en ny soffa. Och en ny säng.
Gudfadern?
Jag blir oerhört misstänksam när saker flyter på. Vad det än må vara.
Sedan nyår har jag legat i konflikt med a-kassan, som bekant inte är den mest effektiva eller servicevänliga instutitionen.
Imorse hade jag stålsatt mig att skriva ett brev till dem om min inkomstförsäkring. Hann inte ens att författa ihop ett brev förrän det kom en blankett med posten angående detta.
Kanske Nisse är Gudfadern eller nåt?
Sedan nyår har jag legat i konflikt med a-kassan, som bekant inte är den mest effektiva eller servicevänliga instutitionen.
Imorse hade jag stålsatt mig att skriva ett brev till dem om min inkomstförsäkring. Hann inte ens att författa ihop ett brev förrän det kom en blankett med posten angående detta.
Kanske Nisse är Gudfadern eller nåt?
Hänt under dagen
Skummade igenom nyheterna på nätet precis. Har känt mig lite avskild från omvärlden idag, och det kan ju ha hänt någonting. Som i Triss-reklamen: Plötsligt händer det.
Lill-Babs vill börja nätdejta (störtskön kvinna som anammar tidens anda), riksdagsmannen och dokusåpakändisen Jan Emanuel Nåtti-nåtti försökte hyra ut sin tvåa vid Mosebacke för 40 000 kronor i månaden (i kristider blir även sossarna kapitalister) och enligt enkäter är merparten av industrianställda beredda att gå ner i lön för att rädda sina jobb. Stort av dem. Hade jag aldrig gått med på. Jag hade krävt att VD:n för företaget gick ner i lön första hand.
Men sån är jag. Har lösningar på allt.
Lill-Babs vill börja nätdejta (störtskön kvinna som anammar tidens anda), riksdagsmannen och dokusåpakändisen Jan Emanuel Nåtti-nåtti försökte hyra ut sin tvåa vid Mosebacke för 40 000 kronor i månaden (i kristider blir även sossarna kapitalister) och enligt enkäter är merparten av industrianställda beredda att gå ner i lön för att rädda sina jobb. Stort av dem. Hade jag aldrig gått med på. Jag hade krävt att VD:n för företaget gick ner i lön första hand.
Men sån är jag. Har lösningar på allt.
Busy tisdag
Trots att världen befinner sig i den största globala krisen sedan 1930-talet, så ser min handläggare på TRR det som ett stort personligt misslyckande att jag inte har lyckats hitta mig en ny anställning. Hade möte hos henne i morse. Och idag gav hon mig rådet att ringa till de företagen som jag ville jobba för och tjata till mig ett jobb.
Självklart. Hela Sverige har anställningsstopp, men så fort jag ringer och dessutom tjatar så är det klart att de omkringgår alla regler och anställer mig bums.
Min gräns är på något sätt nådd nu när det gäller myndigheters korkade råd. Och uppenbarligen har hon inte läst punkt nummer 4 på Svarta Listan: Behandla mig inte som jag vore förståndshandikappad.
Sedan var det dags för Skrivarkurs (hann med en stooor latte och göra dagens läxa däremellan). Idag fick vi läsa en novell av Einar Askestad som vi sedan skulle diskutera. Jag trodde i min enfald att vi läste den för att se de skrämmande effekterna av drogmissbruk. Men icke. Det var på fullt allvar. För pretentiöst för mig. Satt och drömde mig bort och saknade nästan Jackie Collins glansdagar.
Efter den kulturella upplevelsen var det dags för fika igen. Men den här gången med ljuvliga Sanna. Åh, saknar att jobba med henne så mycket. Vi blev så där härligt nostalgiska och jag blev så mycket gladare efter att ha fått ett par timmar med henne. Hon utstrålar så mycket harmoni och glädje. Som Martin. Fast tjej.
Självklart. Hela Sverige har anställningsstopp, men så fort jag ringer och dessutom tjatar så är det klart att de omkringgår alla regler och anställer mig bums.
