Lär av andras misstag

Det finns ett väldigt bra uttryck att leva efter:

Lär av andras misstag - du lever inte tillräckligt länge för att göra alla själv

Idag lär vi oss av Rikard Palm, nyhetsankaret som åkte fast för rattfylla med den gamla beprövade ursäkten: "Men jag var säker på att alkoholen hade gått ur kroppen".

En jäkligt bra regel att följa är: Har du druckit alkohol - ge fan i att köra bil dagen efter, oavsett om du tror att det är ok eller inte.
Lik förbannat forsätter folk att göra om detta misstag om och om igen.

Det vore en sak om man bara riskerade att skada sig själv, men ute i trafiken är det ju oftast de oskyldiga som råkar mest illa ut när det gäller alkoholrelaterade "olyckor".
Jag har noll respekt och förståelse för dem som sätter sig i en bil onyktra. Dessutom har jag svårt att köpa ursäkten om att man faktiskt på fullt allvar tror att alkoholen helt har gått ur kroppen dagen efter, och att man spelar förvånad när man åker fast.

Jag tror att alla egentligen vet att man bör låta bilen stå dagen efter, men att det ignoreras dels av att människor inte har så stor respekt för andra människoliv, dels på grund av att straffen vid rattfylla är obefintliga.

Är det så att man vet att man "måste" köra bil dagen efter en utgång, välj då ett alkoholfritt alternativ på krogen.

Lyteskomik i Ullared?

Man kan bevisligen göra dokusåpor om allt och alla. De flesta har jag missat, för jag har inget intresse av att se mammor som letar nya partners offentligt, bönder som söker livskamrater, hur man gör upp pakter i djungeln eller vilka plastikkirurgiska ingrepp man har gjort eller ska göra.
Saken är dock att jag älskar fenomenet dokusåpor. Det har nämligen fått mig att titta mindre på tv och ägna mig åt andra saker istället.

Ikväll hamnade jag dock framför ett program. Och jag kunde inte sluta att titta. Men det var varken av intresse eller kvalitén på programmet. Det var på grund av "bilolyckssyndromet": Man tycker att det är otäckt, men man kan inte låta bli att titta.

Programmet handlade om Ullared. En helt genialisk affärsidé. Människor från hela landet (och våra grannländer) vallfärdar dit. Det är således inte själva varuhuset som jag opponerar mig emot. Det är hur människorna som medverkar i programmet framställs.

Jag satt och gapade. Jag var helt mållös. Jag fick en obehaglig känsla av att producenterna bakom programidéen gjorde sig roliga på Ullareds-besökarnas bekostnad (och en del av personalen som jobbar där). De framställdes som förståndsbegränsade idioter.
Det var ren lyteskomik från början till slut.

Jag betvivlar på att de som snällt ställer upp på att vara med i ett program av det här slaget har som målsättning att tittarna ska sitta hemma i soffan och vrida på sig generat (Ex).
De har förmodligen gått med på att medverka i tv för att de tycker om att handla på Ullared och hela atmosfären runt omkring. Har man nerver att stå och köa i flera timmar för att handla varor till ett billigt pris, så är Ullared förmodligen rena himlariket. Och det är nog det som dessa människor ville förmedla. Deras avsikter var goda men någonstans blev det väldigt fel och väldigt olustigt.

(Sedan fick jag belägg för att både TV3 och Kanal 5 lider av allvarlig homofobi, men det kommer jag att skriva ett helt separat inlägg om, för det är så pass viktigt att uppmärksamma).

Jag förstår inte riktigt Kanal 5´s syfte med dokusåpan om Ullared - det känns mest som att de gör sig roliga på andras bekostnad och det är bara obehagligt. Någon vidare bra reklam för Ullared som varuhus är det inte heller. Istället får man en enorm längtan till dess raka motsatsen: Harrod´s - världens mest exklusiva varuhus. Där står man inte i kö i flera timmar för att tjäna ett par kronor på fryspåsar. Där blir man istället helt fascinerad över att en säng kan kosta lika mycket som en trerumslägenhet och man får snällt nöja sig med att gå därifrån med ett inköp av senapsburkar i miniatyr från souvenirbutiken.