Min gräns är på något sätt nådd nu när det gäller myndigheters korkade råd. Och uppenbarligen har hon inte läst punkt nummer 4 på Svarta Listan: Behandla mig inte som jag vore förståndshandikappad.
Sedan var det dags för Skrivarkurs (hann med en stooor latte och göra dagens läxa däremellan). Idag fick vi läsa en novell av Einar Askestad som vi sedan skulle diskutera. Jag trodde i min enfald att vi läste den för att se de skrämmande effekterna av drogmissbruk. Men icke. Det var på fullt allvar. För pretentiöst för mig. Satt och drömde mig bort och saknade nästan Jackie Collins glansdagar.
Efter den kulturella upplevelsen var det dags för fika igen. Men den här gången med ljuvliga Sanna. Åh, saknar att jobba med henne så mycket. Vi blev så där härligt nostalgiska och jag blev så mycket gladare efter att ha fått ett par timmar med henne. Hon utstrålar så mycket harmoni och glädje. Som Martin. Fast tjej.
Ger man dem lillfingret...
Nisse försökte att knipa utmärkelsen Dagens hjälte idag med. Han är inte bara data-doktor, utan även insatt i allt det där fackliga som jag nu har att göra med och som håller på att ge mig ett nervsammanbrott. Jag är nämligen övertygad om att a-kassan försöker att snuva mig på min inkomstförsäkring. Denna teori bidrog till att Nisse skickade mig ett mail idag med en massa paragrafer i och en mailadress så jag kan skicka mail till dem om mina frågor istället för att ägna timmar i telefonkö. De fackliga organisationerna är nämligen så konservativa så de brevväxlar. Via post. Med porto på.
Dessutom promotar Nisse min blogg! Snubblande nära att bli Dagens hjälte idag med, men jag är rädd att jag ger grabben hybris om jag lovordar honom för mycket ;)
Ikväll börjar en ny säsong av Project Runway. Jag är vaccinerad mot dokusåpor, men just denna serie kan jag inte slita mig ifrån. Jag tror att det beror på att jag alltid har varit så fascinerad av människor som kan sådant som jag inte kan. De designar och syr diverse skapelser. Jag vill också kunna sy! Letade febrilt på nätet efter en sådan kurs men jag hittade ingen. Kanske är det så att man inte syr hemma längre. Eller så är det helt enkelt någonting man bör kunna. Men jag kan inte manövra en symaskin (föga överraskande med tanke på att jag gett De Tekniska Våpen ett ansikte)! Vill. Lära. Mig.
Jag blir alldeles överväldigad av inspiration när jag ser Project Runway och i min fantasi ser jag alla de fantastiska aftonklänningar jag skulle designa om jag bara visste how to. Och vilken underbart rolig grej att kunna göra. Egna kläder. Slippa dyka upp på någon tillställning i samma Dolce & Gabbana-kreation som någon annan utan bära något unikt. Kunna vikariera som syslöjdslärare. Möjligheterna blir ju enorma.
Dessutom promotar Nisse min blogg! Snubblande nära att bli Dagens hjälte idag med, men jag är rädd att jag ger grabben hybris om jag lovordar honom för mycket ;)
Ikväll börjar en ny säsong av Project Runway. Jag är vaccinerad mot dokusåpor, men just denna serie kan jag inte slita mig ifrån. Jag tror att det beror på att jag alltid har varit så fascinerad av människor som kan sådant som jag inte kan. De designar och syr diverse skapelser. Jag vill också kunna sy! Letade febrilt på nätet efter en sådan kurs men jag hittade ingen. Kanske är det så att man inte syr hemma längre. Eller så är det helt enkelt någonting man bör kunna. Men jag kan inte manövra en symaskin (föga överraskande med tanke på att jag gett De Tekniska Våpen ett ansikte)! Vill. Lära. Mig.