Dagens tips: Skriv testamente

Sveriges arvslagar är inte alls logiska. Tvärtom. Men man kan kringgå problemen som kan uppstå (och oftast gör det också när det är förmögenheter inblandade) genom att skriva ett testamente. Man vet ju aldrig när det är dags att knalla vidare - man kan dö i en bilolycka om tio minuter.

Har man ett testamente så slipper man smutsiga efterspel i kvällspressen (Ex). Att ingå det heliga äktenskapet underlättar också rejält.

Tåls att fundera över.

Obehaglig konspirationsteori ger mig äckelkänslor

Det var inte så att jag satt morgonkaffet i vrångstrumpen nyss. Snarare var det så att jag ville kräkas. På morgonnyheterna på TV4 påannonserar dem ett av sina egna program som visas ikväll, "Kalla fakta", där man på fullt allvar lägger fram obehagliga konspirationsteorier om terrorattackerna i USA den 11 september 2001.

Det värsta i sig är kanske inte att TV4 visar skräpet, utan att en stor del av de svenska ungdomarna i åldrarna 19-25 är övertygade om att de fruktansvärda terrordåden var ett insiderjobb från USAs sida, att de attackerade sig själva. I vilket syfte är oklart.

Nu ska man ju också vara klar över att just denna åldersgrupp tillhör en skara där en stor del har gått i skola i 12 år utan att ha lärt sig varken stava eller läsa och är skrämmande dåliga på allmänbildning (en del av dem tror att AIDS är en utdöd sjukdom och de har ingen aning om vad Förintelsen var). Så att de sväljer en så obehaglig konspirationsteori som denna är väl egentligen inte så konstigt.
Det gör mig rädd att de är så pass förståndsbegränsade, men jag är inte förvånad.

Jag såg ett kort inslag där man visade en manifestation från Medborgarplatsen. De svenskar som stödjer och sprider denna teori är att döma av utseende och åsikter kommunister. Det vill säga: rena USA-hatare. Enligt dem är ALLT som kommer i från landet i väst av ondska.
Dessa människor skrämmer mig mer än Sverigedemokraterna.

Men det får mig också att fundera lite om medias roll i det kommande valet. För mig känns det märkligt att just Sverigedemokraterna är det mest omdiskuterade partiet i media, eftersom all publicitet är bra publicitet. Inget annat parti har fått så mycket gratisreklam som dem.
Därför är det rent hyckleri när chefredaktörerna för dessa tidningar låtsas vara motståndare till SD´s åsikter. Det är på grund av dem som SD´s väljarstöd ökar.

Och nu är det TV4´s tur. De spelar SD rakt i händerna med att presentera en så motbjudande teori som att USA själva skulle vara ansvariga för terrordåden. Det är just sådana påståenden som gör att SD får röster.

Där har vi verkligen en konspirationsteori att undersöka: svenska medias roll i SD´s ökade väljarstöd.

Hur man hjärntvättar en hel nation har vi sett exempel på tidigare. Och att hjärntvätta en generation som tror att jorden är platt som en pannkaka kan inte vara någon större utmaning. (AB)

Elgiganten snackar skit!

Som kund är jag mycket krävande. Jag vill helt enkelt ha det jag betalar för - vare sig det gäller en vara eller en tjänst. Är det så att jag inte är nöjd med varor eller tjänster som jag har betalat för, så använder jag helt enkelt någon annan nästa gång. Inga konstigheter alls.
Självklart är det åt andra hållet också. Är jag nöjd med någonting, ser jag till att berätta det också. Dels för stället jag har handlat på, dels genom att rekommendera till bekanta.

Jag bojkottade elkedjan Elgiganten för 3,5 år sedan. På livstid.
Jag köpte en mobiltelefon där (4200 kronor) vars batteri höll i 24 timmar. Utan att jag ens hade ringt med den. Sedan följde veckor av efterspel som inte ska behövas. Är jag som kund inte nöjd med min vara ska jag ha den utbytt! De ska ett ställe som Elgiganten inte ens ifrågasätta.
På grund av det extremt dåliga bemötandet jag fick från butiken (den som ligger i Bredden i Upplands Väsby - jag drar mig INTE för att hänga ut dem) ville jag till slut ha pengarna tillbaka istället för en ny mobil.

Man måste hota med rättsliga åtgärder för att få rätt mot Elgiganten. Först efter det fick jag pengarna tillbaka, kompensation för bensinpengar eftersom jag fick åka fram och tillbaka dit flera gånger och samt ett strykjärn. Jag vill understryka att det inte var en lösning som Elgiganten erbjöd mig, utan det var det jag krävde för att inte ge dem ett rejält helvete. Deras attityd var annars en axelryckning - märklig inställning med tanke på att det finns andra butiker att handla i.
Efter detta incident var förtroendet för Elgiganten lika med noll och jag har bojkottat dem för all framtid. Vilket inte spelar mig någon roll - jag kan vända mig till andra butiker när jag behöver datorer eller vitvaror.

Det är just på grund av detta som jag vet att Elgigantens marknadschef Mattias Håkansson snackar skit på ren svenska när han påstår att det är första gången han hör talas om att de systematiskt reformaterar gamla hårddiskar och säljer dem som nya (AB).

Således är både Elgigantens service och varorna de säljer rena skräpet (AB). Det är inget gott betyg. Tack o lov finns det konkurrenter till dem som tar bättre hand om sina kunder - där handlar jag i fortsättningen.
Men lite imponerad är jag över att Elgiganten vågar behandla sina kunder på det här sättet under en lågkonjunktur - det måste gå väldigt bra för dem om de har råd med det.

Jag vill njuta av min pension, Mona

När jag var runt 28 år var jag ner till banken i ett ärende. De passade då på att gå igenom min ekonomi och föreslog att jag skulle börja pensionspara. Min spontana reaktion var då: "Varför?! Ingen i min generation kommer ens att bli pensionär!".

Nu kan denna reaktion anses vara pessimistisk, men om man ser på hur min generation - och framför allt curlingbarnen som kommer efter oss - lever, känns det mer realistiskt.
För det första håller vi på att stressa ihjäl oss. Vi har press på oss att hinna med karriärer, familjeliv, socialt umgänge. Det i kombination med att vår kosthållning är rent katastrofal talar sitt tydliga språk: hjärtproblemen letar sig ner i åldrarna.
På grund av just stress och dåliga matvanor tror jag att medellivslängden för oss kommer att sjunka.

Det är ett skrämmande facit. Då vill Mona Sahlin att vi ska jobba MER (SvD). Motiveringen är "för att rädda välfärden".
Till vilket pris som helst?

Jag ser flera andra områden där man kan få in pengar till staten. Bland annat genom att höja momsen på skräpmat. Det fungerar med cigaretter och snus - det borde rimligtvis fungera på osund mat. Låt en chokladkaka kosta hundra spänn, läsk borde kosta lika mycket som alkohol och sälj en påse chips för en förmögenhet.
Inte nog med att det skulle ge klirr i kassan - vi skulle också få en mer hälsosam befolkning som faktiskt skulle få möjligheten att kunna bli pensionärer över huvud taget.

Det räcker med att jobba tills man är max 65 år.  Om jag har förmånen att få bli pensionär ska jag göra det allra bästa av de åren och bara ägna mig åt det jag tycker om. Denna period i livet ska man inte jobba, utan bara njuta av tillvaron.

Varför är jag inte förvånad?

Jag har min hemförsäkring hos Folksam. Det fungerar ju alldeles strålande. Fram till dess att man behöver deras hjälp och utnyttja försäkringen.

I oktober förra året fick jag beskedet om att mitt badrum behövde helrenoveras efter en besiktning. Jag stod utan dusch och toalett i åtta veckor (fick springa ner till tvättstugans toalett för att uträtta mina behov och gå iväg till närmaste gårdslokal i slasket för att duscha), samtidigt som jag hade (högljudda) hantverkare här från klockan sju på morgonen.
Jag kan tala om att bara det var ett rent helvete.

När arbetet sedan äntligen är klart får jag en räkning av bostadsrättsföreningen på 57 000 kronor. Jag ska påpeka att jag inte bett om denna renovering - det beslutet togs av föreningen (förhoppningsvis i samråd med deras försäkringsbolag).
Inga problem ändå, tänkte jag, eftersom jag har hemförsäkring hos Folksam. Där allting fungerar så bra. Max självriskkostnaden kommer jag behöva betala, var min naiva tanke.