Jag blir alldeles överväldigad av inspiration när jag ser Project Runway och i min fantasi ser jag alla de fantastiska aftonklänningar jag skulle designa om jag bara visste how to. Och vilken underbart rolig grej att kunna göra. Egna kläder. Slippa dyka upp på någon tillställning i samma Dolce & Gabbana-kreation som någon annan utan bära något unikt. Kunna vikariera som syslöjdslärare. Möjligheterna blir ju enorma.
Skapandeprocessen
Jag har läxa tills imorgon. Som jag naturligtvis inte har gjort ännu. Jag har två alternativ:
1. Göra ett skriftligt porträtt av mig själv.
2. Göra en hyllningsdikt.
Vi gjorde lite hastiga övningar på dessa två ovanstående punkter förra gången på kursen, och vår läxa bestod i att fördjupa oss i något av dem.
Skummade igenom mina anteckningar nu och försökte hitta inspiration. I porträttet om mig själv hade jag skrivit om min kärlek till katter och vilken samhörighet jag kände med dem (men snälla! vi fick tio minuter på oss. Don´t judge me). Och hyllningsdikten var - inte helt otippat - tillägnad Prinsessan Diana (inte heller här får ni vara dömande).
Det är som att kastas tillbaka i tiden. Jag gjorde alltid mina läxor i plugget i sista sekunden. Men så har jag alltid presterat bäst under press också. Varför ändra ett vinnande koncept?
Jag ska sätta mig på ett café imorgon förmiddag med en stor latte och göra min uppgift. Som de professionella författarna alltid gjorde. Skrev sina mästerverk på caféer.
1. Göra ett skriftligt porträtt av mig själv.
2. Göra en hyllningsdikt.
Vi gjorde lite hastiga övningar på dessa två ovanstående punkter förra gången på kursen, och vår läxa bestod i att fördjupa oss i något av dem.
Skummade igenom mina anteckningar nu och försökte hitta inspiration. I porträttet om mig själv hade jag skrivit om min kärlek till katter och vilken samhörighet jag kände med dem (men snälla! vi fick tio minuter på oss. Don´t judge me). Och hyllningsdikten var - inte helt otippat - tillägnad Prinsessan Diana (inte heller här får ni vara dömande).
Det är som att kastas tillbaka i tiden. Jag gjorde alltid mina läxor i plugget i sista sekunden. Men så har jag alltid presterat bäst under press också. Varför ändra ett vinnande koncept?
Jag ska sätta mig på ett café imorgon förmiddag med en stor latte och göra min uppgift. Som de professionella författarna alltid gjorde. Skrev sina mästerverk på caféer.
DUMPAD!!!
Vissa saker händer bara mig. Idag har jag blivit dumpad. Av min terapeut! Visst är det lite som att ha huvudrollen i en film av Woody Allen? (Jag ska upplysa mina yngre läsare om att Woody Allen är en amerikansk skådespelare, manusförfattare och regissör vars filmer i huvudsak alltid utspelar sig i hans hemstad New York och har en smått neurotisk humoristisk underton. Han är också känd för att han är gift med sin typ femtio år yngre styvdotter och har två barn med henne.)
När jag gjorde mitt första besök hos Tryggetsrådet dagarna innan jul, så berättade jag för min handläggare om min livssituation. De är i första hand till för att ledsaga människor tillbaka till arbetslivet. När denna otroligt vänliga kvinna hade lyssnat klart på mig om alla mina upplevelser den sista tiden, så sade hon med sammetsrösten: "Det första steget vi ska ta, är att skicka dig till någon som du kan få prata med".
Ok. Gratis är bra.
Så jag åker för att träffa denna terapeut och pratar av mig om ALLT som är jobbigt i mitt liv just nu. Främst mitt krig mot Byråkratin, men också om sorgen att förlora ett jobb som man verkligen trivdes på. Nåväl, i förmiddags träffade jag henne för femte gången. Med andan i halsen, eftersom jag har femhundra andra saker att fixa med och känner egentligen inte att jag har tid att sitta och mala de problemen som jag skulle kunna lösa på egen hand om jag inte satt där.