13 000 kronor av de 57 000 som jag skulle betala hjälpte de mig med. Inte nog med att jag hade kontakt med en oerhört otrevlig och osympatisk person (har ingen aning om vad de har för titel) på Folksam - han gav mig inte heller någon som helst information om hur jag skulle gå vidare med ärendet (gjorde bostadsrättsföreningen till exempel rätt som renoverade eller fanns var inte behovet tillräckligt?) och erbjöd sig inte att hjälpa mig med det.
Kundmottagandet var helt fruktansvärt. Och då är det ju faktiskt så att de pengar jag betalar in till dem varje månad, går till hans lön.
Får jag ingen hjälp finns det ju ingen anledning till att ha hemförsäkring hos dem över huvud taget. Då kan jag lika gärna betala premie till ett annat företag. Som bemöter mig på ett bra sätt.

Nu betalar jag av 44 000 kronor på ett badrum som jag inte bett om att få renoverat.

Så därför är jag inte ett dugg förvånad över att detta "försäkringsbolag" lurar skjortan av pensionärer (AB). De är riktiga blodsugare och nu har de visat sitt riktiga ansikte.

Beslutet att höja säkerheten på alla deras kontor för att skydda personalen är nog klokt (AB). Inte för att jag tror att just pensionärer kanske går till handgripligheter, men Folksam har tydligen gjort till en vana att göra samtliga av sina kunder förbannade.

Så göm dem i skamvrån!

Vi som är deras kunder byter under tiden försäkringsbolag.

Ännu en seger för kärleken

Hellre sent än aldrig. Egentligen är det skamligt att det tagit så lång tid - vi har passerat Milleniumskiftet för ganska länge sedan - men nu får homosexuella också möjligheten att välsigna sina äktenskap i kyrkan (AB Ex). Men jag är stolt över att Svenska kyrkan äntligen har tagit detta kloka och modiga beslut - det bevisar att de faktiskt har lite råg i ryggen i alla fall och är ett föredöme för andra länder och kyrkliga samfund. En seger för kärleken.

Jag kan inte komma på en mer oromantisk beskrivning av en kärleksrelation än "registrerat partnerskap". Det låter som man undertecknar ett delägarskap i en advokatbyrå. Självklart ska alla kunna kalla sin relation för ett "äktenskap" - om man vill.

Har man samma skyldigheter, ska man även ha samma rättigheter.

Riktigt synd är det bara om dem som aldrig har förmågan att älska alls.




Maud Olofsson gör självmål

Vill man vinna en debatt är det inte den smartaste idéen att ha Maud Olofsson i det ena muntliga ringhörnet. Jag är övertygad om att Olofsson är en fantastisk människa på alla sätt och vis, men talets gåva har hon inte. Inte något större ordförråd heller, vilket lätt kan tas för obildning.
Det blir helt enkelt inte alltid så bra när hon öppnar munnen.

När det dessutom gäller en så infekterad debatt som pågår i media just nu angående Sverigedemokraterna blir det ännu värre när hon uttalar sig (AB).

Mauds kommentar mot Jimmie Åkesson:

"Du bestraffar en hel grupp människor"

Med andra ord exakt det Kristdemokraterna gör med homosexuella, som hon sitter i en allians med: bestraffar en hel grupp människor.

Man måste ha hållbara och trovärdiga argument när man debatterar mot ett politiskt parti med minst sagt kontroversiella åsikter. Då kan man inte kasta sten i glashus. Väljarna tappar förtroendet då.

Vad Maud Olofsson gör - och statsminister Reinfeldt gjorde igår - är att indirekt göra skillnad på människor själva. De kritiserar SD för deras invandrarpolitik, men inte KD för deras homofobi.

Utan att säga det med ord, är det underförstått att det är ok att vara fientlig mot homosexuella men inte mot invandrare.

Då faller hela grundargumentet att alla människor har lika värde.

Alliansen bör nog rensa upp i sitt eget led först, innan man läxar upp andra. Annars är risken nämligen att poängen tillfaller motståndarlaget, och det är väl inte meningen. Eller?

Alliansen måste fimpa Hägglund

Statsminister Reinfeldt går till attack mot Sverigedemokraterna idag med orden:

"De har ett intresse och det är att göra skillnad på människor" (AB)

Det argumenterar jag inte emot. Inte ett dugg. Men däremot ifrågasätter jag Reinfeldts ord på grund av en annan anledning:

Kristdemokraterna gör också skillnad på människor. Och de ingår i Alliansen.

Så jag funderar lite på hur Reinfeldt tänker här. SD är emot invandring och KD anser att homosexuella inte ska ha samma rättigheter som heterosexuella.
Alltså gör båda partierna skillnad på människor.

Om Reinfeldt ifrågasätter SD´s politik borde han rimligtvis ifrågasätta KD´s också. Inte samarbeta med dem i Alliansen.
Den poängen Reinfeldt vill göra är väl att alla människor - oavsett religiös åskådning, sexuell läggning eller hudfärg - har samma värde. Eller?

Då rimmar det väldigt illa med att samarbeta med KD.

Blocken väger enligt mätningar ganska jämt idag. Vill Reinfeldt fortsätta att vara statsminister efter valet nästa år, bör han avsluta samarbetet med KD omedelbart. Deras åsikter om homosexuella är lika kränkande som SD´s åsikter om invandrare.

Sedan kan man ju fundera över orsaken till att SD just nu är det mest omskrivna partiet i kvällspressen. Men det är en annan diskussion.


Ni ska sköta ert jävla jobb!

Att det är skillnad på folk och folk vet vi. Och talesättet "gör som jag säger - inte som jag gör" anammas ganska ofta i politiska kretsar. Det är förvånasvärt ofta politiker anser sig vara lite mer än oss andra dödliga och av någon märklig anledning tar de sig friheter som vi andra inte kan. De känner att de inte behöver följa lagar och förordningar i samma utsträckning. Ironiskt nog är dessa lagar och förordningar någonting de själva tagit fram.

När arbetsmarknaden ser ut som den gör och vi har rekordmånga arbetslösa i landet, blir denna målgrupp tyvärr också granskad och förhånad av byråkratin.
I våras läste jag om en kvinna som blev av med sin a-kassa när hon gick på sin egen mammas begravning. Och bara häromdagen fick vi lästa om en kvinna som hade skrivit en bok om hur det är att vara arbetslös, men hon fick inte tillstånd att signera boken för det räknades som "jobb".

Hur i helvete kommer det då sig att folkvalda politiker bara kan strunta i att gå till jobbet och istället göra reklam för sin deckare?
(Expressen)

Om en arbetslös person inte ens kan gå på sin förälders begravning EN DAG utan att bli av med sin a-kasseersättning ska inte riksdagspolitiker som har en väldigt hög lön för att vara där bara kunna strunta i sitt jobb ostraffat.
En arbetslös idag har cirka 10 500 kronor att leva på i månaden. Som mest! Jag tippar på att Bodström har en månadslön på minst 50 000 för att närvara i riksdagen.

Vore det då inte rimligt att när han inte är där (vilket tydligen inte är så ofta) också får avdrag på samma sätt som de arbetslösa får? Eller står han på något sätt högre upp i näringskedjan än dem som för tillfället inte har någon anställning?

Inte nog med att Bodström och co missbrukar väljarnas förtroende - de pissar dessutom arbetslösa rakt i ansiktet. Det finns hur många medborgare som helst som står utan jobb just nu, och flertalet av dem skulle vara glada om de hade ett jobb att gå till. I synnerhet ett jobb med den månadslönen som dessa skolkande politiker har.

Det som äcklar mig allra mest är inte att de försöker smita från sina arbetsuppgifter som de både har bra betalt för att utföra och dessutom är folkvalda att göra. Nej, det är att de försöker bortförklara sitt beteende och kommer med dumma ursäkter. De har inte ens vett nog att skämmas.

De är inte ledsna över att de har "missuppfattat läget" (vilket är den vanligaste uräkten politiker kommer med när de har blivit påkomna med handen i kakburken). De är bara ledsna över att de har blivit avslöjade.

Ni ska sköta ert jävla jobb och inte komma med ursäkter för att ni inte sköter det!!!







Vilken skräll!!!

Tiderna förändras. Tack o lov. Aldrig hade jag dock kunna föreställa mig att den norska Nobelkommittén skulle våga göra ett så modigt val att ge Fredspriset till en sittande amerikansk president.
Det är verkligen en skräll utan dess like. Men absolut det allra bästa tänkbara val av pristagare. Idag känner jag stor stolthet över vårt grannland som visar mod och tar ställning.