Jag vet att hon har längtat efter att få säga de orden som hon sa idag: "Jag tror inte att jag kan hjälpa dig så mycket". Nej. State the Obvious. Kände mig så otroligt lättad när jag gick därifrån, för jag ville inte ta upp det själv. Men så när jag satt på tåget hem så slog det mig: Hon dumpade mig!
Vill man inte alltid vara den som dumpar?
Woody Allen
När jag gjorde mitt första besök hos Tryggetsrådet dagarna innan jul, så berättade jag för min handläggare om min livssituation. De är i första hand till för att ledsaga människor tillbaka till arbetslivet. När denna otroligt vänliga kvinna hade lyssnat klart på mig om alla mina upplevelser den sista tiden, så sade hon med sammetsrösten: "Det första steget vi ska ta, är att skicka dig till någon som du kan få prata med".
Ok. Gratis är bra.
Så jag åker för att träffa denna terapeut och pratar av mig om ALLT som är jobbigt i mitt liv just nu. Främst mitt krig mot Byråkratin, men också om sorgen att förlora ett jobb som man verkligen trivdes på. Nåväl, i förmiddags träffade jag henne för femte gången. Med andan i halsen, eftersom jag har femhundra andra saker att fixa med och känner egentligen inte att jag har tid att sitta och mala de problemen som jag skulle kunna lösa på egen hand om jag inte satt där.
Jag vet att hon har längtat efter att få säga de orden som hon sa idag: "Jag tror inte att jag kan hjälpa dig så mycket". Nej. State the Obvious. Kände mig så otroligt lättad när jag gick därifrån, för jag ville inte ta upp det själv. Men så när jag satt på tåget hem så slog det mig: Hon dumpade mig!
Vill man inte alltid vara den som dumpar?
Woody Allen
Mums
Jag avslutar helgerna med att titta på Gunvald. Inte Beck. Gunvald.
Han är behållningen i filmerna. Han har blivit tilldelad de allra bästa replikerna. Störtsköna kommentarer som bara Gunvald skulle kunna vräka ur sig.
Gunvald. Endast Mikael Persbrandt kan förvandla ett sådant namn till erotiskt klingande.
Söndagsgodis!
Han är behållningen i filmerna. Han har blivit tilldelad de allra bästa replikerna. Störtsköna kommentarer som bara Gunvald skulle kunna vräka ur sig.
Gunvald. Endast Mikael Persbrandt kan förvandla ett sådant namn till erotiskt klingande.
Söndagsgodis!
Dagens hjälte: Nisse
Här sitter han. Dagens hjälte, Nisse, som offrade en HEL söndag för att gå igenom min trilskande dator. Jag är så enormt tacksam för detta. Nisse har inte bara ett gott och varmt hjärta, han är även en sann royalist!
Välsigne honom!
Vasalopp och papper
Jag vet inte om det är en bragd eller idioti att frivilligt åka 9 mil på skidor. Men ändå ser jag ändå starten på Vasaloppet varje år. Med skräckblandad förtjusning.
Och när man ändå kommer upp tidigt en dag som denna, tänkte jag vara lite duktig. Så jag satte igång och försökte sortera alla mina pappershögar.
Jag är ingen pappersmänniska. Det är inte min grej bara. Blir nästan som en militant trädkramare och tänker på alla träd som fått sätta livet till. Fast det är ju naturligtvis inte där skon klämmer. Mycket kan man beskylla mig för, men knappast för att vara politiskt korrekt.
Dagens råd: Använd gärna Restylane i läpparna. Men gör det med måtta.
Och när man ändå kommer upp tidigt en dag som denna, tänkte jag vara lite duktig. Så jag satte igång och försökte sortera alla mina pappershögar.
Jag är ingen pappersmänniska. Det är inte min grej bara. Blir nästan som en militant trädkramare och tänker på alla träd som fått sätta livet till. Fast det är ju naturligtvis inte där skon klämmer. Mycket kan man beskylla mig för, men knappast för att vara politiskt korrekt.
Dagens råd: Använd gärna Restylane i läpparna. Men gör det med måtta.