Grattis, Barack Obama! Vilket år han har haft. Det blir svårslaget att kunna toppa det.

A change is coming!

Media: DN  SvD  Ex  AB

Skämtar karln eller?!

Väldigt ofta får jag känslan av att en del person vräker ur sig precis vad som helst för att få komma med i media. Att figurera i media - oavsett om det är ur en positiv eller negativ bemärkelse - har på något sätt förvandlats till en statussymbol. Man är någon om man är omdiskuterad i media. Även om man framställer sig själv som en komplett idiot.

Idag dör det fler människor i västvärlden till följd av övervikt än cancer.
Det är skrämmande. Vi äter bokstavligt talat ihjäl oss.
Väldigt få fall av övervikt är relaterade till "ämnesomsättningsproblem", även om många önskar att det vore så. Tvärtom beror den ökande fetman på hur vi lever våra liv: Förvånansvärt många väljer att sitta i soffan på kvällarna och se på dokusåpor med en chipspåse i handen än att träna.
Självklart ger sådant levene negativa effekter.

Då blir det inte bättre av att en professor går ut i media (för att få sin eftertraktade uppmärksamhet) och kommer med påståenden som får Anna Anka att framstå som ett geni.
Han påstår att motion är verkningslöst mot övervikt och att en viktnedgång inte gör oss friskare - bara snyggare.
Vad är det för spånig kommentar?! (Läs artikeln HÄR)
Det som skrämmer mig är att de människor som letar efter varenda undanflykt de kan hitta för att slippa träna, kommer att ta denne kontroversielle professor på allvar.

Ett av hans argument till att träning är överskattat är att överviktiga kan få problem med knän och att det dör många i cykelolyckor varje år.
Det är här som jag funderar på om denna artikel inte är en bluff. Det måste vara ett skämt. Han är inte professor - han är en komiker. Allting är bara på låtsas.

Imorgon kommer det säkert att finnas en artikel där det står: "Haha! Gick ni på den?". Det är klart att det måste vara så.

För en professor vet att vi har ett organ som heter hjärtat, som behöver träning för att kunna fungera. Varje dag.
Svaga knän har ingen dött av (dessutom kan man anpassa sin träning så att de inte blir så belastade om man har kraftig övervikt, med till exempel simning).
Däremot är det inte alla hjärtinfarkter som har ett lyckligt slut.


Oavgjort i dumma uttalanden

Jag köper en av kvällstidningarna på helgerna. Jag tycker att det både är trivsamt och rogivande att bläddra igenom en tidning och få lite trycksvärta på händerna. Det är en härlig helgrutin helt enkelt.

Att hitta dumma uttalanden i pressen är inte svårt. Tvärtom. Grodorna är många. Varje dag ser man en kommentar som man känner inte är så genomtänkt.

I dagens tidning hittade jag två uttalanden som jag inte kan låta bli att ifrågasätta.

Det första
kommer ifrån Annika Östbergs 80-åriga mamma Maj-Britt.

En kort summering av fallet Annika Östberg: Det är en svenska som i amerikans domstol är dömd för två mord och ett dråp (hon har med andra ord tre liv på sitt samvete). Hon satt 28 år i amerikanskt fängelse. I våras finansierade svenska skattepengar hennes resa till Sverige (notan gick på 700 000 kronor) så hon kunde avtjäna resten av sitt straff här. Hon hann inte mer än att sätta fötterna på svensk mark förrän hon ansökte om frigivning. Förvånande nog är denna ansökan avslagen av Rättsmedicinverket, för att de anser att risken för återfall i våldsbrott är "medelhög".

Annika Östbergs mamma Maj-Britt, 80 år, säger följande om beslutet:

"Det är struntsnack. Den enda person Annika någonsin varit våldsam mot är sig själv, genom drogerna".

Nja, Maj-Britt. Är man dömd för två mord och ett dråp så är man nog en fara mer för andra än sig själv.

Dagens andra groda kommer ifrån vårt mest omtalade lyxluder, Anna Anka:

"Jag fick mycket stryk som barn och har inte lidit av det".

Trust me, Anna. Det har du.

Det är oavgjort. Jag kan inte avgöra vilken av dessa två uttalanden som är mest korkat.


Dagens State the Obvious?

Risken att man råkar ut för en olycka ökar 23 gånger om man sms:ar under tiden man kör bil. (AB)

Nähä?? Säger det inte sig själv om man inte har ögonen på vägen utan på mobiltelefonen att det är rent livsfarligt?

Det mest dystra är att om man är så urbota korkad så man sms:ar vid ratten är att man utsätter andra för fara. Helt oskyldiga människor som blir offer för att oansvariga förare anser sig vara så viktiga att de inte kan vara utan sin älskade mobil i ett par minuter.

Vad kan vara så viktigt? Vem kan vara så viktig?

Dessvärre har jag ingen sympati för om dessa förare skulle köra rakt in i en bergvägg. Det har jag däremot för oss andra som blir utsatta för dessa idioter på vägarna.

Man måste vara 18 år fyllda för att få ta körkort i Sverige. Man är med andra ord röstberättigad. Myndig. Enligt lag får man stå för sina egna handlingar och val.

Det är skrämmande att förbluffande många bilförare väljer någonting så vansinnigt banalt som att sms:a före säkerhet.

Patrask är ni!

Så här ska det låta

Tar man sig an ett klassiskt mästerverk och ska göra en cover på den, ska man anamma uttrycket "handle with care". Det medför ett stort ansvar att tolka vad någon annan har skapat. En fördel är om man hyser en kärlek till stycket man ska framföra och har respekt för det.
Gör man inte det, finns risken att åskådarna uppfattar framförandet som att man tar ut sina dolda aggressioner på låten. Kanske till och med som ett rent hån mot upphovsmakarna. (AB)

Historiskt är det sällan just covers blir speciellt lyckade. Det finns dock en del undantag, där låten i fråga har fått ett nytt liv. Man lyssnar på den ur ett annat perspektiv.

Jeff Buckleys version av Leonard Cohens "Hallelujah" är ett exempel på detta. Tyvärr kan man inte bädda in hans video i ett blogginlägg (men ni kan söka på den själv). Däremot hittade jag en version där texten visas istället (och just texten är en poetisk ström av vackra fraser).

Lyssna. Njut.

Det var så här det var meningen att "Hallelujah" skulle framföras.




Ge mig namnet, TV4!

Det finns saker som är heliga. Många av rockens pärlor är det. David Bowies "Life on Mars?" tillhör definitivt den kategorin. Leonard Cohens "Hallelujah" likaså.

Jag har just bevittnat hur dessa två mästerverk blivit misshandlade, våldtagna och slaktade av två talanglösa våp i TV4´s "Idol"(AB).
Det var fullkomligt bedrövligt. Det gjorde fysiskt ont att titta på.

Eftersom jag har svårt att tänka mig att någon av de två unga donnorna ens vet vilka David Bowie och Leonard Cohen är (rockhistoria tillhör dessvärre inte allmänbildning för ungdomar som vill ha "kändis" som yrke), misstänker jag att det är någon "musikkunnig" bakom kulisserna som väljer ut de låtar som deltagarna ska framföra.

Jag vill veta vem den här personen är. Jag vill ha ett namn.

För jag vill nämligen ha ett mycket, mycket allvarligt samtal med den här personen.

Vädjan till TV4´s ledning

Kära ledning på TV 4,

Jag kommer aldrig kunna försvara att ni visar "Kommisarien och havet" med dubbningen från helvetet på bästa sändningstid på söndagar eller att Beckfilmerna har gått i repris så många gånger att jag tror att ni driver med mig, MEN...

Jag är FÖR kommersiell tv. Jag tycker att tv-licensen ska avskaffas. Jag klagar inte på reklamavbrotten. Jag gillar TV4´s nyheter. Jag har startat en grupp på Facebook för att jag tycker att TV4 ska få visa ishockey-VM.
Kort och gott: TV4 är nog den kanal jag tittar mest på.

Därför vädjar jag till er att visa David Lettermans talkshow på huvudkanalen (eller TV4 Plus). Han är en alldeles för stor tv-personlighet att gömmas på en nischad kanal som TV4 Komedi som väldigt få har tillgång till. Det finns ingen som kan mäta sig med honom - varken over there eller här hemma.
Bara det sättet hur han hanterar ett utpressningsförsök, visar vilken enastående programledare han är (AB).

Hans tal i det första programmet efter terrordåden i september 2001 är tv-historia.

TV4: Jag vågar nästan lova att Letterman skulle ge er högre tittarsiffror än "Kommisarien och havet".



Männen briljerar idag

Imorse fick nog Alex Schulmans samtliga kvinnliga läsare en liten glädjetår i ögat då han i ett inlägg på sin blogg bad SVT om ursäkt för att han ställde in sin medverkan i deras morgonprogram. Han ställde helt enkelt in sin resa till Göteborg och den pågående bokmässan för att hans sambo blivit sjuk, och han inte hade hjärta att låta en sjuk mamma ta hand om en bebis.

Jag log när jag läste vad han hade skrivit. En så otroligt omtänksam handling som tyvärr inte är självklar för alla, men borde vara.

När man sedan läser om Henrik Shyfferts skoningslösa och brutala sågning av lyxludret Anna Anka - och att han dessutom har stake nog att göra det öga mot öga - blir man varm i hela hjärtat. Och vansinnigt stolt!

Alex. Henrik.

Jag bugar mig för er idag! Jäklar vilka härliga grabbar ni är!

Okunskapen är alarmerande

Jag har skrivit om min oro kring detta tidigare i bloggen och jag är tacksam och lättad över att medierna börjar uppmärksamma problemet kring okunskapen om HIV/AIDS och att fler reagerar (SvD).

Själv var jag tonåring under 80-talet, då HIV/AIDS var en sjukdom vi kunde läsa om varje dag. Denna information bidrog till att vi hade vetskap, kunskap och medvetande om sjukdomen och dess förlopp och hur man på bästa sätt kunde skydda sig.

Än idag finns det varken vaccin eller botemedel mot sjukdomen (dock har bra bromsmediciner kunnat tas fram). Risken är att den okunskap som finns bland unga i västvärlden idag bidrar till att smittan sprids. Det är skrämmande att läsa att var femte ung tror att AIDS kan botas (AB) - i synnerhet då de flesta unga dessutom verkar rata kondom som preventivmedel (kondom skyddar inte bara mot sexuellt överförbara sjukdomar utan även mot oönskade graviditeter).

Samtidigt kan man inte bara klandra ungdomarna för deras okunskap (deras ointresse får de däremot stå för själva). Skolan har ett ansvar där att lära ut och informera. Nu vet jag inte riktigt hur klimatet är i den svenska skolan idag, eftersom jag inte är förknippad med den. Men att kvalitén på undervisningen idag är under all kritik har jag förstått - det räcker med att läsa ett par meningar ungdomar idag har skrivit. Majoriteten av dem är på gränsen till analfabeter, de kan inte uttrycka sig med ord utan använder läten och de är förbluffande dåligt allmänbildade.
När man har det facit i hand, så förstår man att tiden knappast kan finnas att informera om obotliga sjukdomar och vi kan knappast kräva av ungdomarna att de då har kunskap kring HIV/AIDS.

Problemet med den svenska skolan är akut - på flera sätt. Därför blir jag förtvivlad över att det sparkas kompetenta, kunniga och duktiga lärare på grund av ekonomiska besparingar och att antalet i elever i klasserna blir större.
Mer än någonsin beundrar jag yrkeskåren lärare - de har allt fler elever att ta hand om och undervisa och deras arbetsbörda måste vara på gränsen till omöjlig. Det är föga förvånande att utbrändheten bland lärare idag ökar lavinartat.

Att skära ner på ungdomars - och även äldre som vill studera - möjligheter att utbilda sig är som att skjuta sig själv i foten. På ren svenska är det oerhört korkat! Kunskap är en förutsättning för utveckling.
Vi oroar oss för arbetslösheten nu under en lågkonjunktur. Men hur kommer arbetslösheten att se ut om ett par år? Det finns ingen arbetsgivare som vill anställa någon som är okunnig.

Det är val om ett år. Vakna upp nu politiker! Det är rent nonchalant och oroväckande att bristen i skolorna ignoreras. Det är ett direkt hån mot kommande generationer.

Och slutligen till er lärare som fortfarande har orken och visionerna: Jag bugar mig för er. Djupt. Med aktning och största respekt.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0